Bakgrund: Invandrare är en utsatt grupp inom tandvården då de har sämre oral hälsa i jämförelse med svenskfödda individer. Orsaken kan vara oregelbundna tandvårdsbesök, brist på kunskaper angående preventiva åtgärder eller socioekonomiska faktorer. Syfte: var att kartlägga nyanlända invandrares kunskap och vanor om oral hälsa gällande orala sjukdomar, kost och oral hygien. Metod: En kvantitativ empirisk studie som genomfördes med ett enkätformulär innehållande 20 frågor. I studien ingick 107 individer med utländsk bak-grund, både män och kvinnor som går i en vuxenskola i en svensk medel stad kommun. Resultat: Antal deltagare bestod av 73 nyanlända och 34 invandrare som har bott i Sverige mer än två år (icke nyanlända). Deltagarna var medvetna om orala hygienrutiner. Majoriteten hade brist på kunskaper angående orala sjukdomar, hade kunskap rekommendationer kring oral hälsa från Sverige och brist på goda kostvanor. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan nyanlända och icke nyanlända angående kunskap och vanor, men det skilde sig mellan grupperna avseende utbildningsnivå, inkomst och kostinformation i Sverige. Slutsats: Invandrare redovisade att de hade brist på kunskap om oral hälsa. Resultatet visade ingen skillnad i kost/orala hygienvanor oberoende av tiden som de hade varit bosatta i Sverige.

Bakgrund: Huvud- och halscancerbehandling genom strålbehandling/kirurgi kan bidra till olika orala biverkningar. De vanligaste biverkningarna som uppstår under/efter behandling är hyposalivation och oral mukosit. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa olika behandlingsmetoders effekt på hyposalivation och oral mukosit efter behandling av huvud- och halscancer. Metod: Studiedesignen var en allmän litteraturöversikt där databaserna Medline, DOSS och Cinahl användes för att finna relevanta vetenskapliga artiklar. Genom inklusions-/exklusionskriterier valdes 15 vetenskapliga artiklar ut. De inkluderade studierna granskades utifrån en modifierad granskningsmall för att enbart studier med starkt/måttligt bevisvärde skulle presenteras. Resultat: Resultatet framställer att Pilokarpin, Cevimelin och TENS visade en positiv effekt på hyposalivation. Salivsubstitut och akupunktur visade inte någon inverkan på salivsekretionen utan påverkade enbart xerostomi positivt. Laserterapi redovisades ha effekt mot mukosit där allvarlighetsgraden av mukosit var lägre hos lasergrupperna i jämförelse med placebogrupperna. Honung kan ha en effekt att lindra mukosit och Aloe Vera visade ingen effekt mot mukosit eller andra biverkningar kopplade till mukosituppkomsten. Slutsats: Pilokarpin, Cevimelin och TENS kan bidra till ökad salivsekretion. Laserterapi och honung kan ha effekt mot oral mukosit. Behandlingar som Aloe Vera, akupunktur och salivsubstitut uppvisade inte någon effekt i resultatet. Fortsatt forskning behövs för att utveckla behandlingsmetoders effekt mot mukosit och hyposalivation.

Aim: To investigate how oral health in adults is affected by asthma and asthma medication treatment.  Method: The study design was a general literature review. A search for scientific articles was performed in the databases DOSS, CINAHL, and MEDLINE. A total of 17 scientific articles were selected for the result of the literature review based on relevant inclusion and exclusion criteria, keywords, and the quality of the review. Results: Asthma and asthma medication had an impact on oral health in adults. Studies showed a higher prevalence of dental caries and pathology of periodontal tissues, dry mouth, erosion damage, and poorer oral hygiene among adults with asthma compared to those without asthma. It was also found that adults with asthma who were undergoing medication treatment had an increased presence of Candida albicans in saliva. Other oral health-related conditions such as certain dermatological diseases and benign tumors were also found to be associated with asthma in adults. Conclusion: Adult individuals with asthma showed a higher prevalence of oral diseases compared to adults without asthma. Side effects as a result of medication treatment were an influencing factor in the occurrence of oral diseases in adult asthmatics.

