The purpose of this thesis is to investigate which personality types are most common among Swedish naval officers and whether there are differences between officer branches. The results are intended to support the growing need for personnel to achieve increased operational capability in the Swedish Navy. The means of investigation is an online survey and subsequent analysis with both quantitative and qualitative methods. John Holland's RIASEC theory has been used as a dialogue partner in the study. The six personality types within the RIASEC framework were translated into operational indicators and used for the personality test and to guide the analysis. The results indicate two primary personality types who are representative among Swedish naval officers in general and two secondary types that show signs of differences between branches which includes some activities that reduce enthusiasm for work.

Den viktigaste målsättningen för Försvarsmakten under försvarsinriktningsperioden 2016-2020 var en ökad operativ förmåga. Som en del i detta genomfördes utredningarna Logistik för högre försvarsberedskap och Ledning för ett starkare försvar vilket renderade i en tyngdpunktsförskjutning av logistiken från den operativa (baktung) till den taktiska (framtung) nivån. Forskaren Moshe Kress menar att framtung logistik byter operativ flexibilitet mot taktisk tillgänglighet och ger försämrad operativ förmåga eftersom möjligheterna att möta olika militärstrategiska utfall minskar. Försvarsmaktens ambition att öka den operativa förmågan genom att en framtung logistik går således tvärtemot Kress teorier. För att svara på hur tyngdpunktsförskjutningen av logistiken påverkar Försvarsmaktens operativa förmåga prövas Kress teorier mot två av Försvarsmaktens logistikkoncept (2016 och 2020). Kunskapen som erhålls från uppsatsen förväntas ge viktiga intressenter en ökad förståelse för hur militär logistik mest effektivt kan organiseras framöver. Uppsatsens resultat påvisar att Kress teorier har begränsad giltighet förutom på den operativa nivån. Resultaten visar även att Försvarsmakten har nått en ökad operativ förmåga trots att det går emot ledande logistikteoriers slutsatser. Dagens logistikkoncept speglar tydligt de militärstrategiska målsättningarna – vilket är en förutsättning för ökad operativ förmåga.

<p>Försvarsmaktens slutrapport från perspektivplaneringen 2007 innehåller ett avsnitt vilket avhandlar strategiskt samarbete med andra stater. Flera områden, vilka berör Försvarsmaktens operativa förmåga, identifieras som lämpliga för samarbete med de nordiska länderna. I detta sammanhang uttrycker Försvarsmakten ett bibehållande av nationell strategisk handlingsfrihet trots att uppbyggnaden av den operativa förmågan föreslås delas mellan olika länder. Uppsatsens problem och syfte tar sitt avstamp i ovan beskrivna sammanhang. Detta sker genom att undersöka vad begreppet handlingsfrihet kan sägas betyda när det uttrycks i sammanhang av mellanstatligt samarbete. Resultatet av begreppsanalysen visar att handlingsfrihet i den aktuella kontexten innefattar en för aktören inre kamp kring mål och medel samt en kamp mot de begränsningar traditioner och lagar ger. Vidare innehåller begreppet en yttre kamp syftande till att optimera åtgärder för att undersöka motståndarens intention</p> / <p>The Armed Forces’ final report from the perspective planning in 2007 contains a section which deals with strategic cooperation with other states. Several areas, which affect the Armed Forces operational capability, are identified as suitable for collaboration with the Nordic countries. In this context, the Armed Forces express maintenance of national strategic freedom of action, while building the operational capacity would be allocated between different countries. The essay’s problem and objective takes its starting point in the context described above. This is done by examining what freedom of action can be said to mean when it is expressed in the context of intergovernmental cooperation. The result of the conceptual analysis shows that freedom of action in the current context includes an internal struggle about means and ends, and a struggle against the limitations provided by traditions and laws. The result also makes the notion of an external struggle that is aimed at optimizing measures to investigate the opponent's intentions.</p>

Försvarsmaktens slutrapport från perspektivplaneringen 2007 innehåller ett avsnitt vilket avhandlar strategiskt samarbete med andra stater. Flera områden, vilka berör Försvarsmaktens operativa förmåga, identifieras som lämpliga för samarbete med de nordiska länderna. I detta sammanhang uttrycker Försvarsmakten ett bibehållande av nationell strategisk handlingsfrihet trots att uppbyggnaden av den operativa förmågan föreslås delas mellan olika länder. Uppsatsens problem och syfte tar sitt avstamp i ovan beskrivna sammanhang. Detta sker genom att undersöka vad begreppet handlingsfrihet kan sägas betyda när det uttrycks i sammanhang av mellanstatligt samarbete. Resultatet av begreppsanalysen visar att handlingsfrihet i den aktuella kontexten innefattar en för aktören inre kamp kring mål och medel samt en kamp mot de begränsningar traditioner och lagar ger. Vidare innehåller begreppet en yttre kamp syftande till att optimera åtgärder för att undersöka motståndarens intention / The Armed Forces’ final report from the perspective planning in 2007 contains a section which deals with strategic cooperation with other states. Several areas, which affect the Armed Forces operational capability, are identified as suitable for collaboration with the Nordic countries. In this context, the Armed Forces express maintenance of national strategic freedom of action, while building the operational capacity would be allocated between different countries. The essay’s problem and objective takes its starting point in the context described above. This is done by examining what freedom of action can be said to mean when it is expressed in the context of intergovernmental cooperation. The result of the conceptual analysis shows that freedom of action in the current context includes an internal struggle about means and ends, and a struggle against the limitations provided by traditions and laws. The result also makes the notion of an external struggle that is aimed at optimizing measures to investigate the opponent's intentions.