Då alltfler företag i dag internationaliseras tack vare öppnare gränser mellan länder och en friare marknad för kapital och arbetskraft, ökar även betydelsen av kunskaper inom interkulturell kommunikation. Med denna uppsats avser vi att undersöka hur kulturella skillnader kommer till uttryck vid möten inom och mellan organisationer. Fokus för undersökningen har varit Spanien-Sverige då handelsrelationerna mellan dessa länder aldrig varit mer omfattande. Detta samarbete har underlättats av medlemskapet i EU vilket förenklar handel och investeringar. Studien är kvalitativ och data har insamlats via direktintervjuer. De teorier som ligger till grund för analysen är kopplade till interkulturell kommunikation samt nationella kulturers inverkan på människors beteende. Teorier av detta slag utgår ofta ifrån att det finns egenskaper som är typiska för olika nationaliteter och att det existerar nationella kulturer. Samtidigt har det lyfts fram kritik mot detta synsätt då många menar att kultur skapas i relationer mellan människor och att det därmed är ytterst problematiskt att tillskriva människor egenskaper utifrån nationell tillhörighet. I vår slutsats har vi kommit fram till att det finns ett antal aspekter som skiljer svenska och spanska företag åt såsom synen på tid, hierarki, artighet/formalitet och relationer. Dessa skillnader kan innebära kulturkrockar då människor tenderar att se kulturella olikheter som problem då de utgår ifrån sig själva och deras sätt att handla. Att vara medveten om dessa kulturella skillnader och bibehålla en öppenhet är dock av stor betydelse för ett lyckat samarbete och något som skapar goda möjligheter för fortsatta handelsrelationer länderna emellan.

This thesis aims at; describing and creating an understanding of how Friskis&Svettis internationalization process, at the start-up in England, can be seen as entrepreneurial, to describe and analyze how various cultural factors can be identified and the impact they have on the internationalization process. The empirical data were obtained through two interviews and it appears that both the organizational culture and national cultural differences can be identified and that these affected the process. The results show that the entrepreneur is both a starting point and a key driver of the process and because of this it can be considered entrepreneurial.

Det finns en ambition i den svenska förvaltningen att effektivisera offentliga organisationer och minska dess kostnader. Denna ambition finns i olika stor grad i flera av världens industriländer. Minskade kostnader skulle dock kunna kollidera med organisationernas uppdrag. Vi har intresserat oss för räddningstjänsten i Sverige och Danmark, länderna har valt att producera tjänsten på olika vis men gemensamt för organisationerna är att de har säkerhet som uppdrag och är säkerhetskritiska organisationer. Vi undrar hur de tänker kring effektivitet och vad de gör för att vara effektiva.   Syftet är att förstå och jämföra offentliga och privata säkerhetskritiska organisationers föreställningar om effektivitet och hur de agerar för att vara effektiva. Vidare ställer vi oss frågan vad det betyder ur ett säkerhetskritiskt perspektiv och ett effektivitetsperspektiv.   Vi har gjort detta genom att kvalitativt undersöka tre fallorganisationer, en svensk offentligt producerad räddningstjänst, en privat producerad räddningstjänst i Danmark och en offentligt producerad räddningstjänst i Danmark.   Referensramen utgörs av teorier kring effektivitet och vad begreppet innebär och dess komplexitet. I referensramen lyfts även teorier kring offentliga organisationers strategier. Kapitlet avslutas med ett avsnitt kring säkerhetskritiska organisationer och egenskaper som är typiska för denna typ av organisation.   Slutsatsen är att de tre fallorganisationerna har olika föreställningar kring effektivitet och arbetar på tre olika vis för att vara effektiva. Det finns även skillnader ur ett säkerhetskritiskt perspektiv och det gäller främst deras arbete med extra resurser i form av brandmän. Möjliga konsekvenser av de två danska räddningstäjnsternas arbetssätt är ökad specialisering och mångsyssleri.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2009. / Härtill 4 uppsatser.

