The practice of selling passports through Citizenship by Investment (CBI) programmes is gaining more attraction and legitimacy in light of increasingly stricter immigration policies. Instead of simply weighing the pro and contra points of CBI, this thesis aims to understand CBI as a consequence of neoliberalism and analyses the correlation between so called ‘passport power’ and wealth, whereby the former is determined by rankings and the latter is represented in terms of the gross domestic product (GDP). Hence, a combination of quantitative and qualitative methods is used to firstly, examine the strength of correlation, and secondly, supported by Laclau and Mouffe’s discourse theory, discuss how CBI is understood and debated in the context of today’s governed communities. The CBI arises out of a discursive struggle between citizenship and class, and exacerbates preexisting global inequalities. Furthermore, it challenges the normative foundations of citizenship and its connection to the nation state. On the one hand CBI contests the sedimented discourse of the modern passport system (and by extension the notions of citizenship), on the other hand capitalist negative individualism corrupts/distorts the initially egalitarian, utopian vision of what it means to be a citizen of the world.

No description available.

I den här uppsatsen ämnar jag att undersöka retoriken i ordet farmakon så som det behandlats av Jacques Derrida. Genom en nära läsning av Derridas texter identifieras farmakon först som ett ogripbart koncept och sedan som en typ av paradox. Funktionen av denna paradox beskrivs först ur en derrideansk kontext och senare i en mer klassisk retorisk sådan. I den här uppsatsen visas farmakon fungera som något som låter oss inse tänkandets gränser, samtidigt som vi ges en förklaring på vad som utgör dessa gränser. Farmakon visas också förlänas en större retorisk effekt på grund av Derridas dubbla läsning, medan retoriken i farmakon visas vara beroende av ett kunskapssökande hos publiken.

Detta arbete undersöker riddarkaraktärer från två olika fantasy-rollspel, och ifall karaktärerna uppfattas som mer trovärdig inom sin genre om rustningen de bär är skapad utifrån ett historiskt perspektiv. En karaktär från varje spel, samt en historisk tolkning av karaktären användes till studien för att undersöka frågeställningen. Åtta informanter deltog i studien, som utfördes vid Högskolan i Skövde i form av semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Varje informant fick se varje karaktär i taget, där de sedan fick svara på frågor i hur de uppfattade karaktären. Det visade sig att huruvida varje spelare uppfattar karaktärer som trovärdig eller inte beror helt på vilket sammanhang karaktären befinner sig i. Så länge karaktären och spelvärlden är enhetlig med den typen av fantasy som förmedlas kommer det att kännas trovärdigt inom spelets premisser och tematik. I och med att urvalet av informanter endast var studerande spelutvecklare är det svårt att säga ifall detta påstående även går att applicera på andra målgrupper. Därför behövs ytterligare undersökningar för att svara på frågan.

This year, 2019 a new curriculum will be implemented in Swedish preschools. One of the most important changes is that the UN Convention on the Rights of the Child has been given a much larger part in the preschool curriculum. In response to this our study deals with children’s right to integrity during naptime in preschools. The purpose of this study is to contribute to the knowledge about preschool teachers’ approach to children’s physical and personal integrity. The aim is to research and analyse the preschool teachers’ descriptions of their understanding and methods that they use during naptime to acknowledge the children’s right to physical and personal integrity. This study has been conducted with a qualitative research approach method where six interviews with preschool teachers have been analysed. The result has been analysed based upon selected parts through Michel Foucault’s theory about power knowledge, and the John Bowlby and Mary Ainsworth attachment theory. Our results indicate that there are both similarities and differences in the interviewed teachers’ approaches and methods in considering the children’s right to integrity during naptime. One interesting conclusion that was noted based on our interviews, was that the interviewed preschool teachers had difficulty expressing their understanding of the concept of the children’s right to integrity during naptime. However, when they described their methods and procedures they used during naptime, to get the children to fall asleep, we observed that in their descriptions they did in fact consider the children’s right to physical and personal integrity during their routines, for example, listening to the individual child’s wants and needs. These descriptions have similarities with Johnsson (2005, s. 4) definition of integrity and identity as a socially and culturally defined phenomenon. "Integrity, like identity, is experienced, emerges and is negotiated in interaction with others." (Johnsson, 2005, s. 4).

