Inom denna uppsats undersöks hur digitala medier och verktyg kan infogas i gymnasieskolans bildundervisning utifrån vilka svårigheter och möjligheter digitalt arbete kan innebära, hur yrkesverksamma bildlärare resonerar kring att arbeta digitalt i ämnet, samt vilka områden som kan urskiljas som centrala när det handlar om digitala inslag för bildskapande, planering, dokumentation, och redovisning inom bildundervisningen. Studien genomfördes mellan december 2016 och april 2017 genom egen gestaltande fördjupning inom digitalt arbete samt ett frågeformulär som besvarades av åtta yrkesverksamma bildlärare.         Som resultat av denna undersökning visade det gestaltande arbetet, som även redovisas i form av ett digitalt läromedel, på hur svårigheter med att arbeta digitalt i koppling till bildämnet bland annat handlade om hur det är svårt och tidskrävande att lära sig att behärska digitala verktyg och programvaror, samt om hur det är lätt att hamna i att det digitala bildskapandet tvingas ske på traditionella medium och teknikers villkor. Möjligheter som urskildes handlade om hur digitala verktyg erbjuder egna, unika uttryck, samt stora friheter till justeringar, omprövningar, och experimentlusta. Svaren på frågeformuläret visade på hur digitala medier och verktyg främst användes vid presentation, redovisning, och inlämning, och att endast ett fåtal såg digitala tekniker för bildskapande som likvärdiga de traditionella teknikerna. Enligt lärarnas utsagor var betydelsefulla vinster med att arbeta digitalt bland annat underlättad dokumentation, ökade möjligheter att nå ut till frånvarande elever, att digitalt arbete ofta är bättre från miljöperspektiv, samt att internet erbjuder en till synes oändlig mängd referens- och inspirationsbilder. Svårigheter som lärarna upplevde handlade exempelvis om teknikstrul, bristande förkunskaper hos elever, samt en oro om att handens arbete kan försvinna om traditionella tekniker ersätts med digitala.         I studien urskiljs och redogörs det för fyra särskilt centrala områden när det handlar om digitala inslag i bildundervisningen: att tid och svårighet kan bli en stor utmaning för både lärare och elever, hur relationen mellan digitalt och traditionellt kan utgöra hinder för digitala inslag, på vilket sätt bildämnets styrdokument betonar rollen av det digitala i bildämnet, samt vad ett postdigitalt perspektiv kan innebära för bildundervisningen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur produktionsbolaget Marvel framställer sina karaktärer på filmaffischer ur ett genusperspektiv. Detta eftersom att Marvel fått kritik för hur de porträtterar kvinnliga superhjältar. Syftet är också att genom egna gestaltningar undersöka superhjältarnas utformning. För att uppnå detta har studien använts sig av en kvalitativ metod och med teorier som hermeneutik, semiotik och genus. Analysen har valt ut fem stycken filmaffischer från Marvel för att undersöka hur män och kvinnor porträtterades på affischerna och hur maktförhållanden yttrar sig på affischerna. Resultatet av undersökningen är att männen ofta porträtteras som starka, målinriktade och handlingskraftiga och kvinnorna antingen framstår som svaga och passiva eller att de objektifieras. Studien innehåller även en egen gestaltning där superhjältars utformning undersöks i illustrationer.

Syftet med mitt arbete är att synliggöra vilka uppfattningar några lärare på gymnasiets estetiska program har om sin undervisning i tredimensionellt skapande i ämnet Bild. Studien beskriver också tredimensionellt skapande som ett språk bland andra språk som elever kan erövra, med stöd i konstnärlig forskning. Jag söker svar på tre forskningsfrågor. Vilken vikt uttalar lärarna att de lägger vid handens möte med materialet? Hur förhåller sig lärarna till att eleverna arbetar i grupp och tar del av andras läroprocesser i tredimensionellt skapande? Hur beskriver lärarna att de tar hand om elevernas kritiska moment i sina läroprocesser? Som datainsamlingsmetod har jag använt kvalitativa intervjuer. Empirin har tolkats utifrån ett hermeneutiskt synsätt där uttolkarens förförståelse spelar roll för mötet med empirin. Lärarnas uttalanden har sedan sammanställts till sex diskurser, enligt en socialkonstruktivistisk diskursmodell. Resultatet visar att eleverna enligt lärarnas utsagor har stora brister i sina spatiala förmågor då de kommer till skolan. Lärarna uttalar också att de är kluvna mellan att se eleverna som måluppfyllande eller som individer på väg mot ett konstnärligt eller praktisk yrke. Lärarna uttrycker att de uppvärderar ett lärande i grupp samt ett där skapande utifrån olika materials egenskaper är centralt. För att utveckla elevernas spatiala förmåga uttalar lärarna att de ger riktade hantverksuppgifter. Genom att balansera lust och utmaning uppger lärarna att de didaktiskt kan hantera de långa hantverkspass som krävs.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur textillärarna har förhållit sig till hållbar utveckling i sin undervisning och hur de har implementerat tankesättet i sitt dagliga arbete. Frågeställningarna i studien har varit: Hur arbetar textillärare med hållbar utveckling i sin undervisning och hur upplever lärarna elevernas intresse för hållbar utveckling. Studien har belyst hållbar utveckling både ur ett ekonomiskt, socialt och ur ett ekologiskt perspektiv. I studien har presenterats vad läroplanen i skolan säger om hållbar utveckling. Studien har baserats på kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med sex textillärare som arbetar med årskurserna 3-9 i grundskolan. Intervjuresultatet har bidragit bland annat till kunskap om hur textillärarna har arbetat med hållbar utveckling i undervisningen och vilka arbetsmetoder de har använt sig av i ämnet. Det viktigaste som har kommit fram genom intervjuerna har varit att de flesta textillärarna har varit positivt inställda till att arbeta med hållbar utveckling, och att de har med det som ett perspektiv i sitt arbete. Något som har visat sig i studien har varit att överlag har textillärarna tänkt på återbruk när de har tänkt på hållbar utveckling i textilslöjden. Några av informanterna har nämnt att hållbar utveckling handlar om att man ska vara rädd om jordens resurser. För att lärarna skulle kunna ha med ett miljötänk i sin undervisning har det varit viktigt för dem att de har känt sig förtrogna med de olika dimensionerna inom hållbar utveckling för att på så sätt kunna omsätta detta och skapa intresse och hopp hos eleverna.

