InledningArbetets undersökningsområde är utomhuspedagogik inom de naturorienterande ämnena.Utomhuspedagogik är ett pedagogiskt förhållningsätt som syftar till att sammanföra teori ochpraktik i autentiska miljöer genom upplevelse och reflektion. I arbetet har den pragmatiskalärandeteorin använts som utgångspunkt. Kvalitativ metod användes för att få en djupareförståelse över hur elever har resonerat.SyfteArbetets syfte är att undersöka hur elever i grundskolans tidigare år upplever sitt eget lärandesamt hur deras lärande tar sig i uttryck i undervisning utomhus inom de naturorienterandeämnena.MetodStudien omfattar en kvalitativ forskningsmetod där redskapen intervju och observationanvänts för att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna. Urvalet vid observationenbestod av två klasser med cirka tjugo elever vardera i grundskolans tidigare år. Urvalet vidintervjuerna bestod av tio elever från de båda klasserna. Studien bedrevs i enlighet med deforskningsetiska principerna.ResultatI studiens resultat framkommer det att alla intervjuade elever har en positiv inställning till attundervisas utomhus. De orsaker eleverna främst uppgav till att de upplever sitt lärandeutomhus som positivt är att det är lustfyllt och skapar en variation till undervisningen sombedrivs inomhus. Eleverna redogjorde även för att de framförallt tycker det är bra att varautomhus om de ska lära sig någonting om naturen. Under den utomhuslektion somobserverades togs elevernas lärande i uttryck på det sätt att de fick möjlighet att använda sigav flera sinnen samtidigt, uppvisade en hög motivationsgrad och ett engagemang för dentilldelade uppgiften. I resultatet framkommer vidare att utomhusmiljön ökade möjligheternatill fysisk aktivitet och rörelse, vilket tillvaratogs av samtliga elever under den utomhuslektionsom observerades. Möjligheten till ökad rörelse uppgav många av eleverna också som enpositiv aspekt vid utevistelsen. Därutöver uppgav flera elever att de upplever ett ökatvälbefinnande utomhus.

Residential outdoor education has had a significant formal and informal presence within the education system of the United Kingdom since the 1950s. However, there is little empirical research into the experiences of participants, particularly from a long-term perspective. The present study investigates the meanings, values, and impacts that participants attribute to a five-day residential experience at Ardentinny Outdoor Education Centre, near Dunoon, Scotland. Participants attended the Centre as school pupils between 13 and 16 years of age. Ardentinny Outdoor Education Centre operated as an educational facility under the auspices of the local authority between 1973 and 1996. Participants were contacted between 2007 and 2008, hence a minimum of 11 years after the Centre closed. Semi-structured questionnaires (n = 110) and interviews (n = 14) were used to generate data regarding participants’ experiences. These were analysed using a hermeneutic approach. Supplementary data were generated from archival documents and interviews (n = 29) with various stakeholders in Ardentinny Outdoor Education Centre, ranging from local authority education officers to Centre managers and instructional staff. These supplementary data contribute towards a nuanced interpretive account of participants’ experiences that has both breadth and depth. The data suggest that participants’ experiences at Ardentinny Outdoor Education Centre represented highly significant events in their school career. Principal findings relate to themes of achievement, independence and responsibility, and the development of more adult relationships. Seventy-two percent of questionnaire respondents claimed that their experience at Ardentinny Outdoor Education Centre continued to influence their adult lives. This influence was manifested in a variety of ways ranging from a love of the outdoor environment, to choices regarding use of leisure time, to employment choices. Bourdieu’s (1977, 1990b) theory of social practice, particularly the concepts of field and habitus, provides a framework to interpret participants’ expressions of the nature of their experiences and the impact those experiences did or did not have on their lives. From this perspective Ardentinny Outdoor Education Centre presented participants with a safe and authentic experience that differed sufficiently from their previous life experiences to allow for the opportunity to develop new understandings of self and the social world. These new understandings were expressed in different ways and at different times over participants’ subsequent life course.

