<p>The subject of my thesis is what I have chosen to call the “action babe cinema” of the 21st century, essentially action-movies featuring a female heroine in the lead role. Inspired by the theories of Vladímir Propp, author of Morphology of the Folktale, I have tried to reveal the underlying structure of these films. I have chosen eleven films which form my material, and from these extracted a number of functions (which means the actions of a character), that reoccur frequently. The heroines’ transformation can be seen as a central theme of the action babe cinema, and I have divided the films into two groups depending on the course of the transformation, either from soft to hard or the other way around. One of my findings is how there seems to be a constant need to explain the hard and tough characteristics of the female action-heroine, implying that it isn’t a natural trait for a woman. The functions have been further visualised and exemplified throughout the text, and I have found that the functions tend to be repeated in a similar pattern depending on which group they belong to. I also use the functions in an extended analysis of Kill Bill vol. 1 and Kill Bill vol. 2. The application of Propp is discussed and I present my point of view on the subject. Finally I discuss the results of my study, and what binds these films together and set them apart.</p>

No description available.

<p>Syftet med arbetet är att bedöma riskfaktorer utifrån miljöbalken för barn och utarbeta ett egenkontrollprogram utifrån miljöbalken för förskoleverksamheter i Västerås. Socialstyrelsens Miljöhälsorapport 2009 kommer att utgöra utgångspunkt vid avgränsning av de hälso- och miljörisker som studier omfattar. Även andra riskfaktorer har diskuterats i det här arbetet. Dricksvatten, livsmedelhantering och andra faktorer som är kopplad till dricksvatten och livsmedel tar inte upp i arbetet.</p><p>Egenkontrollarbetet på förskolor är ofta komplicerat med olika riskfaktorer som rör sig om barnens hälsa. Det är inte självklart att myndigheten får alla uppgiften som behövs för att utföra en god tillsyn på förskoleverksamheter. Därför vill miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i Västerås ta fram ett riskbaserat egenkontrollprogram som kan hjälpa både tillsynsmyndigheten och verksamhetsutövaren. Egenkontrollprogram på en förskola är beskriven utifrån miljöbalken. En kommunal förskola i Västerås, Erikslunds förskola har besökts och deras egenkontrollprogram har granskats. En checklista för årlig revision för egenkontroll för förskolor har tagits fram med hänsyn till olika riskfaktorer. Syftet med den är att underlätta för tillsynsmyndigheten och ansvariga på förskolor med deras miljöarbete i framtiden. Under det andra besöket på förskolan provades checklistan. Avdelningschefen ansåg att checklistan fungerade bra och var välstrukturerad med alla hälsofaktorer. Enligt miljö- och hälsoskyddsinspektören på miljö- och hälsoskyddsförvaltningen är checklistan heltäckande och omfattar de relevanta områdena. Frågorna ger en samlad bild över de olika kraven som ställs av miljöbalken. Checklistan kan vara en utgångspunkt för att skapa ett gemensamt egenkontrollprogram på förskolor i Västerås.</p><p>Checklistan för egenkontroll kan hjälpa den kommunala utförarorganisationen i Västerås, proAros, att utarbeta en gemensam egenkontroll program för kommunala förskolor och kan även används av privata förskolor.</p>

<p>I rapporten redovisas arbetet kring framtagandet av ett nytt exponeringssystem och tillhörande rumsliga lösningar till kulturhuset Multeum i Strängnäs. Arbetet är ett resultat av mitt examensarbete i informationsdesign och rumslig gestaltning vid Mälardalens högskola. Jag har med god informationsdesign och med mina kunskaper i rumslig gestaltning utformat ett skissförslag på en ny typ av exponeringssystem. Ett system avsett för fotografier med utgångspunkt från den lokalhistoriska fotosamling Multeum tillhandahåller idag. Arbetet har utförts med respondent och informant -intervjuer, observationer och litteraturstudier.</p><p>Arbetets syfte har varit att ta reda på hur fotografier bäst exponeras i Strängnäsrummet på Multeum med de krav på systemet och flexibiliteten som finns. Hur man kan göra olika utställningar, inom likartade ämnen och kontext, speciella och specifika med hjälp av ett nytt exponeringssystem och specifika rumsfördelningar.</p>

