The purpose of this paper is to examine the differences between the genres War and Crime and how they portray the protagonist and the antagonist. Also how concentrated ownership can cause consequences for the content in movies from our chosen genres. This is examined by top 50 movies within the two genres from IMDb's Box Office listing. The theoretical framework used is Edward Saids description of orientalism. For the nationalism segment a book from Steve Grosby and articles from Kathy Warners and Jason Dittmer is used. Olof Peterssons book Opinionsbildning and an article from Matthew Alford is used for the propaganda segment.  The paper is written based on a quantitative content analysis where we analyzed the US Box Office top 50 movies in the war and Crime genre. We chose quantitative content analysis because we wanted to work with objective answers and get visual statistics. We have used a convenience sample when sampling our movies. To code the chosen movies we created our own code sheet and codebook. We used the program SPSS to get different charts, which we drew results and statistics from. The results from our analysis with the help from our theoretical framework helped bring answers to our questions of issues.  The results show that the market is ownership concentrated with six production companies responsible for the majority. The protagonist for the genre war is mostly an military American man while the antagonist is from Germany or the Middle East and not personified deeper. For Crime the protagonist for the majority is an American man within the police profession or a criminal. The antagonists are criminal American men.  A conclusion from the results is that American production companies make movies for Americans with content focusing on Americans. This strengthens the nationalism within the country simultaneously as it clarifies the enemy by creating a strong “us and them”-feeling. Movies can be used as a channel for propaganda and to affect people's views and values. The concentrated ownership can create difficulties for smaller production companies to compete and spread their message.

Denna uppsats syftar till att fördjupa kunskapen om hur Kina och dess historia under åren 1839–1976 presenteras i svenska nutida läromedel i historia för årskurs 7–9. Källmaterialet är fem tryckta läromedel för högstadiet, och dessa analyseras genom diskursanalys. Målet är att få svar på underfrågorna hur stort omfång historiskt stoff, vilka historiska förlopp och skeenden som inkluderas och hur bilden av Kina konstrueras.Den teoretiska bakgrunden är Eurocentrismen och Orientalismen. Men hjälp av Hobsons schematiska tabell undersöks om och hur mycket av dessa två begrepp som kan upptäckas i texterna. Den metod som används är diskursanalys och den genomförs i fem steg. Den historiska perioden delas in i tre delar för att skapa en mer överskådlig bild då materialet undersöks och analyseras.Resultatet visar att eurocentrismen och orientalismen är levande i läromedlen på olika sätt. Den första perioden som undersöks visar tydliga spår av eurocentrism, där Europas, eller västs, betydelse för historien förstoras, medan Kina betydelse förminskas. Under den maoistiska perioden 1949–1976 är det istället orientalismen, där öst mäts med västs måttstockar, som är överhängande.En slutsats är att elevernas möte med Kinas historia kommer att skilja sig mycket beroende på vilken lärobok som används, men oavsett vilken bok som används så kommer bilden som presenteras till viss del vara eurocentrisk och orientalistisk.

This dissertation examines the idea of a “phenomenology of the cultural Other” in its two sides: the phenomenological and cultural sides. To address the phenomenological side, this dissertation critically examines phenomenologies of the Other in Hegel, Husserl, Heidegger, Sartre, and Merleau-Ponty, along with their prominent commentators. This group of philosophers has produced works that constitute a category of philosophical literature that may be referred to as a “phenomenology of the Other." To address the second, cultural side, a cultural aspect is added to the phenomenology of the Other. To cover the two sides of the question on the phenomenological appearances of the cultural Other, my study of will have three phases, that are presented in three chapters. In each chapter, I will look at the specific type of relations that are discussed in the phenomenologies of the Other within the philosophical traditions I mentioned above, and accordingly, I will describe a cultural phenomenon which reflects the attitude of the self toward the Other. In chapter one, the Other appears as the negation of the self and vice versa. In chapter two, the Other appears as the opposite pair of the self, and, in the final chapter, the Other appears as the co-existing pair of the self. For these three phenomenological appearances of the Other, I will suggest three considerations of the cultural Other respectively: the dehumanized Other, the Orientalized Other, and the cosmopolitan Other.