Syftet med studien är att undersöka vad förskollärare har för tankar om utomhuspedagogiken som arbetssätt och hur utomhusmiljön används, samt hur den kan stimulera barns utveckling och lärande. Studien kommer även att belysa vilka möjligheter och hinder som kan uppkomma i det utomhuspedagogiska arbetssättet. Intresset för utomhuspedagogik har ökat markant och den blir allt mer allmän i förskolor idag. Det problemområde som finns med utomhuspedagogiken är att den lätt kan misstolkas som att vara en ersättning för den traditionella pedagogiken inomhus. Utomhuspedagogiken har inte som syfte att ersätta någon form av pedagogik, utan den ska istället vara ett komplement i verksamheten. För att få svar på frågeställningarna har tre verksamma förskollärare intervjuats. Resultatet av studien visar på att utomhuspedagogiken ses som ett komplement i verksamheten av förskollärarna, som väl kan tillämpas. Utomhusmiljön används på liknande sätt i verksamheterna. På två av förskolegårdarna är mindre rum konstruerade, där barnens intressen och nyfikenhet har utgåtts ifrån. Att förskolornas gårdar används mest är ett tecken på smidighetsskäl. Den närliggande miljön används olika mycket av samtliga förskolor. En av förskolorna går mer till den närliggande skogen, än vad de andra gör. Förskollärarna var eniga om att det finns övervägande möjligheter än hinder vid användningen av utomhusmiljön i verksamheterna. Möjligheterna kunde vara bland annat att strävansmålen för förskolans läroplan kommer in mer naturligt i uterummet, till exempel finns matematiken med överallt. Hinder som togs upp var bland annat brist på fantasi, otillräckligt med vagnar och att en förskola inte hade någon smidig anslutning till skogen. Förskollärarna var övertygade om att utomhusmiljön bidrar till att barnens utveckling och lärande stimuleras på olika sätt. Den grovmotoriska utvecklingen, samt språkutvecklingen stimuleras. Att det sker ett socialt samspel och att barnet kan använda sig av sina sinnen i de autentiska sammanhangen är exempel på aspekter som styrker att utomhusmiljön påverkar, enligt förskollärarna.

While the health benefits of physical activity are commonly recognised, increasing evidence indicates that significant percentages of children, particularly girls, are not sufficiently physically active. Children spend a large proportion of their waking day at school; however their opportunities to be physically active during the school day, beyond the traditional PE lesson and break times, are limited. Increasing children’s levels of physical activity during their time at school may be a key approach to increasing children’s overall levels of physical activity. The aim of this study was to evaluate the outdoor education programme ‘Forest School’ as a source of school based physical activity. A review of existing research showed that there had been no rigorous evaluation of physical activity during Forest School sessions. A two phase mixed method design was used. The first phase used a repeated measures controlled design to objectively measure the amount, intensity, duration and frequency of the participants’ (n26 age 9-10) physical activity during Forest School. The second phase used semi-structured paired interviews (n24 age 10-11) to understand the subjective experience of the Forest School physical activity. The study was conducted in the central belt of Scotland. The results showed that during Forest School sessions the participants engaged in a significantly greater total amount of physical activity, at a higher intensity, and with a greater frequency of longer bouts, in comparison to the typical school days. The children were also shown to reach the recommended hour of MVPA during the Forest School sessions. The children reported enjoying and appreciating the opportunity to be physically active in an environment they had little previous experience of using. Existing barriers to physical activity in other contexts, in particular bad weather and low motivation, did not appear to be relevant at Forest School. The inequality in levels of physical activity and motivation to be physically active, between males and females, was shown to typically be lower on the Forest School days. The findings suggest participation in Forest School resulted in greater quantities of inclusive and enjoyable physical activity at higher intensities than otherwise experienced at school.

