Syftet med denna studie är att kritiskt granska bildlärares syn på läromedel och dess roll i bildämnet. De frågeställningar som besvaras i undersökningen är hur lärare definierar läromedel, på vilket sätt de använder läromedel i sin undervisning och planering och hur lärare tänker på läromedel i relation till bildämnet.    Under 1800-talet och delar av 1900-talet dominerades bildundervisningen av användandet av läroböcker. Nyare forskning som gjorts på bildlärares användning av läromedel har visat att de framförallt använder material som de skapat själva och att läroböcker nästan aldrig används. Definitionen av läromedel har också förändrats över tid där den nu definieras genom vilka intentioner man har med materialet.  För att få svar på mina forskningsfrågor har jag intervjuat fyra bildlärare på gymnasiet och sedan har deras utsagor analyserats med hjälp av diskursanalys. I resultaten presenteras fyra diskurser som påverkar lärarnas syn på läromedel och dess roll i bildämnet. Det läromedel som bildlärare använder mest är det egenskapade materialet och läroböcker används nästan aldrig. Lärarnas egna intresse styr innehållet i undervisningen och bildämnet ses som ett friare skolämne än många andra. Lärarnas definitioner av läromedel har både likheter och skillnader. Definitionerna är breda och diffusa men kan ändå till viss del kopplas till de historiska definitionerna och olika diskurser.

The aim of the study is to visualize and discuss how students perceive and make meaning in their transition from pre-school class to primary school. A special goal is to identify factors that facilitates and/or hinders students’ successful transition. In spring 2017, nine five-year-old children expressed their thoughts before starting in preschool class. The thoughts were documented in interviews and drawings that the students made. By going back to the students who were interviewed then and with their images as artifacts, this study wants to analyze how the students retrospectively describe their experiences of the transition and make the students' expectations and concerns visible to future transitions. In analyses, the study wants to understand what the important aspects to take into account at school transitions are. The study has a social constructionist framework. The children's experiences of transitions is constructed together with the researcher in the process of research (Alvesson & Sköldberg, 2017). A socio-cultural perspective is used and presumes that transitions are constructed in a social community. During transitions the students revise and re-identify their identities. The pupils´ experiences in the transition process becomes important aspects in the students' identity construction and meaning making (Newman & Paasi, 1998).The pupils were able to give their thoughts on things they saw as frightening but which turned out to be simple and other things that were really difficult. It is hoped that, based on the students' experiences, tools are found to use in the work with successful transitions.

The purpose of this study is to elucidate how some teachers view their situation regarding students with concentration difficulties. The questions deals with how they see their opportunities to adapt the teaching, what they themselves think they do to adapt the teaching and what they lack to be able to provide better adaptations in their teaching. The study was conducted with a qualitative survey through telephone interviews with eight craft teachers. The craft teachers themselves consider that they usually have good conditions for adapting teaching for students with concentration difficulties, and they have many different tactics for doing so. According to Skolverket (2011; 2014), all students have the right to receive the help and adaptation they need to cope with schooling. However, the study shows that the adjustments that are made are exactly what Skolverket (2014) classifies as extra adaptations. If the pupil is to have a chance for special support, it is often required that they have a diagnosis for their concentration difficulties, and here the school's finances play a major role in what support the pupil really receives. The study also shows that the informants have not gained knowledge about adaptations through any education, but they have accumulated the knowledge through, for example, experiences and study days in the workplace.

