Prior research has shown that music that are more limited in the dynamic range are perceived to have lowerquality than music that are less limited. In this study quality perception connected to the use of limitation andaudio level in recorded music is examined. This was done by limiting one track by different amounts tomatch the PLR of the track with a mean PLR of music from before the loudness war started and the meanPLR of music from 2022. After that the limited tracks was loudness normalized and then new tracks werecreated from the two most limited tracks. These were gained up by 1 and 2 dB. Totally 7 different trackswere created. 20 Audio engineering students were asked to listen to 9 different comparisons between thetracks and evaluate the perceived quality of the tracks. As a result, there were no significant qualitydifference found between the tracks that haven’t been gained up. However, the stimulus that had a louderlevel were perceived to have significantly higher quality than the quieter stimulus.

Den här undersökningen har genomförts i syfte att skapa kunskap om hur elevers bildvärldar och bildkommunikation kan se ut och att undersöka vilka subjektspositioner som konstrueras och görs tillgängliga genom deras bildkommunikation. Visuell kulturteori har fungerat som undersökningens ramverk och diskursanalys som dess analysverktyg. Bilder har samlats in och analyserats från elever i årkurs nio på en högstadieskola i sydvästra Sverige. Tematisk innehållsanalys har använts för att besvara undersökningens första fråga, gällande vad som kommuniceras i elevers vardagliga bildkommunikation, vilka motiv och vilket innehåll. För att besvara den andra frågan, gällande vilka subjektspositioner som konstrueras genom de diskurser som framträder i elevernas vardagliga bildkommunikation så har en diskursanalys genomförts. Resultatet har visat hur innehållet och motiven i elevernas bilder gått att dela in i fyra teman som handlar om selfies, fritid, relationer och informationsbilder och anvisningar. I resultatet har också fem diskurser synliggjorts, vilka erbjuder eleverna möjliga subjektspositioner som främst kretsar kring olika sätt att vara elev och ungdom, olika sätt att göra motstånd och olika sätt att positionera sig som feminin eller maskulin. Slutsatser som gått att dra av resultatet har bland annat varit att elever besitter och använder visuella kompetenser när de agerar som medskapare av visuell kultur och att eleverna använder bilder, både som ett sätt att försöka låsa fast hur ett visst fenomen eller en viss del av omvärlden ska förstås och som ett sätt att förhandla och omförhandla andra fenomen eller delar, vilket innebär konkreta konsekvenser för elevers levnadsutrymme.

Previous research shows that well thought- out reading aloud can contribute on several different levels for students language development. Linguistic development in turn benefits the individuals identity development. Despite this, reading aloud is not identified as a criteria in the curriculum for the subject of Swedish. The purpose of the study was to analyse teachers different views and approaches to reading aloud in the classroom. The purpose was also to investigate whether teachers purpose of reading aloud is consistent with what previous research has shown. This is to investigate to what extent they use the method of reading aloud as a well thought out pedagogical tool. Through qualitative interviews with 8 different teachers, the result show that the participating teachers have a positive attitude towards the use of reading aloud in teaching and they explain multiple different area of purpose. At the same time, the results show that reading aloud is not given very high priority in education and that it tends to be planned at times when the students are likely to be the least receptive. Overall the results also show that reading aloud does not get as high of a priority in class as the teachers would wish for. / Tidigare forskning visar att genomtänkt högläsning på flera olika plan kan bidra till elevers språkliga utveckling. Genom den språkliga utvecklingen gynnas även i sin tur individens personliga utveckling och dess identitetsskapande. Trots detta finns inte högläsning formulerat som något syfte i läroplanen för svenska.  Syftet med studien var att studera lärares inom årskurs f-3 olika syn på och förhållningssätt till högläsning i skolan. Syftet var också att undersöka om lärares syfte med högläsning stämmer överens med vad tidigare forskning visat. Detta för att undersöka till vilken grad de använder sig av högläsning som ett genomtänkt pedagogiskt verktyg. Genom kvalitativa intervjuer med 8 olika yrkesverksamma lärare visar resultatet att de deltagande lärarna har en positiv inställning till användning av högläsning i undervisningen och de belyser flera olika syftesområden. Samtidigt visar resultatet att högläsningen inte prioriteras särskilt högt och att den tenderar att planeras in vid tidpunkter då eleverna torde vara som minst mottagliga. Sammantaget visar resultatet även att högläsningen inte får det utrymme i undervisningen som lärarna hade önskat.

This study focuses on the connection between cultural identity and Japanese popular music. It contains conducted interviews and semantic analyses on musicians who use Japanese traditional instruments and Western instruments in their repertoire. It uses performativity theory as theoretical framework. The analyses are divided in to the three levels of Sauter’s phenomenological path: the symbolic level, the sensory level and the artistic level.  It concludes how musicians in Japan perceive their own musical identity, and gives insights on the role of cultural identity in Japanese music. The potential significance is to contribute to identity studies using a performativity perspective as explained above, and thereby elucidating both musicological and historical aspects.

