Syftet med denna studie är att utföra en fördjupad områdesanalys av Södervärns knutpunkt, med avsikt att kartlägga den lokala problembilden av området. Studien har även till syfte att skapa en bättre förståelse kring varför knutpunkten upplevs som en plats med problem kopplade till ordningsstörningar, brottslighet och otrygghet. I förlängningen förväntas denna förståelse kunna leda till bättre riktade åtgärder och därmed förhoppningsvis färre problem och minskad otrygghet. Denna studie har genomförts med en kombinerad metod av strukturerade och semistrukturerade intervjuer. De semistrukturerade intervjuerna genomfördes för att komplettera de strukturerade intervjuerna och ge en djupare förståelse kring den lokala problembilden. Urvalet bestod av 104 respondenter, varav 100 i de strukturerade och fyra i de semistrukturerade intervjuerna. Resultatet visar på att de ordningsstörningar som resenärerna i vår studie främst upplever som ett stort problem på Södervärns knutpunkt är vårdslös trafik följt av nedskräpning, berusade personer som stör ordningen, skadegörelse och klotter. De faktorer som påverkar uppfattningen av Södervärns knutpunkt är rykten som florerar om området, den ständigt pågående narkotikahandeln, om man är där på dag- eller nattetid, de “skumma människorna” som rör sig i området samt rent estetiskt hur området ser ut. Åtgärden som respondenterna främst tror kan öka deras trygghetsupplevelse när de rör sig på knutpunkten är just synligheten av polis. / The purpose of this study is to conduct an in-depth area analysis of Södervärn's focal point, with the intention of mapping the local problem image of the area. The purpose of the study is also to create a better understanding of why the focal point is perceived as a place with problems related to disorder, crime and insecurity. In the long run, this understanding is expected to lead to better targeted measures, and hopefully fewer problems and reduced insecurity. This study has been conducted with a combined method of structured and semistructured interviews. Semi-structured interviews were conducted to complement the structured interviews and provide a deeper understanding of the local problem picture. The sample consisted of 104 respondents, of which 100 in the structured and four in the semistructured interviews. The result shows that the disorder that the travelers in our study mainly perceive as a major problem at Södervärn's focal point is careless traffic followed by litters, drunken people who disturb the scheme, damage and dumbbells. The factors that influence the perception of Södervärn's focal point are rumors about the area, the ongoing drug trafficking, whether in the day or night, the "shady people" moving in the area, as well as aesthetically what the area looks like. The main measure that respondents primarily believe can increase their safety experience when moving at the focal point is the visibility of the police.

Hur ser egentligen berättelserna ut kring åtgärdstrappan och villkorstrappan och hur förhåller sig dessa berättelser till varandra? Denna studie problematiserar och konkretiserar de två berättelserna vi valt att ställa mot varandra - polismyndighetens syn på åtgärdstrappan och fotbollsaktörernas samt supportrarnas syn på samma fenomen. Vi väljer att titta på hur Polisen, fotbollsaktörer och supportrar berättar sina berättelser om ordningsstörningarna. Vidare i studien så beskrivs bakgrunden till studiens framkomst, hur begrepp som huliganism och hur risksupportrar anammas, och skiljs sedan åt i en djupare beskrivning för läsaren. I identifierandet av de två berättelserna så analyseras studien med hjälp av en hermeneutisk textanalys och ett teoretiskt ramverk i form av storytelling, antenarrativ och gränsobjekt. Studiens huvudsakliga resultat utmynnar i att vi ser Polisens berättelse där de använder rättssäkerhet som handlar om ordningsstörningar i form av pyroteknik och våld och därför använder rättssäkerhet som anledningen till sina metoder. Medan det i fotbollsaktörernas samt supportrarnas berättelser framkommer att Polisens metoder inte är proportionerliga mot den grad av ordningsstörningar som förekommer vilket lett till ett gemensamt motstånd som en organisering mot Polisens metoder.

