Bakgrund: Sjuksköterskan är den person som är närmast patienten, och är den som oftast är med när en patient avlider. De anhöriga som lämnas kvar drabbas alltid av förlusten efter en död, och det är sjuksköterskans ansvar att sköta omvårdnaden av dessa anhöriga. I Sverige dör årligen cirka 90 000 personer, varav 11600 räknas som plötsliga dödsfall. När döden kommer plötsligt orsakar den ett enormt trauma som riskerar att inverka negativt på de efterlevandes hälsa, om de inte får rätt omhändertagande. Syfte: Syftet med studien var att identifiera och beskriva sjuksköterskans bemötande av anhöriga som förlorat en familjemedlem i plötslig död. Design: Allmän litteraturstudie med systematiskt tillvägagångssätt. Metod: Litteratur söktes i databaserna CINAHL, PubMed, PsychINFO, Scopus, Eric och Swemed+. Under sökningen användes svenska Mesh-termer, booleska söktermer, fri sökning och thesaurus-sökning. 16 artiklar kvalitetsgranskades, varav 13 artiklar gick vidare för analys. Av dessa var 12 av kvalitativ art, och en av kvantitativ. Resultat: Bemötandet av anhöriga innefattar många områden. Följande huvudkategorier identifierades: Egenvård, att skapa en relation, att ge utrymme, att delge, att vara professionell, samt att lämna situationen. Konklusion: Då en patient har avlidit är det viktigt att sjuksköterskan är kompetent att ta hand om de sörjande anhöriga. Sjuksköterskan behöver vara relationsfokuserad i sitt bemötande av dessa, för att kunna se deras behov och ge dem rätt omvårdnad. De anhöriga är i akut behov av information för att skapa sig en förståelse och acceptans för det plötsliga dödsfallet.

<p><strong>Bakgrund:</strong> att plötsligt och oväntat förlora en anhörig innebär en sorg och krissituation för den som drabbas. Det är viktigt att de som förlorar en familjemedlem får den hjälp och stöd de behöver för att kunna gå vidare i sin sorgeprocess. Det är betydelsefullt att vårdpersonal som möter människor i kris och sorg har kunskap om att bemöta dem som drabbas. <strong>Syftet: </strong>med denna litteraturstudie var att bidra till att öka kunskapen om anhörigas omvårdnadsbehov och vårdpersonals bemötande vid plötsligt och oväntat dödsfall. <strong>Metod: </strong>studien bygger på åtta vetenskapliga artiklar som söktes i vetenskapliga databaser: Cinahl, PsychINFO och Elin@Kalmar. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. <strong>Resultat: </strong>tre teman framkom; Information med underrubriker: dödsbeskedet, kommunikation. Omhändertagande med underrubriker: att se personen som avlidit, uppföljning. Vårdpersonalen med underrubriker: kommunikation mellan kollegor, vårdpersonalens egna känslor samt kunskap och utbildning. <strong>Slutsats: </strong>är att det saknas utbildning och kunskap hos vårdpersonal inför att möta anhöriga vid plötsligt dödsfall. Det visar sig genom att de anhöriga beskriver en bristande kommunikation och information från vårdpersonalen och att de drabbade upplever att de inte fått den hjälp de önskat. Det framkommer att det är värdefullt för de anhöriga att de individuella behoven tillgodoses och att någon form av uppföljning erbjuds.</p>

Bakgrund: att plötsligt och oväntat förlora en anhörig innebär en sorg och krissituation för den som drabbas. Det är viktigt att de som förlorar en familjemedlem får den hjälp och stöd de behöver för att kunna gå vidare i sin sorgeprocess. Det är betydelsefullt att vårdpersonal som möter människor i kris och sorg har kunskap om att bemöta dem som drabbas. Syftet: med denna litteraturstudie var att bidra till att öka kunskapen om anhörigas omvårdnadsbehov och vårdpersonals bemötande vid plötsligt och oväntat dödsfall. Metod: studien bygger på åtta vetenskapliga artiklar som söktes i vetenskapliga databaser: Cinahl, PsychINFO och Elin@Kalmar. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: tre teman framkom; Information med underrubriker: dödsbeskedet, kommunikation. Omhändertagande med underrubriker: att se personen som avlidit, uppföljning. Vårdpersonalen med underrubriker: kommunikation mellan kollegor, vårdpersonalens egna känslor samt kunskap och utbildning. Slutsats: är att det saknas utbildning och kunskap hos vårdpersonal inför att möta anhöriga vid plötsligt dödsfall. Det visar sig genom att de anhöriga beskriver en bristande kommunikation och information från vårdpersonalen och att de drabbade upplever att de inte fått den hjälp de önskat. Det framkommer att det är värdefullt för de anhöriga att de individuella behoven tillgodoses och att någon form av uppföljning erbjuds.