Syftet med studien har varit att att undersöka faktorer som påverkar fördelningen mellan tvådimensionellt och tredimensionellt bildarbete i grundskolans senare år. Syftet har studerats genom frågeställningarna: Hur motiveras fördelningen av två-och tredimensionell bild i kursplanen sett över tid?, Hur beskriver bildlärare sin tredimensionella bildundervisning?, Vilka möjligheter och hinder upplever bildlärare med tredimensionellt bildarbete? och Som metod för studien användes kvalitativ semistrukturerad intervju. Tre bildlärare i grundskolans senare år intervjuades. En dokumentanalys har genomförts och kursplaner i ämnet teckning/ bild från 1962 till 2011 har studerats. Ramfaktorteori har använts för att analysera materialet. I arbetets bakgrund har det uttryckts att tredimensionellt undervisning som skett med kropp och händer varit fördelaktigt för lärande. Bildundervisningen är dock övervägande tvådimensionell i sin utformning. Kropp och rum har ibland glömts bort i bildundervisningen. Den tvådimensionella representationens ställning har tagit allt mer mark och likväl har teoretisk kunskap fått mer utrymme än praktiskt kunskap. Resultat i studien har visat att faktorer på organisations- och verksamhetsnivå är mer fördelaktiga för tvådimensionell bildundervisning. Nuvarande läroplan är öppen för tolkning vad det gäller hur tid fördelas mellan olika kunskaper. Bildlärarens intresse har fått utrymme att styra inriktningen för undervisningen, likväl har gruppstorlek och längd på lektioner styrt vilken typ av undervisning som är möjlig

Denna studie handlar om feedback i en praktisk process, närmare bestämt under bildundervisningens pågående arbete. Undersökningens fokus har varit elevers föreställningar om feedback i bildundervisningen och på vilka sätt elevers upplevelse av feedback kan förstås och relateras till deras lärande. De frågeställningar som studien ämnar besvara är: Hur beskriver elever olika typer av feedback? Vad är kännetecknande för feedbacksituationer i ämnet bild? och Hur använder elever den feedback de får i bildundervisningen?. Elevintervjuer och observationer har användas som metod för insamling av empiri. Tjugo elever, i årskurs 8, har intervjuats och observationer har genomförts vid nio tillfällen, i två klasser i södra Sverige. Analysen, som utgår ifrån ett fenomenografiskt perspektiv av feedback-fenomenet, visar på ett rikt resultat då feedback uppfattas på en rad olika sätt av elever. Studiens resultat i form av fem kategorier, i vilken föreställningen om feedback kunnat urskiljas, har skapats av såväl muntlig som skriftlig feedback samt vad som styr användningen av den. De tre huvudmotiv som verkar styra elevers användning av feedback är: resultat, arbetsinsats och konstnärlig integritet. Denna studie föreslår att elever, i stort, upplever de råd och utmaningar de får i bildundervisningen som just feedback och betydelsefulla givare är såväl kamrater som lärare.