Bakgrund: Främre korsbandsrupturer är en av de vanligaste skadorna inom idrott, framför allt hos kvinnor. Tidigare studier har visat att det finns samband mellan sportrelaterade skador, såsom ACL-skada, och de hormonella variationerna under menstruationscykelns olika faser samt att p-piller kan ha en skyddande effekt mot detta.  Syfte: Studiens syfte var att göra en litteraturöversikt för att kartlägga hur risken för ACL- ruptur hos kvinnor påverkas av menstruationscykeln och orala preventivmedel. Material och metod: En litteraturstudie genomfördes för att få en uppdaterad bild över kunskapsläget. Sökningar genomfördes i fem olika databaser och resulterade i 297 träffar, av dessa inkluderades totalt 12 artiklar i översikten. Artiklarna kvalitetsbedömdes med hjälp av fribergs mall och 11 av 12 hade hög kvalitet, och en artikel hade måttlig kvalitet.  Resultat: Flest ACL-skador verkar ske i ovulationfasen och minst i lutealfasen. P-piller förefaller ha en skyddande effekt mot ACL-skada, framför allt i åldersgruppen 15–19 år. Konklusion: Denna översikt visar att det verkar vara störst risk att skada ACL i ovalutionsfasen och minst risk att skada sig i lutealfasen. P-piller förefaller ha en skyddande effekt mot ACL-skada, och framför allt då kvinnor är yngre än 20 år.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur den orala hälsan påverkas hos patienter med gastroesofagael reflux sjukdom (GERD) med frågeställningarna: Förekommer orala sjukdomar och/eller kliniska tecken hos patienter med GERD? och Hur påverkas oral hälsorelaterad livskvalitet hos patienter med GERD? Metod: Sökningen av artiklar i denna litteraturstudie utfördes i tre databaser: Dentistry & oral sciences source (DOSS), MEDLINE och CINAHL. Artiklarna vilka inkluderades i denna litteraturstudie var publicerade mellan åren 2011–2022 och besvarade studiens syfte samt frågeställningar. Totalt valdes 17 st relevanta artiklar till studiens resultat. Resultat:  Gastroesofagael reflux sjukdom (GERD) kan påverka den orala hälsan negativt samt minska individens livskvalitet på olika sätt, då den kan bidra till ökad risk för olika orala sjukdomar och tillstånd såsom karies, gingivit och parodontit. GERD kan även leda till tandsubstansförlust framför allt genom erosionsskador. Högre prevalens av munslemhinneförändringar, minskad salivsekretion, oral halitosis och ilningar kunde ses hos personer med GERD sjukdomen. Slutsats: Det finns ett samband mellan GERD och negativ påverkan på den orala hälsan, välbefinnandet samt oral livskvalitet. Mer forskning kring hur GERD påverkar den orala hälsan krävs, för att i framtiden kunna skapa hälsofrämjande och preventiva åtgärder som reducerar konsekvenserna av GERD på den orala hälsan. / Aim: The aim of this study was to investigate how the oral health is affected regarding patients with gastroesophageal reflux disease (GERD) with the focus on the following questions: Does oral diseases and/or clinical signs occur in patients with GERD? and How is oral health related quality of life effected in patients with GERD? Method: In this literature study the searching of articles was performed in three databases: Dentistry & Oral Sciences Source (DOSS), MEDLINE and CINAHL. The included articles were published between 2011–2022 and were relevant to the aim of the study. In total there were 17 relevant articles selected for the study’s results. Results: Gastroesophageal reflux disease (GERD) can adversely affect the oral health and reduce the individual's quality of life in different ways, as it can lead to an increased risk of different oral diseases and conditions such as caries, gingivitis, and periodontitis. GERD can also lead to tooth surface loss, especially due to dental erosions. A higher prevalence of mouth mucosa changes, reduced saliva secretion, oral halitosis and tooth sensitivity were seen in people with GERD disease. Conclusion: There is a connection between GERD and a negative impact on the oral health, well-being, and oral quality of life. More research on how GERD affects oral health is required, in order to create health-promoting and preventive measures that reduce the consequences of GERD on oral health.

Background: Oral health is a part of general health and it is therefore important that nurses are able to detect abnormalities in the mouth to refer to dental care. Aim: The aim of this study was to examine oral health knowledge regarding oral diseases and oral hygiene among nursing students at two universities - InHolland University and University of Victoria [UVic]. Method: This study has a quantitative cross-sectional design based on a questionnaire. Chi-square tests were made to discover differences between the two universities. Results: The study consists of a total of 105 questionnaires. The participants had good knowledge of oral hygiene. Concerning knowledge about dental caries, gingivitis, and periodontitis, limited knowledge and several statistical significant differences between the universities were found. The extent of the oral health education was between 1-10 hours in the respective universities. Several nurses considered that they did not feel ready or were unsure if they have enough knowledge about oral health for their future work. Conclusion: The study has shown that the nursing students at both InHolland University and UVic have basic knowledge regarding oral hygiene but moderate knowledge in oral diseases regarding development and prevention of dental caries, gingivitis and periodontitis. / Bakgrund: Oral hälsa är en del av allmän hälsa och därför är det viktigt att sjuksköterskor kan upptäcka eventuella avvikelser i munnen för att remittera vidare till tandvård. Syfte: Syftet med studien var att undersöka kunskap om oral hälsa gällande orala sjukdomar och munhygien bland sjuksköterskestudenter vid InHolland University och University of Victoria [UVic]. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie med enkät som datainsamlingsmetod genomfördes bland tredje års sjuksköterskestudenter vid InHolland University och UVic. Chi-2 tester utfördes för att jämföra variabler mellan universiteten. Resultat: Studien består av totalt 105 enkäter. Resultatet avseende munhygien visade på goda kunskaper inom ämnet. Resultatet avseende kunskaper om karies, gingivit samt parodontit visade på en begränsad kunskap och skillnader återfanns mellan universiteten. Omfattningen av utbildning inom oral hälsa på programmen låg mellan 1-10 timmar på båda universiteten. Flera sjuksköterskestudenter ansåg att de inte kände sig redo eller var osäkra på om de var redo att tillämpa sina kunskaper inom oral hälsa, genom att upptäcka och jobba preventivt, i framtida arbetet. Slutsats: Studien visar att sjuksköterskestudenter har grundläggande kunskaper avseende munhygienen men måttlig kunskap inom orala sjukdomar avseende uppkomst och prevention av karies, gingivit och parodontit.