This paper aims to show how Brave New World, a dystopia by Aldous Huxley, has strong postcolonial traces within it. Edward Said's concept of Orientalism and Gayatri Spivak's analyses of Bertha Mason, the fictional representation of the colonial female subject in nineteenth-century English literature, tie up the similarities in how the Reservation and Linda are portrayed within the book. Comparing Gayatri Spivak's theories with Huxley's writings adds a new perspective to the novel. This essay will also include a close reading of the book and aims to unveil how specifik events concerning Linda and the part of the world referred to as "the reservation" are in link with "Orientalism", "othering" and feminism. The argument will be that both Linda and "the reservations" description in the novel are in frame with British imperialistic writings and male patriarchy.

Denna uppsats fokuserar på hur bilden av islam och muslimer visas i läroböcker från 2001 och framåt. Syftet med uppsatsen är att se om de samhälleliga förändringarna efter attentatet mot World Trade Center 2001 har påverkat läromedlen. Undersökningen görs på läroböcker skrivna efter 2001 i ämnet religionskunskap. Läroböckerna är på gymnasienivå. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är Edward Saids teori om orientalism. Den används i en kvalitativ undersökning av materialet som undersöker vissa tematiska aspekter och bilderna i böckerna. Resultatet av undersökningen är att vissa delar av läroböckerna har förändrats och blivit mer nyanserade, framför allt de som rör politik och islam som en våldsbenägen religion, men andra aspekter har inte förändrats, såsom klädsel och utövandet av religionen.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur berättelsen om samerna framställs i den tredelade historiska dokumentärserien Samernas tid som är producerad av utbildningsradion. För att kunna besvara studiens övergripande syfte om hur berättelsen om samernas historia framställs, har en narrativ analys använts. Därtill har denna författare låtit sig influeras av Edward Said och John Hobsons teori om orientalism, samt narrativa teoretiker som Hayden White och Hermann Paul. Studiens resultat visar att dokumentärserien i första hand skildrar en historia om samerna som belyser den maktrelation som existerade mellan samerna och den svenska statsmakten. Dokumentärserien har således bedömts vara lämplig att använda i ett undervisningssammanhang om lärarens ambitioner är utbilda om den samiska historien utifrån ett maktpolitiskt perspektiv.

Bilden av Kleopatra har förändrats med tiden, från den fanatiska grekiska/romerska avbilderna av hennes död under renässansen till de moderna skildringarna av en stolt drottning som utmanade romerska kejsare. Hon var oftast avbildad under renässansen som underdånig de romerska förebilderna som Augustus och Caesar. En skildring som med stor risk existerade då det mest var italienare som målade drottningen under renässansen. Efter renässansen så spred sig bilden av Kleopatra och hennes bild fångade västvärldens fantasi till att skapa en mani för Egypten och dess drottning. Med det kom ny kunskap från orientalister och detta kom att påverka hur man såg på den egyptiska drottningen. Hon blev mäktigare, mer sensuell men också mer sexuell och farlig. Hon var någon man skulle beundra och erövra.  När vi stiger in i den moderna eran så börjar hennes bild att ifrågasättas av feminister. Filmer börjar skildra henne I ett nytt ljus och när ett nytt årtusende sätter in så har Cleopatra gått från en översexualiserad kvinna till en stolt drottning som utmanade män under hennes tid och inspirerar konstnärer även idag. Med hjälp av symboler och analyser av scenerna som visas så kommer tre lika tidsperioder att studeras för att kartlägga hur bilden av Kleopatra förändrades och varför. De teorier som spelar störst roll i uppsatsen är orientalism och feminism då de spelade en stor roll i hur denna orientaliska drottning kom att skildras.