I studien undersöks hur elever i grundskolans tidiga år upplever att sinnesupplevelserpåverkar deras lärande utomhus i de naturorienterande ämnena. I utomhusundervisning sesplatsen som betydelsefull för lärandet då den kan erbjuda förstahandsupplevelser i autentiskamiljöer. Den lärandeteori som varit utgångspunkt i studien är pragmatismen. Det kvalitativaundersökningsredskapet intervju användes i studien då det gav möjlighet till att få djupakunskaper om hur eleverna upplever sitt lärande utomhus.Syftet med studien är att undersöka hur elever i grundskolans tidiga år upplever sitt lärandeutomhus i de naturorienterande ämnena. Studien fokuserar på den roll som sinnesupplevelserhar för elevernas lärande vid utomhusundervisningen i skolans närområde.För att besvara frågeställningen och uppfylla syftet i studien användes den kvalitativametoden och semistrukturerade intervjufrågor. Urvalet bestod av 15 intervjuade elever iårskurs tre på en skola i västra Sverige och undersökningen genomfördes enligt deforskningsetiska principerna.Majoriteten av eleverna uppgav att platsen har betydelse för deras lärande eftersom de villlära om fenomen i de naturorienterande ämnena i en autentisk miljö. Huvuddelen av elevernanämner ovanstående som gynnsamt för deras lärande då de kan använda synen, hörseln,doften och känseln då de lär om fenomen i naturen. Vidare angav 12 av 15 elever att deupplever att de lär sig utomhus med hjälp av att kunna använda kroppen och känna påfenomen som de ska lära sig om. Några elever uttrycker även att detta hjälper dem att minnas.Huvuddelen av eleverna uppgav att utomhusundervisning var ett bra komplement tillklassrumsundervisning. Några elever lyfter att de vill lära sig fakta om ett fenomen iklassrummet och sedan gå ut och se och undersöka det i verkligheten. Samtliga elever uppgeratt utomhusundervisning är roligt och att de gärna vill ha fler lektioner ute i denaturorienterande ämnena. Resultatet indikerar att elever i grundskolans tidiga år i dennastudie upplever att sinnesupplevelser i autentiska miljöer påverkar lärandet och minnetpositivt. En framträdande faktor som eleverna tar upp är möjligheten att kunna känna påfenomen i naturen.

São crescentes os números de iniciativas focadas na promoção da inclusão social por meio de atividades esportivas e educacionais, bem como de propostas direcionadas para a manutenção e melhoria da qualidade do meio ambiente. No Brasil o Programa Segundo Tempo é uma das iniciativas esportivas educacionais de maior expressividade, devido à abrangência e a aspectos organizacionais. O Programa Segundo Tempo, que tem servido de referência para demais iniciativas esportivas educacionais, possui aspectos que podem ser mais bem compreendidos, aprimorados e desenvolvidos, como é o caso das intervenções pedagógicas de Educação Ambiental. Este estudo objetiva identificar e descrever as intervenções pedagógicas de Educação Ambiental realizadas no Programa Segundo Tempo. Para tanto, foi realizada uma pesquisa descritiva de método misto. Na primeira etapa do estudo foram entrevistados 17 professores com expertise nas áreas da Educação Ambiental e de iniciativas esportivas educacionais. Na segunda etapa do estudo, 165 colaboradores, que atuam em núcleos do Programa Segundo Tempo, responderam a um questionário eletrônico. Nos 113 núcleos do Programa Segundo Tempo em que são realizadas intervenções pedagógicas de Educação Ambiental foram investigadas as principais características dessas atividades educacionais, conforme segue: os temas mais presentes foram saúde, qualidade de vida, preservação e conservação ambiental; os objetivos mais encontrados foram o desenvolvimento de comportamento e atitudes ambientais e a promoção da saúde e da qualidade de vida; as propostas de Educação Ambiental mais encontradas foram as realizadas em conjunto com esportes e para a melhoria e manutenção da qualidade dos ambientes empregados pelos núcleos; os aspectos metodológicos que tiveram maior presença foram o contato com a natureza, a presença de desafios, o caráter teóricoprático, o uso de ambientes nos núcleos e nas escolas, além da utilização do futebol, do atletismo, do futsal e do trekking nas atividades educacionais; os instrumentos avaliativos mais empregados foram as observações e os debates; e os professores responsáveis, em sua maioria, da área da Educação Física, integrantes das equipes que atuam nos núcleos do Programa Segundo Tempo e sem qualificação específica em Educação Ambiental. De maneira complementar, as principais características das intervenções pedagógicas de Educação Ambiental realizadas no Programa Segundo Tempo foram discutidas em torno das iniciativas de sucesso e estratificadas por modalidades esportivas. / The number of initiatives focused on promoting social inclusion through sports and educational activities are increasing, as well as proposals aimed to maintaining and improving the quality of the environment. In Brazil the Programa Segundo Tempo is an initiative focused in educational sports with greater expressiveness, due to the scope and organizational aspects. The Programa Segundo Tempo, which has served as a reference for other initiatives focused in educational sports, has aspects that can be better understood, improved and developed, such as the pedagogical interventions of Environmental Education. This study aims to identify and describe the pedagogical interventions of Environmental Education carried out in the Programa Segundo Tempo. Therefore, a descriptive research of mixed method was performed. In the first stage 17 teachers with expertise in the areas of Environmental Education and projects of educational sports were interviewed. In the second stage 165 staffs of the Programa Segundo Tempo answered an electronic questionnaire. In 113 sites of Programa Segundo Tempo that are held pedagogical interventions of Environmental Education the main characteristics of these educational activities were investigated, as follows: The most found themes were health, quality of life, the preservation and conservation of environment; the most frequent objectives were the development of environmental behavior and attitudes and the promotion of health and the quality of life; the most frequent approaches of Environmental Education where the proposals carried out with sports and to improve and maintain the quality of the environments used by the Programa Segundo Tempo Sites; the methodological aspects that have greater presence were the contact with the nature, challenges, theoretical and practical approaches, using environments of the Programa Segundo Tempo sites and of the schools, besides the use of football, athletics, futsal and trekking in educational activities; the most used evaluation tools were the observations and discussions; and teachers, mostly from the area of Physical Education, members of the staff working in sites of Programa Segundo tempo and without specific qualification in Environmental Education. In a complementary way, the main characteristics of pedagogical interventions of Environmental Education held in the Programa Segundo Tempo were discussed around the successful initiatives and stratified by sports.