I den här kvalitativa studien har jag tittat närmare på de låtval man gör inom ämnet ensemble på gymnasieskolan och Kulturskolan. Jag har med hjälp av praxisgemenskap som teori och semistrukturerade intervjuer som metod av tre gymnasielärare, två lärare på Kulturskolan och en lärare på ett högstadium med musikinriktning sökt svar på följande forskningsfrågor: I vilken utsträckning uppdaterar lärare sin ensemblerepertoar med samtida låtar? Vad anser ensemblelärare om samtida musik ur ett pedagogiskt perspektiv? Vilka faktorer påverkar vad som används som undervisningsmaterial på ensemble lektionerna? Det jag fann var att det inom gymnasieskolan var få gånger det användes samtida låtar men att det var mer blandat på kulturskolan. Detta trots att lärarna egentligen inte såg något pedagogiskt hinder för att använda det i sin undervisning. De faktorer man hänvisade till angående varför man inte oftare använde samtida låtar i sin undervisning var bland annat skollag, att det kräver mer förberedelser och att man som lärare är mer trygg när man använder äldre, mer välkända låtar.

Ämnet slöjd är för de flesta en självklar del av skolan. Men med jämna mellanrum ifrågasätts och debatteras slöjdens form och berättigande. Syftet med detta arbete är att undersöka hur slöjdämnet uppfattas av en grupp elever i årskurs nio. Datainsamlingen som ligger till grund för analysen är en studie i form av ett antal frågeställningar ställda till en grupp elever i trä- och metallslöjd i årskurs nio. Utifrån den har en hermeneutisk analys utförts som har visat hur elevgruppen uppfattar varför de har ämnet, ur ett individuellt och ett generellt perspektiv. Studiens resultat att slöjdämnet uppfattas som mer lustfyllt, nedstressande och tydligare vad gäller problemlösning än andra ämnen. Det upplevs också starkare relaterat till yrkesval än andra ämnen. Vidare visar resultatet att elevernas uppfattningar och förväntningar av ämnet inte alltid stämmer med skolverkets intentioner för slöjdämnet.

Syftet med denna studien var att redovisa slöjdlärarens arbetssätt med elever med utländsk bakgrund och uppfattningar hos elever som har utländsk bakgrund om slöjdens innehåll och bedömning av undervisning. Frågeställningarna var: Vilket arbetssätt använder slöjdlärarna när det gäller arbete med elever med utländsk bakgrund? Hur mycket av slöjdämnets innehåll och bedömning förstår elever med utländsk bakgrund? Vilket stöd ges till elever med utländsk bakgrund i slöjd? Den metodiska ansatsen var kvalitativ och kvalitativa intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Intervjuerna genomfördes med sex slöjdlärare och sju elever i fem skolor i en mellanstor kommun i norra Sverige. Det sammanställda resultatet visade att slöjdlärare har olika arbetssätt att arbeta med elever med utländsk bakgrund. Vidare visade resultatet att elever med utländsk bakgrund i årskurs 9 förstår det mesta av slöjdens innehåll och hur bedömningen går till.

Bakgrund: Hem- och konsumentkunskap är grundskolans minsta ämne sett till undervisningstid. Ämnets centrala innehåll styr vilket stoff som skall behandlas. Det centrala innehållet har genomgått stora förändringar gällande dess komplexitet och omfattning sen införandet på 1800-talet. Timplanen har inte utökats följaktligen. Skolverket formulerar både timplan och det centrala innehållet i kursplanen. Skolverket erbjuder inga mallar för hur en terminsplanering bör utformas för att inrymma hela det centrala innehållet i timplanen för ämnet. Uppgiften åligger läraren utifrån dennes profession. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur lärare i Hem- och konsumentkunskap resonerade kring arbetet med att upprätta en terminsplanering. Hur arbetade de för att överbrygga eller hantera motsättningen mellan ett stort innehåll och ett begränsat antal undervisningstimmar? Metod Kvalitativa forskningsintervjuer genomfördes med fyra lärare i hem- och konsumentkunskap. Kvalitativ innehållsanalys användes som metod för analys. Resultat: I lärarnas arbete med att upprätta terminsplaneringar framkommer olika strategier för att hantera motsättningen med ett stort centralt innehåll och ett begränsat antal undervisningstimmar. Fyra teman identifierades: kompensera för få lektionstimmar, kompromissa med innehåll, kapitulera inför rådande förhållande och kämpa för rätten till 118 timmars undervisningstid. Slutsats: Få av strategierna syftade till att överbrygga motsättningen mellan tid och innehåll. Tiden ansågs för begränsande. Genom att utöka timplanen för HKK kan lärare ges rimligare förutsättningar att inrymma hela det CI på ett sätt som gynnar likvärdighet i skolan och elevers måluppfyllelse. Detta kan även innebära positiva effekter för miljön, folkhälsan och privatekonomin. Forskning kring de ämnesspecifika utmaningarna i den här studien kan tillsammans med lärarutbildningen ge blivande lärare viktiga verktyg, för hur de kan hantera utmaningen.