Syftet med studien var att undersöka lärares uppfattning om hur kunskapskraven gynnar/missgynnar nyanlända i slöjdämnet och om det har betydelse för om de nyanlända kan uppnå betyg i ämnet. Mina frågeställningar var: Hur tror lärarna att teoretiseringen av slöjdämnet påverkar nyanländas betyg i slöjd, hur anpassar läraren sin undervisning för de nyanlända eleverna i slöjdämnet och vilka förutsättningar vill lärarna ha för att den nyanlända eleven ska ha möjlighet att lära i slöjd. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer med halvstrukturerade frågor. I studien ingick sex lärare från en kommun i mellersta Sverige. Min undersökning visar på att även om Skolverket påstår att kursplanen i slöjd inte ska tolkas som att slöjden teoretiserats, så är uppfattningen bland lärarna att det blivit så. Lärarna tycker att språket har fått en större vikt i slöjdundervisningen och detta gör det svårare för de nyanlända att få betyg i ämnet.

Vår samtid har ett större fokus på att kommunicera estetiska uttryck vilket även visar sig i slöjdämnet i grundskolan. Att tolka estetiska uttryck är en av fyra förmågor i slöjd som eleverna enligt kursplanen ska arbeta med. Syftet med studien har varit att undersöka slöjdlärares uppfattningar om och upplägg av kunskapsområdet estetiska uttryck i sin undervisning. Studien belyser hur slöjdlärarna beskrivit ämnesinnehållet i kunskapsområdet, hur de didaktiskt organiserat sin undervisning och vilka utmaningar de upplevt i sin undervisning samt hur de kan förstås. Studiens empiri har utgjorts av kvalitativa intervjuer av sex slöjdlärare med lång erfarenhet. Slöjdlärarna har beskrivit att de har olika utgångspunkter i arbetet med estetiska uttryck men även hur de på olika sätt arbetat med området utifrån styrdokumentets centrala innehåll. Utmaningarna som slöjdlärarna upplevt har de bemött främst genom att de aktivt använt sig av styrdokument, stödmaterial, kollegialt lärande samt reflekterat över sin didaktiska process. Fyra av sex av de intervjuade slöjdlärarna har uttryckt ett behov av kompetensutveckling inom området, vilket även finns med som önskemål enligt Skolverkets nationella utvärdering 2015, där åtta av tio slöjdlärare uttryckt samma behov. Utöver de formalestetiska begrepp som ingår i respektive arbetsområde, har eleverna även använt sig av känslouttryck och kopplat till egna intressen när de tolkat estetiska uttryck. Slöjdlärarna har sett elevers känslor och intressen som en ingång i arbetet men även som ett sätt att motivera elever som visat svårigheter inom kunskapsområdet. Även slöjdlärarna har pratat om känslor när de relaterat till lyckade slöjdprojekt inom kunskapsområdet estetiska uttryck.

Detta är en intervjustudie som involverar fem lågstadielärare från en F-6 skola. I denna studie har vi inriktat oss på engagemang hos eleverna vid digital läs- och skrivinlärning i svenskämnet. Syftet med studien var att undersöka vilka fördelar som kan finnas genom användandet av en IKT-baserad läs- och skrivundervisning utifrån ett engagemangsperspektiv. Utifrån syftet konstruerades forskningsfrågor för att operationalisera vårt syfte: 1. Hur upplever lärarna att datorn som ett läs- och skrivverktyg kan bidra till engagemang hos eleverna inom svenskämnet? 2. Hur upplever lärarna elevernas engagemang i det digitala läs- och skrivlärandet? Tidigare forskning visar att digital läs- och skrivinlärning ofta gynnar elever i deras läs- och skrivlärande samt att engagemang är en väldigt viktig del som måste uppnås för att ett lärande ska kunna ske. Därför kände vi att det var relevant att undersöka hur datorn som ett läs- och skrivverktyg kan bidra till att skapa engagemang hos eleverna och hur lärarna upplever elevernas engagemang vid det digitala läs- och skrivlärandet. Efter att ha genomfört intervjuer och samlat in material så analyserade vi vår insamlade empiri. Efter analysarbetet synliggjordes ett resultat i form av tre övergripande kategorier och vi konstruerade följande slutsatser och implikation: Datorn kan enligt våra lärarrespondenter fungera som ett läs- och skrivverktyg som på olika sätt kan bidra till engagemang hos eleverna. Detta genom användandet av talsyntes respektive stavnings/grammatikkontroll, genom användandet av tangentbordet och genom användandet av digitala bilder. Lärarnas upplevelse av elevernas engagemang i det digitala läs- och skrivlärandet varierar men koncentration, arbetsvilja, fokus och inspiration är de orden som används mest för att beskriva elevengagemanget. Genom ytterligare forskning kring området, hade exempelvis kurslitteratur till lärarutbildningar kunnat innehålla mer pedagogisk vägledning gällande digital läs- och skrivinlärning samt elevengagemang vid undervisning. Lärare hade därmed, genom mer forskning och kompletterad kurslitteratur, givits bättre förutsättningar för att skapa en engagerande digital läs- och skrivundervisning som både lärare samt elever hade gynnats av.

No description available.