Maskulinitet kan förstås som något en gör, och uttrycker genom tal och handlingar. Musik ochlåttexter är en arena där maskulinitetskonstruktioner kan synliggöras. Håkan Hellström är en avSveriges största manliga artister och hans låttexter har studerats tidigare kring bland annat hur dekonstruerar maskulinitet. Dessa har visat att Hellström utmanar dominerande maskulinitetsideal,genom att vara en pojkaktig och normbrytande figur. Dock har de tidigare studierna berört andrateoretiska utgångspunkter än vad denna studie utgår ifrån, och därmed öppnar min studie upp för fler tolkningsmöjligheter av ämnet. Syftet med denna studie är att undersöka hur maskulinitetkonstrueras i Hellströms låttexter, samt hur låttexterna anknyter till omgivande kontexter och hurdessa samspelar med konstruktionen av maskulinitet. Jag har ämnat erbjuda fler perspektiv tillhur maskulinitetskonstruktionerna i Hellström låttexter kan förstås. Materialet till studien bestod av låttexter från Hellströms åtta fullängdsalbum utgivna 2000-2016 samlade i boken “Sjung ditt liv: alla låtar och en massa bilder” (Hellström, 2016). För att analysera låttexterna har jag använtmig av närläsning, inspirerat av musikforskaren Lars Lilliestams studie “Svensk rock: musik,lyrik, historik” (1998). Närläsningen resulterade i fem teman som låttexterna delades in i: Göteborg, berusningsmedel, romantik, självbiografiska berättelser och relationen till arbetarklassen. Utifrån de teoretiska utgångspunkterna performativitet, homosocialitet och genusslentrian undersöks tematikens innehåll genom dess användning av ord, beskrivningar av subjekt, platser och känslor för att blottlägga hur dessa fungerar att forma och konstruera maskulinitet. Genom min analys kan jag visa att Hellström konstruerar flera maskuliniteter, som uttrycks på olika sätt. Det här blottlägger maskulinitet som instabil, föränderlig och kontextberoende. Maskulinitetskonstruktionerna förändras beroende på vem eller vilka låttexterna riktar sig mot, eller görs tillsammans med. Ytterligare en aspekt somuppmärksammats är att låttexternas intertextuella referenser antyder på en homosocial kultur genom referenser till kanoniserade verk skrivna av män, manliga musiker och manligarbetarklass.

This thesis aims to understand the emotions expressed by adults watching animated films with death topics through sentiment analysis. The research is a quantitative sentiment analysis from the perspective of distant reading. The previous studies on death scenes in animated films have only focused on child audiences. However, the age group of the audience of animated films is extensive; thus, it is necessary to analyse the sentiments of adult audiences. This thesis attempts to collect two movies produced by Pixar studio: Coco (2017) and Soul (2020), as well as their audience reviews on IMDb, a total of 600, for cross-comparison. Additionally, it analyses the content containing death in the reviews to understand better adult audiences’ emotional expressions on the subject of death. The analysing results show that the positive sentiment scores of the comments containing death are slightly lower than the scores of all the reviews, and the scores of the negative sentiments do not differ much. However, positive emotions still dominate these comments that contain death. The emotional performance between the script and the reviews is roughly similar. Still, the emotional intensity of the comments is higher than that of the script, indicating that the audience is willing to show their emotions on the public online film platform. Future research is recommended to conduct analysis together with other NLP analysis methods or close reading to explore more details of the content.

Studiens syfte är att utforska musiklärares praxis angående val av repertoar i musikundervisning på grundskolan. Genom kvalitativa intervjuer visar studiens resultat på en dominans av populärmusikaliska genrer inom ensemblespel på alla tre grundskolor. Slutsatsen är att vid musiklyssning tenderar repertoar från andra kulturer äga rum, men presenteras inom ett mindre utrymme tillsammans med exempel som klassisk musik, jojk och rap. Musiklärarna beskriver en stor variation inom dominansen av populärmusik. I ett bredare perspektiv dominerar vid ensemblespel populärmusikalisk repertoar i en variation inom västerländsk kanon, med ett urval till stor del styrt av elevinflytande. Lärarna använder sig av elevernas musikaliska preferenser för att få en majoritet av eleverna aktiva på lektionstid, genom att skapa en musikalisk igenkänning hos eleverna i utvald repertoar. När musiklärarna skapar utrymme för andra kulturer och språk i musikundervisningen beskrivs i föreliggande studie anmärkningsvärda initiativ från flera elever med mångkulturell bakgrund, vilka beskrivs frivilligt vilja lyfta fram musik från sina föräldrars, far- eller morföräldrars länder. Här beskrivs en stimulerande lärzon med musik från flera kulturer, där alla elever lär sig något av varandra och lär sig något nytt de kanske inte tidigare kände till. Lärarna beskriver att en majoritet av elever, oavsett bakgrund och i en viss ålder kan ha nära till populärmusik som gemensam nämnare oavsett bakgrund. Populärmusikaliskt ensemblespel tenderar ta stort utrymme i undervisningen och dominerar över repertoar med kultur från andra länder.