<p>Bakgrund: Diabetes är en kronisk sjukdom och mer än 150 miljoner i världen har sjukdomen. Diabetessjukdomen försämrar både den allmänna och den orala hälsan. Diabetikernas kunskaper om sjukdomens negativa effekter på munhälsan är bristfällig. Syfte: var att beskriva hur vuxna individers orala hälsa påverkas av diabetes och vad tandhygienister ska beakta vid en tandvårdsbehandling. Frågeställningar: Vilka är de orala komplikationerna hos vuxna individer med diabetes? Kan parodontitbehandling hos diabetiker ha positiva effekter på diabetessjukdomen? Vad bör tandhygienister särskilt ta hänsyn till vid behandling av diabetiker? Metod: Studien har genomförts som en systematisk litteraturstudie. Resultat: Parodontala sjukdomar är den dominerande orala komplikationen hos diabetiker. Diabetiker som är rökare har svårare parodontala sjukdomar än de som inte röker. Liksom parodontit förekommer karies hos diabetiker men är inte lika omfattande studerad som de parodontala sjukdomarna. Diabetiker med bättre metabolismkontroll har bättre oral hälsa. Många diabetiker har dåliga kunskaper om att diabetessjukdomen kan ha negativ effekt på deras orala hälsa. Konklusion: Diabetiker har behov av både parodontala behandlingar och hälsofrämjande och förebyggande insatser. Ett samarbete mellan tandvård och sjukvård är nödvändig.</p>

Bakgrund: Diabetes är en kronisk sjukdom och mer än 150 miljoner i världen har sjukdomen. Diabetessjukdomen försämrar både den allmänna och den orala hälsan. Diabetikernas kunskaper om sjukdomens negativa effekter på munhälsan är bristfällig. Syfte: var att beskriva hur vuxna individers orala hälsa påverkas av diabetes och vad tandhygienister ska beakta vid en tandvårdsbehandling. Frågeställningar: Vilka är de orala komplikationerna hos vuxna individer med diabetes? Kan parodontitbehandling hos diabetiker ha positiva effekter på diabetessjukdomen? Vad bör tandhygienister särskilt ta hänsyn till vid behandling av diabetiker? Metod: Studien har genomförts som en systematisk litteraturstudie. Resultat: Parodontala sjukdomar är den dominerande orala komplikationen hos diabetiker. Diabetiker som är rökare har svårare parodontala sjukdomar än de som inte röker. Liksom parodontit förekommer karies hos diabetiker men är inte lika omfattande studerad som de parodontala sjukdomarna. Diabetiker med bättre metabolismkontroll har bättre oral hälsa. Många diabetiker har dåliga kunskaper om att diabetessjukdomen kan ha negativ effekt på deras orala hälsa. Konklusion: Diabetiker har behov av både parodontala behandlingar och hälsofrämjande och förebyggande insatser. Ett samarbete mellan tandvård och sjukvård är nödvändig.

No description available.

