The thesis sets out to examine a digitization project of an obsolete art database that was issued by the Finnish joint municipal authority Finlands Svenska Förbund för Utbildning och Kultur (SÖFUK) and KulturÖsterbotten through questions on obsolescence, the reasoning behind using an obsolete database for so long, elements that characterize digitization work in municipal settings and the challenges such a project brings forth. The SÖFUK art database functions as a case study that is being examined through action research supported by previous research on obsolescence and the different approaches to digitization within the humanities; mass, critical, and slow digitization. The goal of the digitization project is to transfer the data from the old MS Access 97 art database to the modern solution Katalogen, and to take new photographs of the artworks because of their unfavourable quality. The goal is hence to digitize the art database anew. The steps taken to digitize the art database are described throughout the digitization process. With the help of a constructed analytical tool supported by previous research on obsolescence, the old art database is analyzed and discussed to answer the question on which types of obsolescence that could be found regarding the database. The thesis is also supported by previous research on the digitization approaches mass, critical and slow digitization, with slow digitization being the favoured approach for the nature of this digitization project. The results show that various findings of obsolescence could be noted in the old art database. Elements of digitization in municipalities can be linked to communication, time management and cooperation. The challenges vary from light being reflected in plexiglass while photographing to difficulties localizing artworks in the municipalities. Why the obsolete art database was used for so long by SÖFUK and KulturÖsterbotten was that an external resource was needed to do the tedious work of localizing the artworks and travel to the fourteen municipalities to photograph each artwork.

The widespread image of refugee camps only represents less than half of the world's refugee population, as the great majority of them are in urban settlements. This is caused by the phenomenon of global urbanisation, which has ultimately affected forced displacement. One of the most representative examples is the refugee crisis in Syria, referred to as 'urban' as most refugees live among host communities in Lebanon or Jordan, rather than in camps. Therefore, this thesis will explore through the case study of Beirut and Syrian refugees, the challenges of urban crises and how humanitarian practitioners have tried to adapt and develop new ways of responding to them.  The underlying context of urban poverty, the time frame, the great number of stakeholders and the coexistence with host communities, were identified as some of the most challenging features of cities in this research. In this context, refugees will have to navigate between dynamics of opportunity and vulnerability, and humanitarian actors will face crises that are already within others. Thus, to understand this reality means to redirect the focus towards new ways of humanitarian action, to urbanize the approach. Through a review of leading organisations, authors and research centres, we will identify the main challenges in responding to urban crises of mass forced displacement. This will be done under the theoretical framework offered by context analysis tools, as they allow for a better understanding of the political, economic, geographical and socio-cultural factors that give rise to a crisis. They will focus on the contextual understanding of the urban humanitarian response.

I den här uppsatsen har Kulturen i Lunds insamling av dräktföremål 1882-1890 undersökts ur ett nationalromantiskt perspektiv. Syftet är att ge en djupare förståelse av Kulturen i Lunds tidiga insamlingspraktiker. Genom att förstå ett museums tidiga insamling får vi en annan förståelse av samlingen i vår tid. Kulturen i Lund samlade in 1248 föremål 1882-1890, majoriteten av dem kvinnokläder från Skåne. Kulturen i Lund har föredragit vissa geografiska områden, föremålstyper samt uppskattade tillverkningsperioden när de har samlat in sina föremål. Vissa av dessa urval verkar vara gjorda av praktiska skäl med anledning av Kulturen i Lunds begränsade resurser under sin tidiga verksamhetstid. Andra urval motiverades av nationalromantiska idéer om den svenska identiteten och dess upplevda historia. Kulturen i Lund ville konstruera en idealbild av den svenska allmogebefolkningen, som ansågs vara de ursprungliga svenskarna. För att åstadkomma detta samlades föremål som ansågs representera ett hårt arbetande, kristet folk med en lång historia, som icke desto mindre hade en inneboende känsla för skönhet som kunde ta sig uttryck i deras kläder. / This thesis has examined the dress collection practices of Kulturen i Lund 1882-1890. The purpose is to gain a deeper understanding of Kulturen i Lund’s early collection practices. By understanding the museum’s early collection we can gain a different understanding of the collection in our time. Kulturen i Lund collected 1248 dress objects 1882-1890, the majority of them women’s items from Skåne. Kulturen i Lund had preferences when it came to geographical origin, object type as well as estimated production time. Some of these can be explained with practical reasons, as the museum’s resources were not great in its early history. Other choices were motivated by national romantic ideas of Swedish identity and its perceived history. Kulturen i Lund wanted to construct an ideal image of the Swedish peasant population, which were considered to be the original Swedes. To accomplish this, items were collected that could represent a hardworking, Christian people with a long history, that nevertheless had an inherent sense of beauty they expressed through their clothing.

The monetization model Gacha has spread from its country-of-origin Japan and become a global phenomenon. Genshin Impact, a Chinese Gacha game, is currently one of the highest grossing mobile games in the world. Despite its high revenue, Genshin Impact is free to download and play, all purchases in game are voluntary. A question can then be asked: What aspect of Genshin Impact games makes players spend money? This paper aims to answer that question through qualitative interviews with Genshin Impact players and their reasons for paying for in game items. The results show that players chose to spend money on Genshin Impact because they formed emotional attachment to content, and that the enjoyment of the game justified the money they paid. Further research can be conducted on the difference in opinion between players who pay for in game items and players who do not.