Denna kvalitativa studie, som bygger på två svenska avhandlingar, fokuserar unga kvinnors existentiella frågor i förhållande till deras liv, framtid och livsval. Syftet med studien var att undersöka hur unga kvinnor som söker psykoterapi hanterar frågor som dessa interpersonellt, dvs. med föräldrar och andra vuxna, respektive intrapsykiskt. Metoden var kvalitativ med en kvalitativ djupintervju och tematisk analys. Det teoretiska ramverket utgick från den ”existentiella dimensionen” som hämtades från antropologisk psykiatri och klinisk religionspsykologi samt den ”sociala hjärnan” såsom den beskrivs med neuropsykologi, anknytnings-, intersubjektivitets-, affekt- och självdialogsteori. Generellt använde de fyra informanterna vuxna lite för samtal och reglering av tankar och känslor. Detta var speciellt påtagligt när det gällde den typ av existentiella frågor som undersöktes här. Endast två använde i någon mån inre representationer av föräldrarna, däremot använde två regelbundet sin relation till gud/högre makt intrapsykiskt. Studiens resultat konfirmerar och bidrar med en ny dimension till tidigare studiers resultat rörande kvinnors försämrade psykiska hälsa i Sverige.

Syftet med föreliggande studie har varit att beskriva och analysera hur kulturskolelärareuppfattar och formar sitt professionella lärande och utveckling i förhållande till elevernas undervisning. I studien har fokus legat på att studera en pågående aktionsforskningsprocess i form av lärares återkommande kollegiala samtal kring tankar, handlingar och erfarenheter av undervisningen i Kulturskolan. För att uppnå syftet har jag utgått ifrån dessa frågeställningar: Hur uppfattar lärarna a) sitt deltagande i kollegiala samtal och b) tillgång tillforskares handledning i samtal kring undervisningspraktiken? Hur beskriver lärarna i det gemensamma kollegiala samtalet sina handlingar i undervisningenmed kulturskoleeleven? Hur kan kulturskolelärares delade reflektioner kring undervisnings erfarenheter bidra till professionell utveckling och lärande?Iaktionsforskningsprojektet deltog åtta kulturskolelärare och kommunens skolforskare. Socialkonstruktionism har utgjort teoretiskt ramverk där interaktioneni form av samtal och dialog (Bakhtin, 1981) i Communities of practice(Wenger, 1998) betraktas som centrala för lärande och utveckling. Resultatet visar hur ett professionellt lärande lett till utveckling genom att aktionsforskningsprojektetgett lärarna nya tankar vilket har resulterat i ett förändrat agerande i kulturskolepraktiken. På så sätt har kulturskolelärarnas identitet satts i rörelse från ett individuellt, via ett kollegialt mot ett kollektivt perspektiv på elevernas lärande och undervisning.

Tanken med denna praktiknära studie har varit att genom vårdnadshavares berättelser beskriva och skapa förståelse för hur ett barns placering i kommunövergripande särskild undervisningsgrupp relaterar till en inkluderande skola. Jag har fokuserat på frågeställningarna hur vårdnadshavare beskriver och upplever sina erfarenheter av barnets skolgång före, under och efter placeringen i den kommunövergripande särskilda undervisningsgruppen samt vilka hinder och möjligheter vårdnadshavarna sett vad gäller barnens skolgång. Som metod har jag använt kvalitativ forskningsintervju med narrativ ansats och fått möjlighet att intervjua åtta vårdnadshavare om deras erfarenheter. Dessa åtta vårdnadshavare har det gemensamt att de alla har ett barn som varit placerat i kommunövergripande särskild undervisningsgrupp. Det övergripande resultat som framkommit är att vårdnadshavarna känner en känsla av svek av inkluderingen av barnet i hemskolan där barnet inte mötts av de anpassningar som varit nödvändiga för en fungerande skolgång. Resultatet visar även på viktiga vändpunkter där placeringen i särskild undervisningsgrupp är en sådan. Vidare visar resultatet på en svårighet för barnen att återskolas till den ordinarie skolan. En slutsats som framkommit är att inkluderingsuppdraget är komplext och handlar om mer än var ett barn är placerat. Det handlar om vikten av tillhörighet och gemenskap men även om vikten att få samma rättigheter och samma förutsättningar.