BAKGRUND:Utomhuspedagogik är ett mycket viktigt komplement till barn/elevers lärande i både förskola och skola. Envariationsrik naturmiljö erbjuder barn en miljö som främjar barns hela utveckling och hälsa på ett sätt som ingenannan miljö förmår. Vi tar upp aktuell forskning kring utomhuspedagogik. Vår studie grundar sig påuppfattningar om hur människan förstår sin omvärld. Därför har vi inspirerats av fenomenografin som teoretiskutgångspunkt och ett utvecklingspedagogiskt perspektiv när det gäller barn och elevers lärande.SYFTE:Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur lärare uppfattar utomhuspedagogik inom förskola ochskolans tidigare år (förskola – årskurs 6).METOD:Undersökningen har utförts med kvalitativ forskningsmetod. Datainsamlingen genomfördes med skriftligaintervjuer, s.k. Self report och besvarades av 18 stycken pedagoger verksamma inom förskola och skola, 12stycken lärare på 3 förskolor och 6 stycken lärare på 3 skolor.RESULTAT:Resultatet visar att lärare använder utomhuspedagogik som lärandemiljö eftersom naturen har positiva effekterpå bland annat lärande och hälsa. Vidare påvisar studien att utomhuspedagogik är viktig och att lärare uppfattaratt det ett bra komplement till den traditionella inomhuspedagogiken/ klassrumsundervisningen. Vi fann teckenpå variation mellan förskola och skola . I förskolan använder man sig av utomhuspedagogik som ett pedagogisktverktyg medan skolan använder utomhuspedagogik som ett extra läromedel i en mängd sammanhang. Vi anseratt vi fått en djupare inblick och förståelse för utomhuspedagogikens betydelse när vi undersökt hurutomhuspedagogik beskrivs i aktuell forskning och vilka uppfattningar lärare som arbetar inom både förskolaoch skola har. Denna erfarenhet kommer vi att ta med oss till vår egen verksamhet där vi redan idag användeross av utomhuspedagogik Det har framkommit skillnader i lärarnas uppfattningar inom förskola och skola närdet gäller gårdens utformning. Vi anser att vårt examensarbete är relevant för läraryrket eftersomutomhuspedagogik visar sig vara ett utomordentligt bra redskap att använda för främjandet av barns/eleverslärande och utveckling.

