Sammanfattning Syfte Syftet med studien var att analysera och jämföra de åtta system/modeller som finns bland Sveriges landsting, som beskriver arbetet med uppföljningen av FaR® mellan förskrivare och patient. Genom empirin, som grundar sig på ett flertal intervjuer med ansvariga för detta arbete, undersöktes vad som enligt de tillfrågade har lett till framgång respektive motgång i uppföljningsarbetet (mellan förskrivare och patient). Studien syftade även till att undersöka om, och i sådant fall i vilken utsträckning uppföljningsarbetet bygger på de teoribaserade beteendeförändringsmodellerna som FaR® har hämtat inspiration från. Frågeställningar Vilka svårigheter och möjligheter har påträffas med arbetet kring uppföljningen mellan förskrivare och patient? Hur är uppföljningsarbetet förankrat i ett teoretiskt perspektiv? (Det vill säga om, och i vilken utsträckning uppföljningsarbetet bygger på beteendeförändringsmodeller?) Metod En kvalitativ metod har använts där sju intervjuer med de landsting/regioner som innehar system/modeller över uppföljningsarbetet, ligger till grund för det presenterade resultatet. En innehållsanalys har sedan genomförts med de transkriberade intervjutexterna. Resultat Resultatet visade att svårigheter infann sig på både individ - (attityder) och organisationsnivå (journalsystem, dokumentation, statistik etc.). Möjligheterna visade sig vara dokumentationen som exempelvis leder till meningsfullhet i arbete. Möjligheter har också kommit sig av de samarbeten några av landstingen/regionerna använder sig av, som exempelvis god kvalité och sparande av tid och resurser. Systemen/modellerna var inte i någon högre utsträckning förankrat i de beteendeförändringsmodellerna som FaR® har hämtat inspiration från, eller någon annan teori. Dock var delar inom arbetet såsom motiverande samtal och ”ett patientcentrerat förhållningssätt” hämtat ur exempelvis forskning, eller FaR®-metoden i sig. Slutsats Goda förutsättningar finns för att följa patienten och dess recept. Förslaget är dock att finna mer strategier inom organisationsteori och implementering för lyckade system/modeller över uppföljningsarbetet mellan förskrivare och patient.

Bakgrund: Fysisk aktivitet har en positiv inverkan på vår kropp.  Fysisk aktivitet kan sänka blodtrycket, stärka muskler och skelett och reducera stresshormoner. Genom dessa effekter och andra minskar risken för flera sjukdomar som exempelvis diabetes typ II, hjärt- kärlsjukdomar och depression (Ståhle 2008) Syfte: Syftet med denna undersökning är att försöka förstå hur förskrivare av Fysisk aktivitet på Recept (FaR) och mottagare av patient (aktivitetsarrangör) ser på samarbetet runt patienterna. För att undersöka detta belyses dels hur de två parterna ser på det egna och den andra partens arbete, dels hur de ser på kommunikationen dem emellan. Metod: Studien är mulitimetodiell utifrån en fallstudie som har karaktär av en fenomenografiskt beskrivande analys (Merriam 1994; Granskär & Höglund-Nielsen 2008). I undersökningen deltog tre förskrivare och två aktivitetsarrangörer. Resultat: De flesta informanter önskar att kommunikationen var bättre och tror att detta skulle leda till fler förskrivna recept, bättre kommunikation med patienten och utveckling av arbetet. Slutsats: Resultatet visar att intresse för utvecklig av kommunikationen finns men att förskrivare och aktivitetsarrangör saknar resurser för att åstadkomma en förändring.