No description available.

Denna uppsats undersöker humorns konstruktion och betydelsen av maktrelationen mellan barn och vuxna genom en analys av Boken som inte ville bli läst av David Sundin.  Genom att utgå från Michel Foucaults teorier kring makt och motstånd och Leena Alanens tanke om generationsordningen som rådande diskurs ses Michel Bachtins karneval som ett tillfälle att påvisa diskursen och samtidigt göra motstånd mot denna.  Analysen påvisar bland annat att boken i sig egentligen inte är rolig, humorn konstrueras snarare i högläsningen och i mötet mellan läsare och medlyssnare. Genom att ta fasta på karnevalen kan vuxen och barn tillsammans gå in i det inofficiella och undkomma den rådande diskursen. Denna respit är dock temporär och erbjuder ingen varande diskursbrytning.

The aim of this thesis is to explore the localisation agenda in humanitarian aid put forward during the 2016 Grand Bargain. The thesis aims to prove that localisation remains a high level concept with little effective implementation in humanitarian contexts. The concepts of “the local”, decoloniality and localisation provide a theoretical framework for the analysis, while the theories of power and dependency are used to analyse the results of the research.  In order to show that localisation has not been highly effective at the local level, this thesis compares the contexts of Haiti and Bangladesh to the 2016 Grand Bargain commitments and the fifth annual report on the progress of the Grand Bargain. A comparative case study was conducted using desk research to analyse the available data on each Grand Bargain commitment. This research suggests that there has been mixed success in implementing the Grand Bargain commitments in Haiti and Bangladesh. Some commitments, such as increasing the use of cash and joint assessments, have been successful in both contexts, and are consistent with the reported progress by IASC. Several commitments, such as shifting power to affected communities and increasing funding to local and national humanitarian organizations, have seen little progress in either Haiti or Bangladesh. The findings are largely in line with the fifth annual report on the progress of the Grand Bargain commissioned by IASC. Despite this seeming progress on the Grand Bargain commitments, this thesis also explores how the international sphere — including INGOs and donors — have shaped the localisation agenda to be more palatable to the stakeholders who have to give up funding and power to empower local actors.

Uppsatsens ämnesområde rör Digital Bild ur ett utbildningsperspektiv. Syftet med den här studien är att granska möjligheterna för blivande bildlärare att få kunskaper i digital bild under sin utbildning. Detta görs med tre teman innehållande forskningsfrågor som berör lärosätenas: digitala bildinnehåll, materiella resurser för digital bild och personalens kompetens i digital bild. I kapitlet Bakgrund definieras vad som menas med digital bildundervisning. Där nämns det även vad som står i vårt centrala innehåll gällande digital bild.De metoder som används i studien är semistrukturerade intervjuer samt dokument-analyser för de tre större universiteten som utför bild-lärarutbildningar i Sverige. Dessa är Umeå Universitet, HDK Valand Göteborg och Konstfack i Stockholm. Informanterna är tre insatta lärare i digitalt bildinnehåll för de tre nämnda lärosätena.De tre lärosätena studeras utifrån en modifierad version av ramfaktorteori där utrustning, programvara, personal och tidsramar för digital bildundervisning studeras. Resultat som har kommit fram visar att de lärosäten som undersöks är väl förberedda för digital bild. Digital Bild framträder i resultatet som något som kan utgöra en permanent del av den framtida Bildundervisningen.

I samband med Salamancadeklarationen 1994 deklarerar UNESCO:s medlemsländer sina ståndpunkter om en skola för alla elever oavsett elevers förutsättningar och i samband med detta kom begreppet inkludering in i skolans organisation. Tydligt är att det från politiker funnits en uttalad intention att skapa en inkluderande skola men när en ny skollag 2010 tog form fanns inte begreppet med som ett uttalat krav. I denna magisteruppsats har ambitionen varit att presentera min praktiknära studie med en fenomenologisk ansats. Den beskriver hur lärare på en högstadieskola upplever inkludering som fenomen i förhållande till den organisation som är deras vardag. Genom halvstrukturerade livsvärlds-intervjuer har jag lyft fram lärares personliga upplevelser för att belysa dem med hjälp av en beskrivande fenomenologisk analysmetod. Den har en induktiv ansats där jag som forskare förväntas att inte styras av någon förutfattad mening eller någon teori i sökandet efter fenomenets kärna, dess essens. Vid analys av den teorineutrala empirin framkommer essensen av den mänskliga upplevelsen att inkludering som fenomen består av en social gemenskap, en önskan om flexibilitet under skoldagen och ett problem för läraren. Det är det som gör inkludering till det den är för dem, fenomenets väsen. Det är den kärnan som fenomenet inte kan mista utan att upphöra som just den upplevelsen. I slutat av min studie har jag även valt att söka efter samband som kan förklara lärares upplevelser av möjligheter och begränsningar med hjälp av det teoretiska ramverket policy enactment. De begränsningar som lärare beskriver kan för det mesta identifieras inom den professionella kulturen, hur de ser på skolan, eleverna och undervisningen.

No description available.