ABSTRACT   This bachelor thesis aims to study the effects of globalization in places where they end up in a competition with each other to attract conferences and congresses. This may cause issues and problems that could affect the way destinations work with the City Marketing and destination development to make themselves more competitive. In this bachelor thesis, the study focus will be on how different organizations (Visit Umeå, Folkets Hus, and partly Umeå kommun) work on place marketing, destination development, positioning and Umeå as a brand to succeed in attracting business visitors at conferences and congresses.   Another important aspect of this bachelor thesis is to analyses the importance and significance of the international competition but mainly national competition that can be alleviated when the selected actors (Visit Umeå and Folkets Hus) have a synergy with each other. In order to answer the purpose of this thesis a document analysis and a literature study have been conducted, along with three different semi-structured interviews in order to gain a deeper understanding of the chosen topic. It has been shown that municipalities and places have in recent years begun to understand the importance of investing in business tourism by building conference and convention facilities, with the purpose to stimulate the local economy through business visitors.   Globalization has contributed to the tough competition that places, cities, regions, countries and continents are living in, which are the main focus of this study.  The question that arises from this is how Umeå’s various actors are working to promote the city and how the city of Umeå competes against the other cities who also market themselves as conference and convention cities.       Keywords:   Collaboration, Conferences, Congresses. Destination, Destination development, Place marketing, Visitors.

No description available.

No description available.

No description available.

Dubblett finns

Syftet med studien var att beskriva arbetet med Fysisk aktivitet på Recept, FaR®, bland fysioterapeuter och arbetsterapeuter i Uppsala kommun sex månader efter införandet. Metoden som användes var kvantitativ och genomfördes i form av en webbaserad enkätstudie. Kriteriet för att delta i studien var att ha en anställning som fysioterapeut eller arbetsterapeut inom något av Uppsala kommuns ansvars- och verksamhets-områden. Enkäten besvarades av 111 personer och analyserades i SPSS. Resultatet visade att förskrivningen av FaR® sker sporadiskt och utförs av en liten andel av personalen. Attityden till FaR® som metod tycktes vara positiv och man hade tillräcklig kunskap för att förskriva, däremot verkade man inte anse att FaR® passar de aktuella patientgrupperna. Slutligen ansåg en majoritet av respondenterna att det organisatoriska stödet i form av riktlinjer, planering och utveckling av det lokala arbetet saknades. Slutsatsen är att fortsatta insatser är nödvändiga för att undvika att implementerings-processen avstannar. Resultaten pekade på tre viktiga faktorer att beakta i det fortsatta implementeringsarbetet: tillämpning i det dagliga arbetet, personalens attityd och motivation att förskriva FaR® samt behovet av en stödjande organisation.   Nyckelord: Implementering, Fysisk aktivitet på recept (FaR®), Inställning, Kunskap, Samordning.

Problemformulering: Studier visar att många patienter i slutenvård, upplever otrygghet. Det är därför av stor vikt att få kunskap om vad som främjar trygghet, för att kunna handla på bästa sätt vid omvårdnad av patienter i slutenvård. Syfte: Syftet var att belysa bidragande faktorer som främjar trygghet vid omvårdnad av patienter i slutenvård. Metod: Den allmänna litteraturstudien är gjord enligt Forsberg &amp; Wengströms riktlinjer för en allmän litteraturstudie. De vetenskapliga artiklarna granskades och analyserades. Resultat: I resultatet framkom sex teman som främjar trygghet; kontroll, kunskap, kommunikation, tillgänglighet, socialt stöd, samt säkerhet. Trygghet främjades när patienter kunde återta kontrollen över sin situation. Kompetent omvårdnadspersonal med förmåga att bringa kunskap till patienter, skapade trygghet. Välanpassad kommunikation skapade tillitsfulla relationer. I resultatet framkom fyra olika sätt att samtala med patienten. Patienter upplevde en känsla av trygghet av att ha översikt på avdelningen. Närvarande, tillgänglig omvårdnadspersonal, var av vikt. De flesta patienter kände sig trygga av det sociala stöd anhörigas närhet gav. Inom psykiatrin skapade ovetskap om medpatienter en känsla av osäkerhet, trygghet skapades när omvårdnadspersonal var nära och fanns till hands. Slutsats: Kontroll, god kommunikation och kunskapsutbyte, främjade trygghet. Även socialt stöd från anhöriga och tillgänglighet från omvårdnadspersonal som handlade lugnt och tryggt, skapade trygghet. Resultatet kan appliceras på all klinisk verksamhet. Mer forskning behövs överlag som beskriver vad som främjar känslan av trygghet i slutenvård. / <p></p><p></p>