Bakgrund: Att hantera luftvägen hos en patient i samband med anestesi är en av anestesisjuksköterskans huvuduppgifter. Då en oväntat svår luftväg uppstår så ställs det höga krav kompetensmässigt på anestesisjuksköterskan. Tidigare forskning har i liten utsträckning fokuserat på anestesisjuksköterskans erfarenheter kring denna komplexa situation. Det är därför önskvärt att utföra ytterligare studier inom detta ämne med fokus på erfarenheter. Syfte: Syftet med studien var att belysa anestesisjuksköterskans erfarenheter av den oväntat svåra luftvägen i samband med anestesi. Metod: Studien genomfördes utifrån kvalitativ ansats. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med tio anestesisjuksköterskor anställda på två olika operationsavdelningar i Sverige. Intervjuerna transkriberades och analyserades med innehållsanalys. Resultat: I analysen framkom fyra kategorier som beskriver anestesisjuköterskornas erfarenheter av oväntat svår luftväg i samband med anestesi; upplevelser av att arbeta under press, att samarbeta i team, betydelsen av att känna sig trygg i sin yrkesroll samt värdet av reflektion. Slutsats: Anestesisjuksköterskornas delade erfarenheter tyder på en samstämmighet om att när en oväntat svår luftväg uppstår så efterfrågades mer träning tillsammans. Detta dels för att underlätta samarbetet och för att kunna ta del av andras erfarenheter och strategier för att lösa liknande situationer i framtiden. Nyckelord: Anestesisjuksköterska, oväntat svåra luftvägar, erfarenheter, känslor, upplevelser. / Background: Managing the airway of a patient during anesthesia is one of anesthesia nurse's main tasks. When an unexpected difficult airway occurs, the high demands in terms of competence of the nurse anesthetist. Previous research has small extent focused on the nurse anesthetist experiences of this complex situation. It is therefore desirable to perform further studies on this subject, focusing on experience. Aim: The aim was to illustrate anesthetic nurses experiences of the unexpected difficult airway associated with anesthesia. Method: The study was conducting using qualitative approach. Data were collected through semi-structured interviews with ten anesthetic nurses employed in two different surgical departments in Sweden. The interviews were transcribed and analyzed by content analysis. Result: The analysis revealed four categories that describe anesthetic nurses experiences of the unexpected difficult airway associated with anesthesia; experiences of working under pressure, to work in teams, the importance of feeling safe in their professional capacity and the value reflection Conclusion: Anesthetic nurses shared experiences suggest a consensus that when these situations occur they requested more training together. This is partly to facilitate cooperation and also to take advantage of others' experiences and strategies to solve similar situations in the future. Keywords: Nurse anesthetist, unexpected difficult airways, experiences, feelings.

ABSTRAKT Bakgrund: Ett plötsligt och oväntat dödsfall kan för de kvarlevande familjemedlemmarna innebära stor sorg och krisreaktioner. Då familjemedlemmarna är fullständigt oförberedda på dödsfallet blir ofta reaktionerna starka. Genom ökad kunskap om hur familjmedlemmarna upplever dessa situationer och önskar bli vårdade kan vårdpersonal därmed skapa en mer tillfredställande vård. Syfte: Att undersöka vuxna familjemedlemmars upplevelser av vårdpersonalens vårdande vid plötsligt och oväntat dödsfall. Metod: Systematisk litteraturstudie av kvalitativa och kvantitativa artiklar. Vetenskapliga artiklar av primärstudier söktes genom databassökningar i Cinahl och PubMed samt genom manuella sökningar. Åtta artiklar inkluderades i studien. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier som visar familjemedlemmarnas upplevelser av och önskemål om vårdpersonalens vårdande. Kategorierna som framkom var information, kommunikation, medmänskligt förhållningssätt och professionellt förhållningssätt. Slutsatser: Resultatet visar familjemedlemmars upplevelser, önskemål och behov av vårdande interventioner från vårdpersonalen vid plötsligt och oväntat dödsfall. Dessa bör i möjligaste mån eftersträvas av vårdpersonal för att vårdandet av familjemedlemmarna ska bli så tillfredställande och individanpassat som möjligt. Centrala begrepp: plötsligt och oväntat dödsfall, sorg, familj, vårdande, vårdpersonal, information, kommunikation, medmänskligt förhållningssätt, professionellt förhållningssätt.

Principen överraskning är en av de äldsta principer som finns att använda i striden. Principen ses som grunden för striden och för vilka metoder som kan använda för att lyckas i striden. Men vad innebär överraskning egentligen och hur har den använts? Uppsatsen kommer att problematisera principen överraskning och anknyta till forskningen om överraskning till Pearl Harbor och sexdagarskriget, som har setts vara typiska överraskningsanfall. Såg anfallen likadana ut och vilka indikatorer utifrån litteraturen påvisar att det var en överraskning? Inledningsvis kommer överraskning beskrivas utifrån vald litteratur för att åskådliggöra innebörden. Litteraturen kommer att analyseras och göra underlag för senare del av uppsatsen. Därefter appliceras och granskas de på de två olika överraskningsanfallen med vilka indikatorer som användes vid respektive anfall till litteraturteorin. Avslutningsvis diskuteras resultatet och författaren ger förslag på ny forskning med anknytning till ämnet. Syftet med uppsatsen är att problematisera principen överraskning och vilka indikatorer som påverkar principen överraskning. Jag kommer att genomföra en komparativ modell mellan Pearl Harbor och sexdagarskriget. Denna analys genomförs genom en kvalitativ textanalys och uppsatsens analytiska ram är principen överraskning. De teoretiska utgångspunkterna i denna uppsats är analys utifrån teorin överraskning samt litteratur om Pearl Harbor och sexdagarskriget. / The principle of surprise is one of the oldest principles that is to used in battle. Principle as the basis of the conflict and the methods you can use to succeed in battle. But what does surprise really mean, and how is it used? The essay will problematize the principle of surprise and connect the research on surprise to Pearl Harbor and the Six Day War that has been seen to be typical surprise attacks. Did the attacks look the same and do the indicators from the literature show that it was a surprise?Initially the principle surprise will describe the selected literature to illustrate the meaning. The literature will be analyzed and make a basis for the later part of the essay. Then I will analyze the literature and apply it on the two surprise attacks, if they were using the same indicators. Finally it discusses the results and the author suggests new research related to the topic. The purpose of this paper is to problematize the principle of surprise and the indicators that affect the principle of surprise. The essay will conduct a comparative method between Pearl Harbor and the Six Day War. This analysis is performed by a qualitative text analysis and essay analytical framework is the principle of surprise. The theoretical basis of this paper is the analysis based on the theory and literature surprise of Pearl Harbor and the Six-Day War.