Studien syftade till att undersöka skillnaden mellan individer som studerar vid likvärdiga universitetsprogram och således med en mindre tydlig anknytning till arbetsmarknaden i förväntningar på den framtida karriären. Den homogena urvalsgruppen valdes med anledning av att lättare kunna undersöka de anledningar som låg till grund för skillnader i studenternas förväntningar på karriären mellan män och kvinnor. För att kunna besvara de valda frågeställningarna valdes sociokognitiva karriärteorin som ett ramverk med kompletterande teorier för ytterligare perspektiv. Urvalsgruppen redovisade för liknande erfarenheter, bakgrund och stöd vilket betraktades som bidragande faktorer till individernas förväntan på den framtida karriären. Markanta skillnader uppvisades i relationen mellan självtillit och kön där analysen visade på en direkt länk mellan dessa.

Syftet med denna artikel är att vi ska gå igenom användningen och skapandet av visuella metaforer. Vi applicerar detta på en videogestaltning som går ut på att skapa ett förväntat narrativ med hjälp av visuella metaforer för att sedan bryta vad åskådaren förväntar sig ska hända, en så kallad: Plot Twist. Vi går in på vikten av visuella metaforer som Brown (2016) anser vara en av filmskapares viktigast tekniker. Vi går in på hur visuella metaforer kan appliceras som designperspektiv, inte bara inom film men även annan media. Designen för gestaltningen har utförts med designprocessguiden av SVID (stiftelsen svensk industridesign). Metoder och tekniker som använts i övrigt är deltagande design, storyboards, testgrupp och visuella metaforer som designperspektiv. Vi vidareutvecklar från hur Brown (2016) använder det som en narrativ teknik. Vi har även analyserat critical design, research through design och design fiction för att komma fram till visuella metaforer som perspektiv. Vi har inget mål att ge någon numeriska data på hur man exakt ska använda visuella metaforer eller vad det exakt genererar utan vi har som mål med resultatet att vidare möjliggöra framtida designarbeten inom området. Kanske väcker vi fler frågor än svar men det är resultatet vi är ute efter, vi tror att visuella metaforer har en större roll i media än vad den används för idag.

No description available.

Denna studie är en undersökning av vad studenterna på universitetet får ut av vägledningen samt vilka önskemål de har om vägledning. Studien önskar bidra till ökad kunskap om studenters nytta av och syn på vägledning på universitetet då den tidigare forskningen identifierat att få kvalitativa studier utförts på området samt att studenternas utvärdering av vägledningen sällan efterfrågas av forskarna. Kvalitativ metod med en strukturerad intervjuguide har använts i studien. Intervjuer med sex informanter ligger till grund för det empiriska materialet. Materialet har analyserats med hjälp av begrep och modeller ur Social cognitive career theory (SCCT). Studien visar att informanterna verkar uppleva ett professionellt och vänligt bemötande från vägledarna. Informanternas självförmåga, engagemang och uthållighet att uppnå mål och övervinna svårigheter verkar ha stärkts under vägledningsprocessen vilket ligger i linje med den tidigare forskningen. Vägledningen kan därmed sägas vara ett viktigt stöd för att informanterna genomför hela utbildningen och att den kan vara ett avgörande stöd då informanten står inför en val och beslutssituation.

Syftet med studien har varit att undersöka om det är möjligt att tillämpa en beslutsmodell för att lösa ett problem avseende anbudsstrategi vid offentlig upphandling. När ett företag har en kund som omfattas av lagen om offentlig upphandling gäller särskilda regler vid upphandlingar. För ett företag är det viktigt att känna till dessa regler vid inlämning av anbud. Detta är dock oftast inte tillräckligt för att vinna en upphandling, eftersom det då också gäller att deras produkts jämförelsepris är lägre än konkurrenternas. En beslutsmodell, baserad på data från tidigare upphandlingar, har tagits fram för att kunna underbygga ett verktyg gällande anbudsstrategi. Beslutsmodellen är uppbyggd av diverse teorier som beslutsmatris, beslutsträd, lognormal fördelning och förväntat monetärt värde. Tillvägagångssättet har bestått av insamling av information och data via intervjuer, samt andra källor såsom litteratur, artiklar, uppsatser och upphandlingar, där metoden design science har använts. Utifrån en generell beslutsmatris och ett beslutsträd samt beräkningar har beslutsmodellen kunnat tas fram. Beslutsmodellen är i första hand avsedd för att underbygga ett verktyg för företag som är leverantör av eldrivna rullstolar men skulle även kunna appliceras i andra typer av upphandlingar. Beslutsmodellen kan ge stöd till ett verktyg som i sin tur skulle kunna användas av beslutsfattare. Beslutsfattarna får dock inte endast utgå från dess information, som är baserad på tidigare upphandlingar, utan bör också analysera konkurrenternas nutidssituation. Nyckelord: Beslutsmodell, offentlig upphandling, anbudspris, jämförelsepris, beslutsfattare, beslutsmatris, beslutsträd, lognormal fördelning, förväntat monetärt värde / The aim of the study has been to investigate if it is possible to apply a decision model when solving a problem with bidding strategies in public procurement. When a company has costumers comprehended by the laws in public procurement, there are certain rules involved. For a company it is important to be aware about these rules, when setting their bids. Though this is often not enough for a winning procurement, because of the fact that the products comparison prices need to be lower than the competitors'. A decision model, based on data from earlier procurements, has been developed to reinforce a tool with bidding strategies. The decision model is composed by various theories, like decision matrix, decision tree, lognormal distribution and expected monetary value. The procedure through the study has contained data and information acquisition via interviews and other references like literature, articles, thesis and procurements. Based on a general decision matrix and a decision tree, as with calculations, the decision model has been generated. The decision model is mainly designed to reinforce a tool for companies supplying electric wheelchairs to costumers but could also be applicable in other types of procurements. The decision model could be a support when constructing a tool, which consequently could be used by decision makers. The decision makers can however not only adopt the ideas based on earlier procurements. They also need to analyse the competitors’ situations in present time. Keywords: Decision model, public procurement, bidding prices, comparison prices, decision maker, decision matrix, decision tree, lognormal distribution, expected monetary value