This essay is a qualitative study whose purpose is to describe and understand the views of Principals and music teachers on the importance of framework factors for equivalent music education. The study has a hermeneutic approach and is based on a qualitative method with semi-structured interviews. The questions are based on the influence of framework factors on students' knowledge development in the music subject, in relation to equivalence. The research on which the study is based deals with equivalence in primary school and curriculum theory. The researcher has used literature in the form of the compulsory school curriculum, dissertations, scientific articles, and other publications.The study includes a principal from the middle of Sweden and two music teachers from the south of Sweden. All participants worked at different schools in different municipalities. All schools were high school schools with student enrolment from various middle schools within the municipality. The interviews were recorded and analysed from a framework factor theoretical perspective. The result did not provide clear answers but suggests that music teachers have a consensus that framework factors affect students' opportunities for knowledge development based on the curriculum guidelines. In this discussion, the author problematizes the preconditions for equivalent music education in primary school based on previous research in equivalence with a framework factor theoretical perspective. Factors that appear are lack of classrooms adapted and equipped for music lessons due to financial conditions, the school's organization, management, and culture and norms at each school.Key

Målet med denna studie har varit att undersöka hur lärare i moderna språk på högstadiet och gymnasiet beskriver och tillämpar formativ bedömnig i sin undervisning. Studien har också tittat närmare på hur lärare resonerar kring de olika formerna av bedömning, formativ bedömning i motsats till summativ bedömning och vice versa. Sex lärare från tre olika skolor har blivt intervjuade om deras syn, åsikt, kunskap och klassrums erfarenhet av formatitvt bedömande och formativ bedömning har studerats och analyserats. Resultatet av undersökningen har visat att enbart ett antal av de fem nyckelstrategierna i formativ bedömning används regelbundet av lärarna. Det har tydligt framkomit att feedback är den delen av formativ bedömning som det fokuseras mest på, både i skriftlig och muntlig form. Då tidsbrist hos lärarna är ett återkommande problem är muntlig feedback den formativa återkopplingen som har använts mest frekvent. Resultatet har också tydliggjort att lärarnas kunskaper i formativ bedömning är mycket varierande och det har visat sig finnas en kunskapsbrist bland lärarna i ämnet formativ bedömning.

The purpose of this study is to increase the understanding of which attitudes teachers in the Swedish school subject sloyd have to the revision of the curriculum and in which way the revision can reform the practical teaching in the classroom. The study deals whit questions about what sloyd teachers regard as the most important aim with the education, how they use the curriculum when they choose witch material they use as knowledge in their classroom and which practical consequences the revision of the curriculum will have in their teaching. The survey was performed through phone interviews with four sloyd teachers. Sloyd is a subject that consists primarily on doing, creating and developing handiness. The sloyd teachers had a close connection to the curriculum when they constituted their teaching and used the curriculum as a foundation of the teaching. Their most important aim with their teaching varied among the informants and consisted of pupils’ happiness and creativity as well as their belief in their own capability. The revision of the curriculum raises questions about teachers’ own space when the formulate their teaching. The teachers in the study opine that their own teaching will not have to change immense as the aim of the subject still is quite unchanged, but they will have to do some smaller changes to adapt to the reversion if it goes through legal binding.