Personlig integritet och övervakning är något som starkt berör våra arbetsplatser idag. Vi påverkas av den ständiga och kraftfulla teknikutvecklingen och vår personliga integritet berörs. Tanken med denna uppsats är att belysa personlig integritet och övervakning via Internet och e-post på en kommunal arbetsplats. Jag använder mig av den hermeneutiska ansatsen och där jag ser till mina fem respondenters tolkning och förståelsehorisont. Dessutom ser jag till min egen tolkning som jag har använt mig av vid bearbetningen av intervjumaterialet. Att se till den rådande teknik och de juridiska apekter är en stor del av arbetet men också respondenternas upplevelser och utsagor utifrån den hermeneutiska metoden. Intervjuerna är gjorda på svenska arbetsplatser men i den tidigare forskningen används både svenska och engelska artiklar. Där presenteras relevant forskning inom området vilken delats upp i fyra teman. Dessa teman är kännedom om lagstiftning, elektronisk övervakning gällande Internet och e-post, personlig integritet samt övervakning mellan olika länder. Den teoretiska referensramen består av Michel Foucaults teori kring övervakning och straff och David Lyons teori kring den teknologiska övervakningen och hans vidareutveckling av Foucaults teorier. Den moderna teknik som idag råder gör att vi kan övervaka den enskilde arbetstagaren på arbetsplatsen, det bringar total kontroll genom att övervaka den anställdes arbetsuppgifter. Personlig integritet är svår definerat men en gemensam nämnare är att alla människor har rätt till ett privatliv och att kunna känna ett avstånd till andra människor.

I rapporten redovisas arbetet kring framtagandet av ett nytt exponeringssystem och tillhörande rumsliga lösningar till kulturhuset Multeum i Strängnäs. Arbetet är ett resultat av mitt examensarbete i informationsdesign och rumslig gestaltning vid Mälardalens högskola. Jag har med god informationsdesign och med mina kunskaper i rumslig gestaltning utformat ett skissförslag på en ny typ av exponeringssystem. Ett system avsett för fotografier med utgångspunkt från den lokalhistoriska fotosamling Multeum tillhandahåller idag. Arbetet har utförts med respondent och informant -intervjuer, observationer och litteraturstudier. Arbetets syfte har varit att ta reda på hur fotografier bäst exponeras i Strängnäsrummet på Multeum med de krav på systemet och flexibiliteten som finns. Hur man kan göra olika utställningar, inom likartade ämnen och kontext, speciella och specifika med hjälp av ett nytt exponeringssystem och specifika rumsfördelningar.

Uppsatsens syfte är att genom en kvalitativ studie undersöka hur konsultchefer motiverar uthyrd personal inom de villkor som föreligger i bemanningsbranschen. Inom studien intervjuas tre konsultchefer från tre av de största bemanningsföretagen. I linje med den delvis explorativa ansatsen sammanfattas resultatet förutsättningslöst i fem olika huvudteman som framkom under intervjuerna. De huvudteman som framkom var konsultens situation, utvecklingsmöjligheter, kommunikation, förmåner och belöning samt marknadsvillkor och förändringar. I den avslutande diskussionen analyseras resultaten efter frågeställningen som bygger på en egen teoretisk modell influerad av Vrooms expektansteori. Enligt den egna modellen är möjligheten att motivera beroende av tre faktorer. 1. Konsultchefens möjlighet att erbjuda lön och belöning. 2. Konsultchefens möjlighet att skapa ett tydligt samband mellan konsultens prestation och belöning. 3. Konsultchefens möjlighet att skapa ett tydligt samband mellan konsultens ansträngning och utfall. Studien klargör framförallt vikten av att anställa rätt personer, som finner belöning i branschens villkor och som trivs med att kontinuerligt byta arbete, miljö och kollegor. Kopplingen mellan prestation och belöning försvåras dels av distansen som gör det svårt för konsultchefen att bedöma prestationer, dels av de låga marginalerna och lönesättningssystemet som gör att löne- och utvecklingstaket nås relativt snabbt. Hur gärna konsultcheferna än skulle vilja erbjuda utvecklingsplaner och formulera långsiktiga mål för konsulterna, är det snarare timing som styr vilka uppdrag som konsulterna blir utskickade på. På grund av de små ekonomiska marginalerna i branschen måste konsultchefen omgående boka ut lediga konsulter på de uppdrag som finns tillgängliga. Kopplingen mellan ansträngning och utfall försvåras av att konsulter kan hamna på uppdrag som egentligen inte passar dem helt. Konsultcheferna kan förebygga problem genom att vara raka och öppna med krav och kompetens mot både konsult och kundföretag vilket medför att förväntningarna blir realistiska. Konsultchefernas möjligheter att stötta konsulterna i arbetet försvåras dock av att de oftast befinner sig inom olika kompetensområden vilket gör att konsultchefen inte förstår konsultens arbete.