<p>Personlig integritet och övervakning är något som starkt berör våra arbetsplatser idag. Vi påverkas av den ständiga och kraftfulla teknikutvecklingen och vår personliga integritet berörs. Tanken med denna uppsats är att belysa personlig integritet och övervakning via Internet och e-post på en kommunal arbetsplats. Jag använder mig av den hermeneutiska ansatsen och där jag ser till mina fem respondenters tolkning och förståelsehorisont. Dessutom ser jag till min egen tolkning som jag har använt mig av vid bearbetningen av intervjumaterialet. Att se till den rådande teknik och de juridiska apekter är en stor del av arbetet men också respondenternas upplevelser och utsagor utifrån den hermeneutiska metoden. Intervjuerna är gjorda på svenska arbetsplatser men i den tidigare forskningen används både svenska och engelska artiklar. Där presenteras relevant forskning inom området vilken delats upp i fyra teman. Dessa teman är kännedom om lagstiftning, elektronisk övervakning gällande Internet och e-post, personlig integritet samt övervakning mellan olika länder. Den teoretiska referensramen består av Michel Foucaults teori kring övervakning och straff och David Lyons teori kring den teknologiska övervakningen och hans vidareutveckling av Foucaults teorier.</p><p>Den moderna teknik som idag råder gör att vi kan övervaka den enskilde arbetstagaren på arbetsplatsen, det bringar total kontroll genom att övervaka den anställdes arbetsuppgifter. Personlig integritet är svår definerat men en gemensam nämnare är att alla människor har rätt till ett privatliv och att kunna känna ett avstånd till andra människor.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att göra en diskursanalytisk undersökning av hur barn som dödat barn framställs i TV, tidningar och litteratur. En övergripande fråga är vilka diskurser om barnet och barndom som kan urskiljas i medias rapportering. Som underlag för den svenska analysen ligger mordet på Kevin Hjalmarsson från Arvika. Materialet har här utgjorts av artiklar från Dagens Nyheter och Expressen samt en film om mordet. I det engelska fallet har vi grundat vår analys i mordet på James Bulger från Liverpool. Här har materialet bestått av artiklar från The Times, The Guardian och boken Fallet Mary Bell av Gitta Sereny.</p><p>En tydlig diskurs i det svenska fallet utgörs av talet om det avvikande barnet. På grund av yttre omständigheter, så som trasiga familjer, anses barnet sakna de spärrar som normala barn har. Därför ska barnen inte heller ensamma bära hela ansvaret för brottet. Åtgärder i form av specialistinsatser och vård ses som en lösning på problemet. I det engelska fallet framkommer en annan syn på barnet. Där anses barnen som begick mordet vara onda och fängelse ses som en naturlig följd. Gitta Sereny kan i mångt och mycket ses som en motpol till de engelska artiklarna då hon fråntar barnen skulden och i stället lägger den på familjen och samhället. Det kan konstateras att det såväl inom som mellan de olika samhällena finns olika sätt att se på barnet.</p>

<p>The purpose of this study is to examine how pupils in high school see on the subject violence, and see how their experience of the subject is. The purpose of this study is also to see how common violence is belong juveniles and to examine their attitudes among the subject. We will in our examine and research among violence in the Swedish schools get an insight of how the violence in the school looks like and how wide spread violence really is. </p><p>We want threw our objective sight and by using quantitative and qualitative interview methods give you readers an insight to the daily school world, we want to find out how the pupils themselves experience the school environment and what cautions teachers and other staff take to reduce this problem. </p><p>Our main question is: </p><p>• What kind of vision do the pupils have on violence in school, and what can be a factor to the increasing violence in the schools of Sweden. </p><p>To find out how the situation in school looks like we have chosen to use some theories that we think may help us to understand the situation about violence in school. Those theories are the theory about Gender by Yvonne Hirdman. And one of the other theories is social exclusion and describes how exclusion can make people feel in the social and in the public life. Two other theories that we have used are The Stigma theory by Erving Goffman and the Outsiders-theory by Emile Durkheim. The Stigmatization brings a lot of consistencies for the students in the school. By having some preconceived ideas about certain kind of people because of their ethnic heritage it becomes a dividing in schools. We mean that students can be excluded from certain kind of groups because their ethnicity.</p><p>This exclusion can come from both sides. We mean that this kind of behavior about excluded students can be used both form ethnic Swedes and students which are not born in Sweden or have a foreign background.</p>

