Bakgrund: Fibromyalgi är en kronisk sjukdom där smärta är en stor del av sjukdomen. 3-5% av världens befolkning beräknas vara drabbade av sjukdomen. Sjuksköterskan ska i omvårdnaden hjälpa patienten att återfå eller förbättra sin hälsa. Smärtlindring är en del av denna process. Det finns inget läkemedel som botar sjukdomen, behandlingen är inriktad på att lindra symtomen. Idag vänder sig många patienter till alternativa behandlingsmetoder för att bli smärtlindrande. Syfte: Att undersöka om TENS och/eller akupunktur har smärtlindrande effekt vid fibromyalgi. Ger någon av metoderna en sänkning på VAS? Är minskningen större vid någon av metoderna?Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie med kvantitativ ansats. Resultatet byggde på 11 artiklar som fanns på databaserna CINAHL och Pubmed. Artiklarna granskades och kvaliteten bedömdes med hjälp av en anpassad kvalitetsmall. Resultat: Åtta artiklar handlade om akupunktur och tre om TENS. Studien visade att akupunktur och TENS hade en viss sänkning på VAS. Sänkningen varierade beroende på interventionens längd och var inte signifikant efter 12 veckor. Sänkningen var inte alltid signifikant. Konklusion: Akupunktur hade en större sänkning på VAS än TENS. Det fanns fler artiklar som handlade om akupunktur och fler personer var med i studierna än TENS. Detta bidrar till att sjuksköterskan inte kan rekommendera akupunktur över TENS på grund av att det inte fanns lika många artiklar. / Background: Fibromyalgia is a chronic, widespread disease which mostly revolves around pain. 3-5 % of the world population is estimated to be suffering from the disease. The nurse’s mission is to help patients to recover and to improve their health. Pain relief is a vital part of this process. Since the disease has no cure, the treatment is instead focused to ease the symptoms. There are many patients that seek pain relief from non-pharmaceutical treatments. Aim: To study if TENS and/or acupuncture have pain relieving effects in patients suffering from fibromyalgia. Do any of the methods a reduction on VAS? Do any of the methods have a larger reduction?Method: The study was a quantitative literature review. 11 articles were found on literature databases (e.g. PubMed and CINAHL). The quality and nature of these articles were assessed through a template. Result: Eight of the chosen articles regarded acupuncture as a treatment option and the rest regarded TENS. The study showed that both acupuncture and TENS caused a reduction on the VAS. The decrease was dependent on the duration of the treatment and was proven to be nonsignificant if treated longer than 12 weeks.Conclusion: Acupuncture caused a larger reduction on the VAS than TENS. Though more articles regarding acupuncture as a treatment were used and these studies were performed on larger populations than the studies regarding TENS. Thus, the nurse may not recommend acupuncture over TENS as a treatment option for fibromyalgia.

The pain relieving efficacy of music listening combined with vibrotactile cutaneous stimulation was determined. Music with mechanical vibration (30min. session; average amplitude of 26μm; frequency range of 60-600Hz.) was applied to subjects with rheumatoid arthritis using the Music Vibration Table (MVT). Scores from pain relief visual analogue scales (VAS) and McGill Pain Questionnaires (MPQ) were compared to groups with music alone and placebo. ANOVA and post hoc analysis indicated that VAS scores from music with vibration were significantly greater than music alone or placebo. MPQ scores also indicated larger percentages of change in pain perception for the music with vibration condition. However, subjects receiving music alone showed a large percentage of change on the affective dimension of the MPQ. This investigation supports the application of music with a controlled, measurable music vibration for the relief of pain. The results of this study warrant further evaluation and development of treatment protocols using music and music vibration.