Syftet med studien var att undersöka rädslan för att bli direkt- och indirekt utsatt för våld från såväl besökare som polis i samband med Allsvensk fotbollsmatch. Urvalet bestod av 369 personer som besöker minst en fotbollsmatch per säsong (55 kvinnor och 314 män) med ålder mellan 18-75 år (M=34,59, SD=12,24) där data hämtats in via webbenkäter. Resultatet visade att besökare med högre besöksfrekvens i genomsnitt uppvisar högre nivåer av rädsla för våld för såväl andra besökare som för polisen, jämfört med de som har en lägre besöksfrekvens. Resultatet visade även på att det i genomsnitt fanns en högre rädsla för våld från polisen än våld från besökare. Resultaten pekar på att polisens strategier vid fotbollsmatcher tycks vara kontraproduktiva, då polisens uppdrag bland annat är att främja trygghet. Resultaten går i linje med dels tidigare forskning som påvisat att polisnärvaro på redan trygga platser tenderar att skapa otrygghet. Resultaten pekar på behovet av förnyade och mer evidensbaserade insatser från polisen under fotbollsmatcher, samt bättre dialog med besökare för att motverka stigmatisering av besöksgrupper och polismyndigheten.

Studien har ett tvådelat syfte. Först ämnar studien undersöka utifrån vilka förutsättningar det tagits beslut om att implementera kommunala ordningsvakter att patrullera på och kring Möllevångstorget i Malmö, vidare att undersöka vilka mål och förväntningar involverade aktörer har på insatsen. Syftet är också att undersöka upplevelsen av ordningsstörningar och trygghet och slutligen uppfattning om ordningsvakter bland personer som besöker Möllevångstorget. För att uppnå studiens första syfte genomfördes semistrukturerade intervjuer med nyckelinformanter, urvalet bestod av sju personer. För att uppnå det andra syftet genomfördes i första hand strukturerade intervjuer med personer som vistades på platsen, i andra hand erbjöds de en webbenkät. 42 personer deltog på en strukturerad intervju och 18 personer besvarade webbenkäten. Det framkom genom de semistrukturerade intervjuerna att narkotikaförsäljning och otrygghet är ett stort problem i området. Målet är framför allt att tryggheten ska öka i samband med LOV§3-insatsen. Det önskades också att det finns en väl fungerande samverkan mellan aktörer som kan bidra till att brottsligheten och otryggheten minskar, att inte enbart förlita sig på att ordningsvakter löser alla problem. Resultatet från de strukturerade intervjuerna/webbenkäten visar att klotter och öppen drogförsäljning är de ordningsstörningar som upplevs förekomma mest frekvent. Tryggheten på platsen förefaller vara relativt hög med viss variation vad gäller tidpunkt, då oro att utsättas för brott är högre under kvällstid. Slutligen visar studien att förtroende kan vara av betydelse för hur effektiva ordningsvakter uppfattas vara. / The study has a twofold purpose, the first is to investigate the conditions on which decisions have been made to implement municipal security guards to patrol around and on Möllevångstorget in Malmö. Furthermore, the study aims to investigate goals and expectations the involved actors have on the current operation. The purpose of the study is also to investigate the experience of disorder and fear of crime and lastly the perception regarding security guards, among people who visits Möllevångstorget. To achieve the first purpose of the study, semi-structured interviews were conducted with key informants, the sample consisted of seven people. To achieve the second purpose of the study, primarily structured interviews were conducted and secondly a web survey was offered. 42 people participated in a structured interview and 18 people answered the web survey. What emerged from the semi-structured interviews indicates that drug sales and fear of crime is a common issue in the area. Furthermore, the main goal is for the security to increase in connection with the LOV§3 operation. It was also desired that there is a well-functioning collaboration between actors that can contribute to reducing crime and fear of crime, and not to rely solely on security guards solving all problems. The results from the structured interviews/ web survey indicate that graffiti and open drug sales are disorders that are perceived to occur most frequently. The fear of crime in the area appears to be relatively low with certain variations in terms of time, as fear about being exposed to crime is higher in the evening. Finally, the study shows that trust can be important for how effective security guards are perceived to be.