No description available.

No description available.

<p>AB Sandvik Cormorant’s production unit in Gimo has identified a need to examinethe handling of products between operations with the purpose of generatingproposals of improvement for the product handling.The aim of this project is to study the existing manufacturing process and givesuggestions for improvement. The proposals should reduce the manual handling ofproducts, decrease the risk of damaging the products during the manufacturing andform a basis for increased traceability. Based on a mapping of the manufacturingprocess and the problem description, a specification of requirements has beencomposed.The mapping of the manufacturing process suggests that a change of the currentsystem is required. The company is recommended to decide how the producthandling between operations should be performed as guidelines for the productionteam. They are also recommended to change the existing management to theproposal presented in this report.The result of the project is a proposal in which the existing palettes are used asproduct carriers through the entire production flow, with the exception of twooperations. The proposal is coherent with the company's idea of a standardizedworkshop-layout and will make the handling of products between operations andproduct-carriers more efficient.The result of this project also indicates that the system should include a new trolley. Ifthis proposal is introduced, the company is recommended to design a new trolley,suitable for transporting pallets.</p>

Denna uppsats handlar om dagstidningars syn på lärarkårens kompetens och professionalitet. Hur speglas detta i några olika tidningar och vad skulle kunna tänkas vara orsaken till den ofta ganska negativa bilden av lärarnas kompetens. Uppsatsen är en jämförelse mellan 1996 och 2004 för att också försöka se om synen har förändrats över tid. En orsak till den negativa synen på lärarnas kompetens skulle kunna förklaras med att lärarna saknar en egen profession. Det innebär att lärarkåren är öppen för kritik och synpunkter från allmänheten som ibland anser sig veta bättre vad som bör gälla i skolan än lärarna själva. Detta skulle dock aldrig ske inom andra etablerade yrkesprofessioner, då sällan allmänheten ifrågasätter en läkare eller advokat i deras handlande.

I den allt mer globaliserade världen, får fler företag en mer decentraliserad organisation. Denna decentralisering påverkar ledarens sätt att arbeta, eftersom medarbetarna blir geografiskt spridda runt om i världen. Möjligheterna till att träffas fysiskt blir begränsade, och mer av ledarskapet måste ske på distans. De fysiska mötena är viktig faktor för att skapa en motiverad arbetsstyrka och då måste ledaren hitta alternativa sätt att motivera. Syftet med studien var att skapa förståelse för hur en ledare på distans kan skapa motivation. Vidare syftar den även till att få en insikt i vilka motivationsfaktorer som är möjliga att utöva på distans och vilka som måste utövas fysiskt. Frågeställningen för studien är: hur kan det transformella ledarskapet skapa motivation på distans? Utgångspunkten i arbetet har varit det transformella ledarskapssynsättet som betonar ett ökat ansvarstagande hos medarbetarna vilket är viktigt i en decentraliserad organisation. För att få svar på frågan användes en kvalitativ studie som mynnade ut i en intervjuguide. Intervjuguiden var baserad på den teoretiska referensram som bestod av fyra stycken begrepp som behandlar transformellt ledarskap. Dessa begrepp är individuell hänsyn, inspirerande motivation, intellektuell stimulans och idealt inflytande. Undersökningen gjordes med sex respondenter, varav tre stycken var ledare på stora internationella företag och tre var anställda till ledarna. Studien visade på att flera faktorer för att skapa motivation i det transformella ledarskapet går utöva på distans, men vidare visade undersökningen på vikten av att även träffas fysikiskt. Vidare visar studien att vissa motivationsfaktorer som exempelvis sociala relationer, skapas på fysiska möten, men kan upprätthållas på distans genom god kommunikation.

The subject of my thesis is what I have chosen to call the “action babe cinema” of the 21st century, essentially action-movies featuring a female heroine in the lead role. Inspired by the theories of Vladímir Propp, author of Morphology of the Folktale, I have tried to reveal the underlying structure of these films. I have chosen eleven films which form my material, and from these extracted a number of functions (which means the actions of a character), that reoccur frequently. The heroines’ transformation can be seen as a central theme of the action babe cinema, and I have divided the films into two groups depending on the course of the transformation, either from soft to hard or the other way around. One of my findings is how there seems to be a constant need to explain the hard and tough characteristics of the female action-heroine, implying that it isn’t a natural trait for a woman. The functions have been further visualised and exemplified throughout the text, and I have found that the functions tend to be repeated in a similar pattern depending on which group they belong to. I also use the functions in an extended analysis of Kill Bill vol. 1 and Kill Bill vol. 2. The application of Propp is discussed and I present my point of view on the subject. Finally I discuss the results of my study, and what binds these films together and set them apart.

No description available.