Uppsatsens första syfte är att utreda begreppen kön och genus. Vad kan dessa omdebatterade begrepp ha för olika betydelse? Uppsatsen andra syfte är att, med hjälp av en liten studie, ge exempel på hur en undersökning av kön och genus i skolan kan se ut. Studien tar sin utgångspunkt i På lika villkor, ett jämställdhetsprojekt som startade i Falu kommun 1994. Påverkar lärarens deltagande i projektet elevernas sätt att vara i förhållande till genus? Svaret blir både nej och ja.

Uppsatsen analyserar bankmarknaden för de finansiella tjänsterna sparkontooch fondsparande från ett konsumentperspektiv, med fokus på informationsasymmetrioch inlåsningeffekter. Speciellt undersöktes skillnader mellanunga och äldre, och vilka möjligheter som fanns till förbättring. Uppsatsenbaserades på en enkätundersökning riktad mot främst unga ekonomstuderande,andra studerande och högutbildade. Skillnader och trender isvaren kopplades till tidigare forskning på området och förklarades utifrånStructure-Conduct-Performance-modellen och teori kring byteskostnader, intressekonflikteroch asymmetrisk information. Enkätundersökningen visadeatt konsumenter hade lite kunskap och att deras främsta informationskällavar banken. Vidare användes jämförelsetjänster i liten utsträckning, vilketsammantaget skapade ett starkt beroende till bankens rådgivning. Dennakunskapsbrist och beroendeställning är en av flera förklaringar till den bristanderörligheten på marknaden. Marknadsföringen för fonder kunde visasupplevas svagt vilseledande utan skillnader mellan ekonomstuderande ochövriga, vilket tyder på att upplevelsen inte främst beror på konsumentenskunskap men på marknadsföringens innehåll. Undersökningen kunde intepåvisa några skillnader mellan äldre och yngre i hur ofta jämförelsetjänsteranvändes. Ett problem var att antalet svarande som själva valt sparkontooch fonder var för lågt för att statistiska tester skulle vara tillämpligt. Ettproblem var att antalet svarande som själva valt fonder eller flyttat tillgångarmellan fonder var för lågt för att statistiska tester skulle vara tillämpligt.Möjligheten att förbättra situationen anses som god genom bland annatinförande av striktare regler kring marknadsföring av fonder och ökad informationtill konsumenterna för att öka deras makt.

No description available.

