Historiskt sett har moderskap och elitidrott ansetts oförenligt men på senare år har det blivit allt vanligare att kvinnor fortsätter elitidrotta efter barnafödande. Tidigare forskning utanför Sverige visar att det finns faktorer som både kan möjliggöra respektive försvåra för kombinerat moderskap och elitidrott. Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie var att belysa vad elitidrottande mödrar i Sverige upplever möjliggör respektive försvårar kombinerat moderskap och elitidrottande. Hur upplever kvinnorna attityder och normer kring att vara mor och elitidrottare? Vilken betydelse beskriver kvinnorna att det sociala stödet från omgivningen har för möjligheten att kombinera moderskap och elitidrott? Vilka ekonomiska och organisatoriska faktorer upplever kvinnorna möjliggör och/eller försvårar deras elitidrottssatsning? Metod: Studien var kvalitativ och semistrukturerade intervjuer via Zoom genomfördes. Ett ändamålsenligt urval tillämpades och målgruppen var elitidrottande mödrar i Sverige. Sju deltagare från sex olika idrotter deltog i studien. Insamlade data analyserades med latent kvalitativ innehållsanalys med liberal feministisk teori som teoretisk ram. Resultat: Resultatet delades in i två övergripande teman 1) Sociokulturella villkor och 2) Idrottsliga villkor. Resultatet belyste hur olika sociokulturella och idrottsliga villkor både kan möjliggöra och försvåra moderskap och elitidrott. Slutsats: Deltagarna identifierade behovet av specifikt anpassade träningsupplägg för elitidrottande mödrar, entydiga riktlinjer gällande ekonomisk ersättning i samband med graviditet samt organiserad hjälp med barnpassning i samband med träning och tävling. Detta för att förse kvinnor med samma möjligheter som män att kombinera föräldraskap och elitidrott vilket kan ses som viktigt för att stärka den kvinnliga idrottens utveckling och status i samhället.

Each city has a unique image and special things to offer to citizens and visitors. It is this unique image that differentiate between the different cities. The uniqueness of the image of the city is derived from the urban identity of the city and its public spaces. The purpose of this thesis is to define what are the factors that contribute in defining space identity which were found to be the physical stationary structure, the users and their interaction with the space which result in creating memories and experience and the history of the space. Based on this definition a connection is made to define how can urban lighting contribute in fulfilling those factors This connection is made through the study of urban lighting techniques, the different approaches of lighting masterplan for three cities and users perception of the space aiming to reach a final goal of a conceptual lighting proposal for Al-Moez Ldin Allah street which is part of Islamic Cairo in Egypt. Al-Moez street is considered a landmark and a touristic space in Cairo because it is rich with heritage landmarks and amazing medieval architecture. The street is not only considered a touristic space, but it is also used by locals and a lot of Egyptians already are emotionally attached to the space. Finally, a discussion part is following that aim to reflect on the steps taken to approach the goal of this thesis and evaluate the lighting proposal based on the vision of this thesis, and it shows that keeping users as the first priority in the design process will result in the most efficient lighting proposal.

No description available.

Kompetensförsörjning är ett aktuellt ämne i Sverige där arbetsgivare söker arbetstagare som passar deras kravprofiler. För att effektivisera matchning har olika kompetensbaserade rekryteringsmetoder tagits fram. Hit hör också AI och matchningsrobotar som idag används av rekryteringsföretag och privata leverantörer till Arbetsförmedlingen. Personer som är nya i Sverige med yrkes- och/eller utbildningsbakgrund hänvisas till etablerade validerings- och bedömningsprocesser för att få sin kompetens anpassad till svensk arbetsmarknad. Därmed blir de en del av arbetskraften som ska fylla rådande kompetensförsörjningsbehov. I denna uppsats undersöks hur information om utbildningar, kompetenser och färdigheter förmedlas från utomeuropeisk till svensk kontext, med fokus förflyttat från kompetensförsörjning till kompetensöversättning och till individens möjligheter att vara en aktiv del inom dessa processer. Översättning placeras här i en bredare begreppsbetydelse, bortom direkt översättning gällande språk. Undersökningen handlar om vad som sker i mötet mellan arbetsmarknadsstrukturer på makro-nivå och migranten med professionell bakgrund. Uppsatsen bygger på intervjuer med akademiker från utomeuropeiska länder som kom till Sverige mellan 1985 och 2018, samt på egna erfarenheter som återvändare efter drygt 30 år i USA. Resultatet som framkommer är en på individnivå målinriktad process mot likvärdigt arbete, men också en avsaknad av inflytande att påverka hur den egna kompetensen översätts. Processen upplevs vara ensidig där individen genom olika insatser och åtgärder ska anpassas till svenska förhållanden. Det slumpmässiga mötet med ”rätt person” framkommer som en betydande faktor för kompetensmatchning mot en anställning där tidigare erfarenhet har relevans. För att i uppsatsen framhäva processerna mer än språket, inkluderas mina egna svårigheter med kompetensöversättning och att uppnå likvärdig yrkesbana i Sverige trots svenska som modersmål. Det är jämförelserna och de upplevda likheterna mellan mina och respondenternas erfarenheter som syftar till att bidra med ny kunskap om kompetensöversättning i Sverige. Genom att undersöka hur existerande system och metoder på makro-nivå upplevs på individnivå, utvecklas nya infallsvinklar och frågeställningar. I slutsatsen betonas vikten av att granska de metoder som översätter kompetensen för att där finna lösningar som gynnar både individ och arbetsmarknad.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.