Abstract The questions of this essay are: <ol type="1">What is Richard Abanes’s criticism against occult elements in the Harry Potter books? How can Abanes’s – from a Christian point of view - religiously motivated criticism of the four first Harry Potter books be seen as an expression of moral panic and the construction of folk devils according to Cohen's scientific theory in popular culture? The questions are answered through a content analysis of Richard Abanes's book Harry Potter and the Bible: the menace behind the magick based on Stanley Cohen's theory of moral panic and folk devils. The aim is thus to develop a religious-scientific understanding of religiously motivated criticism of popular culture. The result of the essay shows that the biggest criticism Abanes has against the occult elements in the Harry Potter books is that the occult becomes glamorized, normalized and packaged in a box of fun, adventures and excitement. But according to critics like Abanes and the Christian Right, this is dangerous to children and young people as the occult pulls them away from God and closer to the devil. They can develop an interest in the occult and Wicca and later seek out occult sects and religious communities. According to Abanes, the Harry Potter books are dangerous as the author has mixed innocent imagination with real events, people and objects. Because of this, the boundaries are blurred and children can find it difficult to discern what is reality and fantasy. The moral panic of the Harry Potter books is created primarily by the Christian Right, as the concerns and fears of the actual threat the books issue are magnified. Whatever the truth of their statements, Abanes and other critics create fears within the Christian community so that Christian parents won’t allow their children to read the Harry Potter books, because they can contribute to the curiosity of the occult and an attraction to the devil, and can twist their morals. The deviant behaviors in the Harry Potter books that are not appreciated by the Christian Right are to lie, steal, and to be evil, something that Harry and other good characters do, therefore could Abanes's criticism contributes to the creation of moral panics and folk devils. Also, criticism against J. K. Rowling's character, morals and way of life has made her a folk devil.

Uppsatsen är en introduktion till positionering som retoriskt begrepp.  Jag tycker mig se en splittring i samhället och att en del av det övergripande problemet är att människor inte kan mötas i en diskussion utan, likt ett politiskt maktspel, tar avstånd ifrån oliktänkande. Om det finns en möjlighet att positionering kan vara en bidragande orsak till splittringen och det eskalerande debattklimatet så är det viktigt att vi förstår hur det fungerar.   Positionering är ett välbekant begrepp i vardagligt samtal, offentliga samtal och politisk diskurs. Dess betydelse och användning nyttjats också teoretiskt inom till exempel psykologi, sociologi och marknadskommunikation. Även i retorikvetenskapen är positionering välkänt och omdiskuterat, men där uppfattar jag att fenomenet ofta tas för givet. Det finns en implicit förståelse av positionering eftersom det utgör en viktig del av retoriken, övertalning blir överflödig utan alternativa positioner. Däremot saknar jag en explicit teoretisering av positionering som begrepp inom retoriken, vilket den här uppsatsen ämnar lägga en första grund för; min ambition är att uppmuntra en fortsatt granskning och retorisk teoretisering av begreppet positionering.   I första delen av uppsatsen presenteras en teoretisk genomgång av positionering förankrat i Kenneth Burkes dramatiska teori. I den andra delen tillämpas genomgången med en kortare analys där analysmaterialet består av kommentarerna till en film om köttproduktion publicerad på P3-Nyheters Facebooksida.   Sammantaget visar den teoretiska genomgången och delar av analysen på ett värde i att fokusera på positionering i en retorisk kontext. Uppsatsen bidrar även till en tydligare bild och en mer utvecklad förståelse av positionering och dess retoriska funktion.

No description available.

No description available.

No description available.