Burman Anders. Sanningen utgår från Europa? – En analys av två läroböcker i historia med utgångspunkt i eurocentrismen (Engelsk titel) Individ och Samhälle, Historievetenskap och lärande, Lärarexamen 270 hp, Malmö Lärarutbildning, Malmö Högskola 2008Syftet med denna undersökning är att undersöka eventuell eurocentrism i det språk som används i gymnasieläroböcker i historia samt att koppla detta till relevanta styrdokument för historieundervisning i gymnasieskolan. Rent konkret syftar studien till att synliggöra mönster i lärobokstextens ordval och skrivning som kan kopplas till eurocentrismen.Denna undersökning utgår från kritisk lingvistisk textanalys av två olika läroböcker i historia A för gymnasiet. Resultatet för varje bok redovisas separat. Undersökningen avslutas med en diskussion med utgångspunkt i resultatet samt i de styrdokument som kan kopplas till historieämnet.Sammanfattningsvis visar resultatet att de analyserade läroböckerna innehåller eurocentriska skrivningar och ordval. Detta resultat ligger också i paritet med den tidigare forskning jag tagit del av. Mot bakgrund av detta kan man se resultatet som ett led i en forskning som visar på förekomsten av ett eurocentriskt synsätt i läroböcker och undervisning i den svenska skolan. Nyckelord: Eurocentrism, Orientalism, Historieundervisning, Läromedel, Läroboksanalys, Styrdokument.

Uppsatsen undersöker om fyra gymnasielärare i historia reproducerar ett vi och ett de uretnisk synvinkel genom sin undervisning av A-kursen. Undersökningen har som teoribasforskningsresultat från historikern Christina Johansson, litteraturprofessor Edward Said och sociologen Masoud Kamali. De mer specifika frågorna som uppsatsen försöker få svar på är om lärarna i fråga bedriver en eurocentrisk undervisning, om det finns ett vi- och de-tänkandeinbyggt i undervisningen, om det finns en inbyggd tanke om positionell överlägsenhetgentemot de andra (icke-européer eller icke-västerlänningar) i undervisningen och om lärarna förnekar existensen av en social stereotypifiering. Uppsatsen kommer fram till att eurocentrismen är tydlig i alla fyra lärares undervisning, vi- och de-tänkandet reproducerar lärarna i olika grad, tanken om positionell överlägsenhet är svår att upptäcka i deras undervisning samt att förnekelsen av den sociala stereotypifieringen är närvarande i olika grad hos tre av de fyra lärarna. / The essay examines if four teachers of history in swedish highschool, in their teaching of the A course in history, reproduce a "we" and "they" regarding ethnicity. The examination has as theory base the research results of historian Christina Johansson, professor of literatureEdward W. Said and sociologist Masoud Kamali. More specific questions the essay is trying to find answers to are firstly if the teachers at hand teach eurocentrically, secondly if there is a thinking of "we" and "they" integrated into their teaching, thirdly if there is a thought of positional superiority towards the others (meaning non-european or non-western) built into theirteaching and fourthly if the teachers deny the existence of a social stereotypification. The essay concludes that eurocentrism is evident in all four teachers’ teachings, the thinking of "we"and "they" is reproduced by the teachers to different extent, the thought of positional superiority is hard to convey in their teaching, lastly that the denial of social stereotypification is present to different extent at three of the four teachers.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur den muslimska kvinnan framställs i läroböcker riktade mot grundskolans senare år. De utvalda läroböckerna har granskats utifrån både teorier om kvinnan som det underordnade könet inom religionen och utifrån teorier om orientalism. Där framkommer det att mannen är det kön som oftast representerar den religiösa människan och att kvinnan som religiös deltagare ses som ett undantagsfall. Det visar även på en bild av islam som annorlunda, en motpol till den svenska kristendomen och den europeiska kulturen. Som metod har innehållsanalysen legat till grund för insamling och sortering av resultatet. Detta har gjorts utifrån ett kodningsschema med tillhörande kodningsmanual.I resultatet kan man se att det skiljer sig en del åt i de olika läroböckerna såväl vad gäller hur man väljer att framställa kvinnan som i vilken mån kvinnan får ta plats, men att författarna gör försök till att var jämställda. Analysen visar att det inte räcker att nämna kvinnan och hennes situation utan att man måste ge bakgrund till varför saker är som de är, samt ge tyngd till de kvinnor som man får möta i texten.