Several aspects of natural-resources education were explored in this study. First, a statewide survey of science, social studies, and elementary teachers was conducted to determine the current form and extent of natural-resources education in Utah. Returns were received from 51% of the surveyed teachers. The percent of time devoted to natural resources, the factors affecting natural-resources instruction, and the need to improve that instruction were assessed. Utilizing that information, the Natural-Resources Curriculum Framework was developed. The Framework is designed to provide educators with the essential concepts to be included in a comprehensive natural-resources program. Finally, examples of classroom support materials were created as extensions of the Framework. These materials, specifically designed for geography teachers, cover a wide variety of concepts involving natural resources.

This project aimed at developing a training program for the California State University, San Bernardino Student Recreation and Fitness Center’s Outdoors Program. The design and development utilized the five-step ADDIE instructional design model along with concepts of experiential and outdoor education. After an analysis of the needs of the Outdoors Program at CSUSB, a thorough process of design, development, implementation, and analysis was used to provide an introductory training program for those interested in becoming outdoor leaders. With personal knowledge gained thorough a review of literature, combined with prior in-depth content knowledge, a training program was developed. Since different leadership needs exist within each outdoor education program, this project focused on the specific needs of CSUSB Outdoors. It is recommended that this outdoor leadership development program continue to be presented to more students, incorporating a self-assessment to gain a better understanding of the trainee’s growth through the program. It is also recommended that continuing education opportunities are developed and provided to the trainees as they become outdoor trip leaders and continue to develop their leadership skills. In conclusion, the training provided in this experiential educational program serves as a valuable training program for the needs of CSUSB Outdoors. This project outlines the design and development process used through the ADDIE model incorporating experiential and outdoor education knowledge gained in the literature review.

The federally endangered Schaus’ swallowtail butterfly (Heraclides aristodemus ponceanus) populations have declined precipitously over the years. Despite tremendous efforts to augment the numbers of this butterfly through captive-bred releases and habitat enhancements, it remains imperiled and federally endangered. The dissertation’s objectives were: 1) to restore dry forest habitat in Biscayne National Park (BNP) for Schaus’ swallowtails; 2) to assess host plant (torchwood and wild lime) survivorship and growth in the restoration sites (BNP) and project dry forest habitat loss because of imminent sea level rise (SLR); 3) to quantify ant activity and record predator-prey interactions against Heraclides caterpillars in dry forest habitat in BNP; and 4) to implement a south Florida butterfly conservation curriculum unit at schools in Miami-Dade County, and evaluate students’ gained knowledge and attitudes toward south Florida environments, insects and butterflies, and conservation. More than 3,200 native plants were planted in restoration sites in BNP. Eighty-five percent were torchwood, the primary host plant for Schaus’ swallowtails. Canopy cover, ground elevation, and relative soil depth had a negligible effect on torchwood survivorship; however, ground elevation had a strong effect on growth. Dry forest habitat in Key Largo will succumb less quickly to SLR than in BNP because of higher elevation. Pseudomyrmex gracilis was the most common ant on Schaus’ swallowtail host plants, which aggressively attacked early instar caterpillars (86.7%). The predator exclusion experiment demonstrated that early instar caterpillars were least likely to survive when exposed to crawling and non-crawling predators. The controlled-experiment at three schools revealed the integrated insect curriculum unit significantly increased students’ content knowledge in the experimental groups. Pre- and post-surveys revealed students demonstrated favorable interest in animals and plants and were advocates for environmental stewardship; however, they reported less interest in insects. Service-learning and inquiry-based activities in dry forests, gardens, homes, and schools make imperiled insects and ecosystems salient, thus leading to potential advocacy for them. A better understanding of Schaus’ swallowtail dynamics in the Florida Keys presents an opportunity to preserve its existence and thwart extinction.