Background: Premenstrual syndrome (PMS) are common in more than 75 % of all women with menstruation. The prevalence of moderate to severe PMS is 20-40 % and the prevalence of premenstrual dysphoric disorder (PMDD) is 3-8 %. PMS occur in the form of physical and psychological symptoms a few weeks before menstruation and then disappears during the first days of menstruation. Common symptoms are anxiety, lack of energy, depressed mood, irritability, breast tension, headache, social withdrawal, bloating, sleep disturbances, affective lability and decreased concentration. PMDD is a more severe form of PMS where both affective and somatic symptoms are required as well as five out of eleven symptoms, of which one symptom must be of a more severe nature linked to the mood. In order to diagnose PMDD, the symptoms in accordance with the criteria in DSM-IV or DSM-V should have been present in most menstrual cycles during the past year. The etiology is unclear but sex hormones appear to play an important role in exacerbating the symptoms. There is a relationship between hormonal changes and premenstrual symptoms. Hormone levels change during the menstrual cycle. In PMS and PMDD the symptoms occur during the late luteal phase and disappear again the first days of menstruation. In the treatment of PMS and PMDD, treatment is used as SSRIs, combined oral contraceptives, diuretics such as spironolactone and GnRH-agonists. According to guidelines from RCOG the first-line treatment of moderate to severe PMS and PMDD is oral contraceptives containing drospirenone/ethinyl estradiol (EE) or SSRIs. Non-pharmacological treatment is recommended for mild symptoms. Combined oral contraceptives prevent ovulation and hormonal fluctuations during the menstrual cycle. Aim: The aim of the literature study was to investigate the effect of an oral contraceptive containing the combination of drospirenone and ethinyl estradiol in the treatment of PMS and PMDD. Method: A literature study was conducted in which six scientific articles retrieved from PubMed were reviewed. Two of the studies were double-blind, randomized and placebo-controlled. Two studies were randomized comparative studies who compared drospirenone/EE with other progestins such as levonorgestrel and desogestrel combined with EE. The other two studies were uncontrolled clinical trials. All six studies investigated the effect of drospirenone/EE on premenstrual symptoms. Results: The result showed a decrease in premenstrual symptoms in all six studies included in this literature study. Drospirenone as a progestogen had a greater symptom improvement than levonorgestrel or desogestrel. Drospirenone/EE in the 24/4 regimen effectively reduced symptoms of PMDD. Drospirenone/EE in the 21/7 regimen significantly reduced water retention and negative effects. There was a placebo-response in two of the studies. Conclusion: Oral combined contraceptives containing drospirenone/EE may have good decreasing effect on premenstrual symptoms in women suffering from PMS or PMDD. Both affective and somatic symptoms can be significantly improved. / Bakgrund: Premenstruellt syndrom (PMS) förekommer hos fler än 75 % av alla kvinnor med menstruation. PMS förekommer i form av fysiska och psykologiska symtom ett par veckor före menstruation för att sedan försvinna under menstruationens första dagar. Vanliga symtom är nedstämdhet, ångest, bröstspänningar, svullnad främst över buk, humörsvängningar, irritabilitet, nedsatt koncentration, förändring i aptit, huvudvärk, sömnstörningar och brist på energi. Premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS) är en svårare form av PMS där både affektiva och somatiska symtom krävs samt fem av elva symtom, varav ett måste vara av svårare karaktär kopplat till humöret. Etiologin är oklar men könshormoner tycks spela en viktig roll vid förvärring av symtomen. Det finns ett samband mellan hormonförändringar och premenstruella symtom. Hormonnivåerna förändras under menstruationscykeln och vid PMS och PMDS uppträder symtom under lutealfasen och är som värst ett par dagar innan menstruationen ska börja. Kombinerade orala preventivmedel med drospirenon och etinylöstradiol (EE) används som farmakologisk behandling vid premenstruella symtom. Kombinerade orala preventivmedel förhindrar ägglossning och där med hormonfluktuationerna under menstruationscykeln. Drospirenon är en mineralkortikoid antagonist som även binder antagonistiskt till androgenreceptorn. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka effekten av ett oralt preventivmedel innehållande kombinationen drospirenon och etinylöstradiol vid behandling av PMS och PMDS. Metod: En litteraturstudie genomfördes där sex vetenskapliga artiklar hämtade från PubMed granskades. Två studier var dubbelblinda, randomiserade och placebokontrollerade. Två studier var randomiserade jämförelsestudier där drospirenon/EE jämfördes med andra gestagen kombinerat med EE. De andra två studierna var icke-kontrollerade kliniska prövningar. Samtliga sex studier undersökte effekten drospirenon/EE hade på premenstruella symtom. Resultat: Resultatet visade en minskning i premenstruella symtom i samtliga studier som inkluderades i litteraturstudien. Drospirenon som gestagen hade en större symtomförbättring än levonorgestrel och desogestrel. Drospirenon/EE i doseringsmönstret 24/4 minskade symtom vid PMDS effektivt. Drospirenon/EE i doseringsmönstret 21/7 minskade signifikant vattenretention och negativ påverkan hos kvinnor med PMS. Det fanns en väsentlig placeborespons. Slutsats: Orala kombinerade preventivmedel innehållande drospirenon/EE kan ha god effekt vad gäller minskning av premenstruella symtom hos kvinnor som lider av PMS och PMDS. Både affektiva och somatiska symtom kan signifikant förbättras.