Bakgrund Storstockholms brandförsvar (SSBF) har sedan bildandet 2009 arbetat mot en mer kostnadseffektiv organisation. Detta är ett relativt nytt sätt att tänka inom räddningstjänsten. Denna typ av organisationer har traditionellt sett opererat utan kostnadsfokus. För att beskriva räddningstjänsten organisatoriskt har vi använt oss av teoribildningen kring high reliability organizations (HROs), organisationer som alltid sätter säkerheten först. Arbetet mot en kostnadseffektivare organisation beskriver vi i termer av new public management (NPM) och lean production (Lean). Mellan dessa teoribildningar, HRO, NPM och Lean finner vi motsättningar där HRO traditionellt sett arbetar med överkapacitet för att alltid vara redo om olyckor skulle inträffa. Denna överkapacitet betraktas inom NPM och Lean som resursspill vilka skall elimineras för att få till en kostnadseffektivare organisation.   Syfte Att genom en fallstudie av SSBFs förändringsarbete beskriva och förstå vilka effekter tillämpandet av Lean production får i en High Reliability Organization.   Metod Vi har använt oss av en kvalitativ fallstudie. Genom intervjuer har vi kartlagt anställda inom SSBFs tankar om kostnadseffektivitet och dess påverkan på den egna organisationen.   Slutsatser Kostnadsbesparingarna i budgeten och sättet dessa genomförs på ser vi som ett tydligt tecken på influenser av New Public Management och Lean production. Vi ser den minskade redundansen som en risk för säkerheten, både för de anställda men också allmänheten. Vi anser också att det har lett till en effektivare resursanvändning, dock bör kommunikationen förbättras och en dialog föras mellan de lokalt och centralt anställda för att hitta lösningar som påverkar säkerheten i så liten utsträckning som möjligt.

Rekryteringsprocessens utformning och utövande är helt avgörande för att verksamheten ska kunna fortsätta att utvecklas samt nå uppsatta mål och visioner. Hur arbetsgivare rekryterar på ett professionellt och tillförlitligt sätt kräver kompetens. Organisationer idag har i regel en egen personalavdelning som inriktar sig på att rekrytera nya medarbetare. Många organisationer som anställer personer i betydande positioner använder sig av externa rekryteringsföretag. Rekrytering är en omfattande och kostnadskrävande process, men att göra rekryteringsprocessen rätt från början kan bli förhållandevis billigare än en felrekrytering. Rätt person på rätt plats kräver planering och framförhållning för att den tilltänkta ska kunna matcha in perfekt förtjänsten. Syftet är att beskriva rekryteringsprocessen inom kommunalt verksamhetsområde och i vilken utsträckning befintliga HRM processer upplevs som ett stöd i arbetet för enhetschefer inom rekrytering. Åtta intervjuer med informanter i ledande befattning inom den kommunala organisationens sociala sektor har genomförts. Studiens resultat visar på svårigheter i många delar under hela rekryteringsprocessen. Detta orsakas delvis av lagföreskrifter och delvis utav huruvida den rekryterande chefen anser sig behöva följa den utav strategisk Human Resource personal utarbetade rekryteringsprocessen. I vilken utsträckning cheferna tog hjälp av Human Resource avdelningen eller bemanningsenheten vid rekrytering varierade i omfattning bland deltagarna. Gemensamt för kommunerna var att det i samband med en chefsrekrytering lades ner mer resurser i form av tid och pengar på att det skulle bli rätt. Författarna fick en känsla av att rekryterande enhetschefer i större utsträckning kontaktade ansvarig Human Resource personal i samband med arbetsrättsliga processer och inte i lika stor utsträckning i samband med själva rekryteringsprocessen.

I vår studie har vi följt projektet Nollklassade, som har i syfte att utveckla och implementerasamordningsmetoder mellan Kommunen, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen ochVården. Målet med projektet är att öka samordningen mellan myndigheterna för att dessa påbästa sätt ska kunna stödja de individer som saknar sjukpenninggrundande inkomst,Nollklassade. Syftet med vår studie var att se utvecklingen av samordningsmetoder, vilkahinder och möjligheter som uppstår samt vilka förutsättningar som finns för att projektet skaleda till en hållbar utveckling. Studien genomfördes med induktiv ansats och kvalitativ metod.Data samlades in via semi-strukturerade intervjuer med anställda från varje organisation föreframtagandet av teorier och tidigare forskning. Det insamlade materialet kategoriseradessedan upp i ämnen där vi utgick från våra frågeställningar; Uppdrag och mål,Samordningsmetoder, Hinder och möjligheter samt Förutsättningar för hållbarhet. Resultatetvisar att implementeringen av samordningsmetoder har kännetecknats av kontinuerligautvärderingar och samverkan mellan myndigheternas chefer, samt handläggarna påKommunen och Försäkringskassan. I vår studie fann vi att organisationsmedlemmarnasattityd mot varandra kan bli ett hinder. Men det största hindret kan den Nollklassade vara,som kan själv förhindra att myndigheterna samverkar med varandra.