Today is what you could call a golden age for technological development in health care. Technology is given a bigger role in healthcare and serves not only as a support for health professionals in their daily work but also as a tool for the patient. With the help of eHealth services, patients are becoming more involved in their own care. This improves patient’s knowledge about their health, which in turn contributes to higher motivation to perform self-care. Since the autumn of 2012, health records online have been implemented in certain counties through an eHealth application named "my online health record”. This application will soon be launched nationwide in Sweden. In this study we are examining how this technological progress can be understood from a number of actors' perspectives, who have an interest in the situation. We have investigated this by performing a qualitative study in which we interviewed respondents from three different professions in order to find out their attitude towards the application. The result from the data collection shows a development towards a greater involvement of patients in their care process. Many doctors see this as a positive thing since it increases patient safety and improves the quality of the meeting between doctor and patient. There is a risk, however, of creating a digital gap between certain patients. A large group of patients have a high education, good skills within IT and therefore the ability to assimilate the information, however there’s a minority whom has no internet access or knowledge to assimilate the information in a good way. This creates a gap between these patient groups, where the first group will receive better care and the later gets left out of the system. In conclusion, the study has shown that this ongoing trend cannot be stopped, patients will demand access to more and more information in a more accessible way.

Studien syftar till att undersöka vilka faktorer på ett yrkesprogram som kan påverka att elever med studiesvårigheter lyckas nå måluppfyllelse. Studien genomfördes i en klass på ett yrkesprogram, där tre elever med studiesvårigheter intervjuades om vad som gjort att de klarat att nå programmets mål. En brev-enkät besvarades av elever i klassen  samt de lärare som vid undersökningstillfället undervisade i klassen. Rektor intervjuades om vad som var utmärkande för programmets måluppfyllelse. Studien är hermeneutisk då elever och lärare beskriver sin verklighet som tolkas för att förstå ett positivt skeende som inte går att mäta naturvetenskapligt, positivistiskt. Antonovskys (1991) och Bergs (1999, 2003) teorier kombineras i arbetet för att visa på både individulla och kulturella framgångsfaktorer. Resultatet visade att en viktig faktor var att eleverna hade känt sig lyssnade på och att lärarna hade försökt individualisera undervisningen. En annan viktig faktor var att det fanns kamrater i klassen som kunde stödja och hjälpa i olika situationer. Att studierna på programmet var varvade med praktik eller praktiska moment gjorde att eleverna klarade de svåra teoretiska studierna var en annan viktig faktor. De tre intervjuade eleverna pekade på att de hade gjort ett aktivt val till ett program de var intresserade av och de hade använt sin envishet och kämparglöd för att klara målen. Det var detta intresse, detta val, som utgjorde grunden till att de kämpade för att nå målen. Detta var den starkaste framgångsfaktorn.

Syftet med denna uppsats är att klargöra hur reglerna om förskott på arv torde tolkas om engivare direkt eller indirekt överlåter en gåva till ett onoterat aktiebolag som en av givarensbröstarvingar äger ett bestämmande inflytande över. Motivet till syftet är att onoteradeaktiebolag ofta är ägarledda och ibland även är familjeägda,1 vilket gör det särskilt intressantatt utreda hur hög sannolikheten är att en aktieägares/bröstarvinges förmögenhet har ökat tillföljd av en gåva som har givits till dennes onoterade aktiebolag och hur reglerna om förskottpå arv torde tolkas om givaren var bröstarvingens arvlåtare.I denna uppsats beskrivs fem olika fiktiva situationer för att besvara de två frågeställningarnasom är:1. Hur tolkas presumtionen om förskott på arv om en person under sin livstid direkt ellergenom annan person har överlåtit en gåva till ett onoterat aktiebolag som en avgivarens bröstarvingar ägde ett bestämmande inflytande över vid gåvotillfället?2. På vilket sätt ska återföring ske till kvarlåtenskapen om en gåva har överlåtits till ettonoterat aktiebolag som en av givarens bröstarvingar ägde ett bestämmande inflytandeöver vid gåvotillfället?Vår generella slutsats på den första frågeställningen är att en gåva som har givits till ettonoterat aktiebolag som givarens bröstarvinge ägde ett bestämmande inflytande över vidgåvotillfället torde kunna utgöra förskott på arv. I den andra frågeställningen är vår generellaslutsats att återföring till kvarlåtenskapen ska ske med aktiens värdeförändring mellangåvotillfället och givarens dödsdag.