Studien har undersökt det förväntade lärandet i den svenska gymnasieskolans laborativa moment i kemiundervisningen. Fokus har varit på hur läraren arbetar med lärandemål. Området valdes utifrån att det inte sker tydlig kommunikation av det förväntade lärandet i undervisningen. Dessutom upplevs inte eleverna alltid veta varför de utför en laboration.  Studiens bakgrund belyser hur väsentlig kommunikation är för ett lärande skall ske. Definitionen av lärandemål har beskrivits som något som fokuserar på elevens måluppfyllelse. Dessa skall vara tydligt beskrivna med vad eleven skall kunna efter en lektion eller lektionsserie. Det kan kopplas till hur lärandemål kan presenteras för teorilektion och sedan praktiskt moment såsom laboration.  Studien har genomförts genom observationer i klassrumsmiljö där introduktionen av läraren har studerats. Sedan har laborationshandledningar studerats för att se hur det förväntade lärandet presenterats. För att undersöka hur elever uppfattar det förväntade lärandet genomfördes intervjuer med elever. Eleverna blev intervjuade i direkt anslutning till laborationerna, där tre elever valdes ut slumpmässigt vid vart tillfälle.   Lärarna var inte alltid tydliga i kommunikationen om det förväntade lärandet för laborationen och använde ofta begreppet ’syfte’ i stället. Syftet fanns oftast med på laborationshandledningen men kommunicerades ej ut till eleverna. Under intervjuerna framgick det att eleverna inte uppfattade hela lärandemålet, det läraren uppgett som syfte, utan tog upp korta fragment av vad de förväntats lära sig.   Slutsatsen i denna studie är att kommunikation av det förväntade lärandet har ej varit optimalt i lektionsmiljön utifrån de observationer och intervjuer som gjorts. Tydligare kommunikation av lärandemål ger eleverna större möjlighet att veta vad som förväntas av dem och läraren kan lättare bedöma elevernas kunskapsnivå efter varje laboration.

Sammanfattning/AbstractEriksson, Cristina (2022). Speciallärare med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling -en kollega med lite fler verktyg i sin verktygslåda. Specialpedagogprogrammet, Institutionenför skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDenna studie belyser vikten av pedagogiska samtal och kollegialt lärande. Genom att synliggörainformanternas bild av uppdraget för speciallärare med inriktning språk-, skriv- ochläsutveckling och deras uppfattningar utifrån inkludering, anpassningar och elevers skiftandebehov förväntas studien bidra med förutsättningar för ett gynnsamt och språkutvecklandesamarbete mellan lärare och speciallärare utifrån ett relationellt perspektiv.Syfte och frågeställningarStudien belyser några lärares uppfattningar vad gäller uppdraget för en speciallärare medinriktning språk-, skriv- och läsutveckling och hur de tänker att en sådan kan utveckla ochfördjupa arbetet i verksamheten. Följande preciserade frågeställningar har formulerats för attbehandla studiens syfte:• Hur uppfattas en speciallärare kunna bidra till och komplettera det språkinriktadearbetet i verksamheten?• Vilka uppfattningar gällande inkludering, särskilda anpassningar och elever ibehov av särskilt stöd framträder hos respondenterna?TeoriStudiens teoretiska ramverk grundar sig i systemteoretiskt perspektiv, närmare bestämtBronfenbrenners ekologiska systemteori. Bronfenbrenner (1979), framhåller att elevers lärandeär beroende av omgivningen och argumenterar för att det är viktigt att se barnets utveckling irelation till de olika system som barnet är en del av. Den utvecklingsekologiska modellen bestårav fyra strukturer som Bronfenbrenner benämner mikro-, meso-, exo- och makrosystemet. I