Det finns i nuläget väldigt lite forskning inom IT-säkerhet i ideella organisationer, trots att dessa organisationer är en viktig del av samhället och brister i deras IT-säkerhet kan leda till minskat förtroende från allmänheten. Studien har försökt klargöra attityder till IT-säkerhet hos medarbetarna i de ideella organisationer som har medverkat i undersökningen. Tidigare forskning i vinstdrivande organisationer visar att kunskap, attityder och beteenden hör ihop och påverkar varandra, och dessutom att dessa tre faktorer är mycket viktiga för IT-säkerheten i en organisation. För att förstå hur attityderna ser ut i ideella organisationer var det därför nödvändigt att ta reda på även kunskap och beteende hos medarbetarna. Studien kom fram till att attityderna var goda men att ledningens och medarbetarnas kunskaper om IT-säkerhet, och även deras beteenden, var bristfälliga i flera aspekter. Studien fann även att attityderna ytterligare kan förbättras och att IT-säkerheten i organisationerna markant kan förbättras om kunskapen om, attityderna till och beteendet gällande IT-säkerhet förbättras, exempelvis genom utbildning.

Bakgrund: Den dagliga exponeringen av otaliga mängder reklambudskap har lett till att mottagarna har blivit allt bättre på att filtrera bort överflödig marknadsföring. Detta har tvingat organisationer att tänka mer kreativt och som ett svar på det ökade mediebruset har användningen av provokativ marknadsföring ökat då den har som syfte att bryta sig genom bruset för att locka till sig mottagarens uppmärksamhet. Idag definieras provokativ marknadsföring som en väldigt stark social kraft med syfte att frambringa de problem som allmänheten delar med avsikten att chockera genom att bryta mot vissa normer eller sociala koder som upprör, skrämmer eller kränker publiken för att väcka uppmärksamhet. Ett område som har blivit alltmer konkurrenskraftigt och snabbt växande inom provokativ marknadsföring är den ideella sektorn. Syfte: Syftet är att utforska hur provokativ marknadsföring från ideella organisationer uppfattas av mottagaren. Forskningsfrågor: Vad har mottagaren för uppfattning av de risker och fördelar som provokativ marknadsföring medför? Vilka aspekter är av betydelse för hur mottagaren uppfattar ideella organisationers användande av provokativ marknadsföring? Metod: En tvärsnittsdesign med semistrukturerade djupintervjuer för data insamling. Slutsats: Provokativ marknadsföring från ideella organisationer uppfattas av mottagaren som en fördelaktig strategi då dessa organisationer verkar för ett gott syfte. Det är dock viktigt för ideella organisationer att finna en balans över i vilken utsträckning de kan använda sig av provokativ marknadsföring då risken finns att mottagaren inte längre uppfattar strategin som effektfull efter för långvarig exponering och tillslut kan uppfatta den provokativa marknadsföringen som tröttsam och förutsägbar.

Titel: Debuterande fastighetsmäklares socialiseringsprocess och dess etiska prägel Nivå: C-uppsats i företagsekonomi Författare: Maria Hall & Philip Strådal Handledare: Lars-Johan Åge Datum: 2014 – maj Syfte: Intresset väcktes ur uppfattningen om fastighetsmäklares generellt låga förtroende bland allmänheten samt deras rapporterade etiska snedsteg i media. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den organisatoriska socialiseringsprocessen av debuterande fastighetsmäklare präglas av etiska aspekter med avsikt att främja framtida etiska ageranden. Metod: Uppsatsens metod baseras på valet av intervjuer för att få kvalitativ data. Intervjuerna semi- strukturerades utifrån en operationaliserad intervjuguide. Tio respondenter med ledarställning deltog i undersökningen från fem svenska städer. Resultat & slutsats: Resultaten rörande fastighetsmäklares socialiseringsprocess visade på att processen var informell, individuell, icke-sekventiell, variabel, åtskiljande samt tillsättande. Medvetna etiska åtgärder för att främja etiskt agerande var i en mindre utsträckning förekommande. Den etiska prägeln varierade men framträdde tydligast genom en öppen kommunikation mellan ledare och underordnad, det vill säga en kommunikation som speglade socialiseringsprocessens karaktär: variabel, individuell och informell. Förslag till framtida forskning: Mer djupgående forskning kring uppsatsens inriktning på de medvetna etiska åtgärderna (etiska koder, belöning och bestraffning samt etikträning) som enligt tidigare forskning används för att höja det etiska klimatet inom en organisation. Uppsatsens bidrag: Uppsatsförfattarna ämnar bidra till ämnet genom att belysa vikten av ett etiskt klimat inom säljande organisationer samt visa på att den tidiga socialiseringsprocessen har stor betydelse. Nyckelord: Socialiseringsprocess, fastighetsmäklare, etik, sälj, säljande organisationer