In the European Union and in Swedish labor law, permanent employment is the main goal for employment of workers. An exception to that rule is temporary employment. The Swedish rules relating to temporary employment have undergone several changes since the Employment Protection Act was implemented in 1974. The last reform in 2007 has received criticism by respondents for not following the Union directive on fixed-term work, which went into effect in 2001. In 2010 the European Commission opened an infringement case against Sweden, after a complaint from a Swedish employees’ organization. The Commission argues that Sweden has not taken the directive on fixed-term work into account sufficiently in its last reform. Therefore, in the spring of 2011, the Swedish government published a department investigation regarding further modification, taking the provisions for temporary employment in the Employment Protection Act into consideration. The department investigation stated that the purpose of the legislative changes is not to change the legal situation, but to clarify the legal position with respect to the fixed-term work directive. The proposal for legislative change is in regards to the directive’s requirements to prevent abuse of successive fixed term contracts. An employer will not be able to combine fixed-term contracts for 5 and 6 § § in a manner that is abusive.   This paper aims to examine how well the legislative changes live up to the requirements for the fixed-term in the directive. The author concludes that there is a need to extend the protection of the prohibition of abuse of fixed term contracts. However, the author considers the government’s proposal to be inferior, because it is doubtful whether it can solve the problems in question, because, for example, the directive lacks clarity and the term “abuse” is not well defined. / Reglerna kring visstidsanställningar har genomgått ett antal ändringar sedan lagen om anställningsskydd trädde i kraft 1974. Den senaste reformen 2007 mottog, redan innan införandet, kritik från remissinstanser för att inte följa visstidsdirektivet som trädde i kraft 2001. EU-kommissionen inledde 2010 ett överträdelseärende mot Sverige efter en anmälan från Tjänstemännens Centralorganisation. Kommissionen anser att Sverige inte tagit tillräcklig hänsyn till visstidsdirektivet. För att gå Kommissionen till mötes kom regeringen våren 2011 ut med en departementsutredning angående ytterligare ändring av LAS bestämmelser om visstidsanställningar. Syftet med lagförslaget är inte att ändra rättsläget utan regeringen avser endast att förtydliga rättsläget med anledning av visstidsdirektivet. Förslaget om lagändringen berör direktivets krav på att förhindra missbruk av på varandra följande visstidsanställningar. En arbetsgivare ska inte kunna kombinera visstidsanställningar i 5 och 6 §§ på ett sätt som utgör ett missbruk.   Den här uppsatsen har till syfte att utreda hur väl departementsutredningens lagförslag lever upp till visstidsdirektivets ändamål. För att komma fram till en slutsats går uppsatsen igenom en beskrivning av svensk rätt angående visstidsanställningar och Unionens arbetsrättsliga ändamål främst utifrån visstidsdirektivet. Därefter genomförs en framställning av överträdelseärendet mot Sverige och slutligen en redogörelse av utredningens lagförslag och remissyttrandens synpunkter på detsamma.   Författaren kommer fram till att det finns ett behov av att utöka skyddet av förbud mot missbruk av visstidsanställningar, däremot anses utredningens förslag vara undermåligt då det är tveksamt om det kan lösa de problem som är tänkt att lösas eftersom det till exempel saknar tydlighet och definitioner på vad som utgör missbruk.

Förskolegården är ett aktuellt och intressant område inför vår kommande roll som förskollärare. Gården är en plats där vi kommer tillbringa stor del av vår framtid och därför vill vi få mer kunskap om detta ur pedagogers perspektiv.  Det vi fokuserat på är pedagogers uppfattningar och åsikter om förskolegården och detta kan vi koppla till begreppen intelligent action och learning by doing som är Deweys teorier. Dessa teorier handlar främst om upplevelser och erfarenheter vilket vi grundar vår studie på eftersom vi anser att man utvecklas hela livet och att det därför är viktigt att få vara med om olika händelser.     Genom att vi kopplar vår studie till upplevelser och erfarenheter intar vi ett sociokulturellt perspektiv som fokuserar på intresset för det individuella barnet och barnet i grupp.     Syftet med denna studie är att undersöka några förskolepedagogers uppfattningar beträffande utemiljön på gården samt observera vad det finns för material och vad som används av barnen. Frågeställningarna vi använt oss av är: Vad anser den intervjuade pedagogen om miljön på gården i dag? Vad är pedagogernas åsikter kring upplägget av gården? Vad för material finns på gården och vad används?     Metoderna vi använt oss av är intervju och observation på tre olika förskolor i mellansverige där vi intervjuat sex pedagoger och observerat på sex förskolegårdar.     Resultatet av intervjuerna och observationerna visar att i de flesta fall var pedagogerna nöjda med gårdarna eftersom att det ansågs finnas det mesta, exempelvis närheten till naturen där utbudet skiftar beroende på årstid och detta ger barnen möjlighet till olika upplevelser. Resultatet visar även att materialutbudet och gårdens storlek var av betydelse för barnens motoriska utveckling samt att pedagogernas flexibilitet av verksamheten spelar in då aktiviteten likväl kan flyttas ut som att vara inne.