Syftet med arbetet är att bedöma riskfaktorer utifrån miljöbalken för barn och utarbeta ett egenkontrollprogram utifrån miljöbalken för förskoleverksamheter i Västerås. Socialstyrelsens Miljöhälsorapport 2009 kommer att utgöra utgångspunkt vid avgränsning av de hälso- och miljörisker som studier omfattar. Även andra riskfaktorer har diskuterats i det här arbetet. Dricksvatten, livsmedelhantering och andra faktorer som är kopplad till dricksvatten och livsmedel tar inte upp i arbetet. Egenkontrollarbetet på förskolor är ofta komplicerat med olika riskfaktorer som rör sig om barnens hälsa. Det är inte självklart att myndigheten får alla uppgiften som behövs för att utföra en god tillsyn på förskoleverksamheter. Därför vill miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i Västerås ta fram ett riskbaserat egenkontrollprogram som kan hjälpa både tillsynsmyndigheten och verksamhetsutövaren. Egenkontrollprogram på en förskola är beskriven utifrån miljöbalken. En kommunal förskola i Västerås, Erikslunds förskola har besökts och deras egenkontrollprogram har granskats. En checklista för årlig revision för egenkontroll för förskolor har tagits fram med hänsyn till olika riskfaktorer. Syftet med den är att underlätta för tillsynsmyndigheten och ansvariga på förskolor med deras miljöarbete i framtiden. Under det andra besöket på förskolan provades checklistan. Avdelningschefen ansåg att checklistan fungerade bra och var välstrukturerad med alla hälsofaktorer. Enligt miljö- och hälsoskyddsinspektören på miljö- och hälsoskyddsförvaltningen är checklistan heltäckande och omfattar de relevanta områdena. Frågorna ger en samlad bild över de olika kraven som ställs av miljöbalken. Checklistan kan vara en utgångspunkt för att skapa ett gemensamt egenkontrollprogram på förskolor i Västerås. Checklistan för egenkontroll kan hjälpa den kommunala utförarorganisationen i Västerås, proAros, att utarbeta en gemensam egenkontroll program för kommunala förskolor och kan även används av privata förskolor.

Jag har med hjälp av en enkät undersökt vad en grupp elever från NT-gymnasiet i Järfälla själva anser sig ha haft för nytta av en retorikkurs de genomgått. Jag har tittat på, om de använt sig av kunskaperna när de gjort presentationer i andra ämnen och om de tror att de fått högre betyg i andra ämnen på grund av retorikkunskapen. Min hypotes var: Elever som gått en retorikkurs har nytta av den i övrig utbildning. Min infallsvinkel var: Upplever elever att de har nytta av den retorikkurs de gått, när de gör presentationer i andra ämnen? Jag har undersökt om de också upplever sig ha fått andra vinster av retoriken och jag diskuterar om ett ”embryo” till att bli en god samhällsmedborgare, en ”vir bonus” kunde anas och utläsas av enkätsvaren. Det förutsätter naturligtvis att de tagit till sig någon kunskap. Naturligtvis måste en kurs ge något, annars skulle den väl läggas ner, men det jag ville undersöka var om kunskapen hade långtidsverkan och användes aktivt efteråt. Enstaka elever visade prov på motsatsen. De hade fått högsta betyg på retorikkursen men tycktes i nästa klassrum ha glömt allt och återgick till tidigare beteende, ett muntligt tråkigt framställningssätt. Orsaken kan ha varit att de inte förstått att de skulle använda kunskapen aktivt i alla lämpliga sammanhang efteråt. Kanske såg de inte vinsterna eller finns annat skäl. Resultatet av undersökningen visade att de flesta upplever att de haft nytta av kursen, de hade höjt sina betyg i andra ämnen, där muntliga presentationer varit vanliga och de tillskrev retoriken denna vinst. Jag tror dock inte att retoriken ensam kan ta åt sig äran. Intelligens, språkbegåvning, lyhördhet, lust och intresse har funnits hos de flesta eleverna. Motiverade kan de ha blivit av annat än retoriken. Elever som gått en retorikkurs anser sig ha nytta av den i sin övriga utbildning men om kursen samtidigt utbildar dem till att bli goda samhällsmedborgare, går inte att bevisa här. Kanske utbildar den i stället manipulatorer. Att kunna göra sin röst hörd, överväga och handla klokt i interaktion med andra är nödvändigt för att bli en god samhällsmedborgare. Det kan man lära sig av retoriken. Ett första steg har kanske kursen bidragit till mot ”vir bonus-målet” men jag kan inte garantera att alla elever kommer att använda sin kunskap i gott syfte. Att de flesta eleverna upplever att de har nytta av retorikkursen, när de gör presentationer i andra ämnen går dock att slå fast.

Abstract Stormwater is defined as rain- and melted water. Ludvika kommun had little knowledgde about the stormwater that reaches a specific recipient Lyviken. Therefore they intended to do an research of the stormwater that leads down to Lyviken. The aim with this study was to assess the quality of the contents in the stormwater based on pH, conductivity, phosphorous, nitrogen, bacterias, oil and one sample that meassured the value of several methals.   Since the population has increased for decades, the area of hard surfaces and asphalts areas also has increased. This can increase the pollutions that finally ends up in the recipient. Depending on what activity that is going on in the nearby area the pollutions that comes with the stormwater is a variety. The catchment area of Lyviken is approxiametely 2 000 000 m2 and the quality of the stormwater differs a lot, depending on where it comes from.   The conclusion of this study is that there were not any chocking values of methals in the water and that the content of oil were pretty good except for three samples. Nitrogen and phosphorous exceeded the limits in most of the samples and in the majority of the samples the content of bacteria were way too much. The contents of bacteria should have been decreasing during the last years since an improvement in the water pipes has been taken place in a lot of places in Sweden, but that doesn’t seem to be the case in Ludvika. The reason why there is a lot of bacteria is probably because the pipes sometimes get filled to the brim with sewagewater.   Keywords: stormwater, recipient, Lyviken, stormwater quality, pollutions. Nyckelord: dagvatten, recipient, Lyviken. Kvalitet på dagvatten, föroreningar.