<p>I den allt mer globaliserade världen, får fler företag en mer decentraliserad organisation. Denna decentralisering påverkar ledarens sätt att arbeta, eftersom medarbetarna blir geografiskt spridda runt om i världen. Möjligheterna till att träffas fysiskt blir begränsade, och mer av ledarskapet måste ske på distans. De fysiska mötena är viktig faktor för att skapa en motiverad arbetsstyrka och då måste ledaren hitta alternativa sätt att motivera. Syftet med studien var att skapa förståelse för hur en ledare på distans kan skapa motivation. Vidare syftar den även till att få en insikt i vilka motivationsfaktorer som är möjliga att utöva på distans och vilka som måste utövas fysiskt. Frågeställningen för studien är: hur kan det transformella ledarskapet skapa motivation på distans? Utgångspunkten i arbetet har varit det transformella ledarskapssynsättet som betonar ett ökat ansvarstagande hos medarbetarna vilket är viktigt i en decentraliserad organisation. För att få svar på frågan användes en kvalitativ studie som mynnade ut i en intervjuguide. Intervjuguiden var baserad på den teoretiska referensram som bestod av fyra stycken begrepp som behandlar transformellt ledarskap. Dessa begrepp är individuell hänsyn, inspirerande motivation, intellektuell stimulans och idealt inflytande. Undersökningen gjordes med sex respondenter, varav tre stycken var ledare på stora internationella företag och tre var anställda till ledarna. Studien visade på att flera faktorer för att skapa motivation i det transformella ledarskapet går utöva på distans, men vidare visade undersökningen på vikten av att även träffas fysikiskt. Vidare visar studien att vissa motivationsfaktorer som exempelvis sociala relationer, skapas på fysiska möten, men kan upprätthållas på distans genom god kommunikation.</p>

<p>Vi ville med denna uppsats undersöka om instant messaging matchar de kommunikationsbehov som IT-anställda har. För att ta reda på detta använde vi oss av ett kvalitativt angreppssätt i form av intervjuer. Dessa intervjuer skapade även ytterligare kunskap vilken vi benämnt barriärer. En lista på IM-funktioner hämtades från Wikipedia och reviderades senare av oss. Kommunikationsbehoven identifierades under analysen av intervjuerna. Matchningen genererade en tabell som kan användas som karta över vilka IM-funktioner som tillgodoser några vanliga kommunikationsbehov som finns på datortäta arbetsplatser. Barriärerna är till för att visa vad som försvårar tillgodoseendet av behoven. Vidare erhöll vi även kunskap om att de av oss identifierade kommunikationsbehov som i dagsläget inte tillgodoses av IM inte heller behöver göra det. Vi kom också fram till att IM skulle kunna utvecklas till att vara en brygga mellan annan kommunicerande programvara och kollegor.</p>

<p>Denna uppsats handlar om dagstidningars syn på lärarkårens kompetens och professionalitet. Hur speglas detta i några olika tidningar och vad skulle kunna tänkas vara orsaken till den ofta ganska negativa bilden av lärarnas kompetens. Uppsatsen är en jämförelse mellan 1996 och 2004 för att också försöka se om synen har förändrats över tid. En orsak till den negativa synen på lärarnas kompetens skulle kunna förklaras med att lärarna saknar en egen profession. Det innebär att lärarkåren är öppen för kritik och synpunkter från allmänheten som ibland anser sig veta bättre vad som bör gälla i skolan än lärarna själva. Detta skulle dock aldrig ske inom andra etablerade yrkesprofessioner, då sällan allmänheten ifrågasätter en läkare eller advokat i deras handlande.</p>