Introduktion: Vaccination av barn är vanligtvis förknippat med smärta och ångest på grund av nålstick och är en av orsakerna till varför vaccinationer inte alltid genomförs. Brist på smärtlindring i samband med vaccination utsätter barn för onödigt lidande, kan påverka framtida upplevelser av smärta, leda till stickrädsla och påverka framtida patienters vilja att söka nödvändig vård.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans smärtlindrande omvårdnadsåtgärder vid vaccination av barn från två års ålder.  Metod: En litteraturstudie där resultatet av 14 artiklar med både kvantitativ och kvalitativ design har granskats, analyserats och sammanställts utifrån innehållsanalys. Sökningar utfördes i databaserna PubMed, CINAHL och Psycinfo.  Resultat: Fyra kategorier framkom ur resultatet: Smärtlindrande omvårdnadsåtgärder ur ett barn- och föräldraperspektiv, Föräldrainriktade omvårdnadsåtgärder, Avledande omvårdnadsåtgärder och Lindrande omvårdnadsåtgärder. Slutsats: En viktig del i distriktssköterskan arbete är att stötta och utbilda föräldrar i smärtlindrande omvårdnadsåtgärder så att de bättre kan stötta och hjälpa barnen hantera sin smärta vid vaccination. Flera olika distraktionstekniker har påvisats och vissa är mycket användbara, tillgängliga och kostnadseffektiva. / Introduction: Children vaccination is in many cases connected to pain and anxiety due to needlesticks. This is often a reason behind a non-vaccinated child. Lack of analgesic medicals when receiving a jab exposes the individual to unnecessary pain. This could provoke needlestick fear as well as a negative view of attending to health care in wide terms.  The purpose: The main purpose of the study was to describe district nurses nursing interventions during childvaccinating, from 2 years of age.  Method:  A systematic literature study in which 14 different academic articles have been analysed and reviewed. Both qualitative as well as quantitative articles are included. PubMed, CINAHL and Psycinfo are the databases used for retrieving the articles.   Result: While conducting the investigation four category have been raised, which are the following: Pain relief interventions from a child and parent perspective, Diversionary nursing interventions, Parent-related interventions, and Soothing interventions.  Conclusion: A fundamental part of the District Nurse´s duty is to support and educate parents in pain-relief interventions, this for them to apply it on their children in case of vaccination, in terms of preventing the child to feel less pain when receiving a jab. Several distraction techniques have been detected and some are truly useful, available, and cost-effective.

Bakgrund: Demenssjukdomen drabbar delar av hjärnan och följder av sjukdomen kanbland annat bli kommunikationshinder och svårigheter i att förklara sina behov, vilket kanleda till svårigheter vid smärtidentifiering och smärtlindring. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av attidentifiera och lindra smärta hos personer med demens. Metod: Litteraturstudie baserades på åtta studier utförd med kvalitativ design. Studiernaåterfanns i två databaser. Urvalet av artiklar genomfördes i tre steg. Inklusionskriteriernavar bland annat artiklar som var etisk godkända och innefattade vårdpersonal mederfarenhet av att arbeta med personer med demens och smärta. Inkluderade artiklarkvalitetsgranskades enligt Olsson & Sörensens bedömningsmall för kvalitativa studier. Devalda studierna analyserades med Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och sju underkategorier. Kategorierna sompresenteras var: ”att skapa relationer”, ”att möta utmaningar” och ”att seförbättringsåtgärder”. Underkategorierna presenterade goda relationer, utmaningargällande smärtidentifiering och smärtlindring, samt behov av utbildning och tid. Konklusion: Vårdpersonal behöver ytterligare utbildning i smärtidentifiering förpersoner med demens. Personcentrerad vård är viktig för att på bästa möjliga sätt lindrasmärta hos personer med demens. För att uppnå personcentrerad vård ska det finnas engod relation till personen med demens, vilket fortsatt forskning bör fokusera på. / Background: The dementia disease affects parts of the brain and consequences of thedisease can include communication barriers and difficulties in explaining the needs, whichcan lead to difficulties in pain assessment and pain relief. Aim: The aim of this literature study was to explain healthcare professionals’ experiencesof identifying and relieving pain in dementia patients. Method: This study was based on eight qualitative studies, attained from two databases.The included studies were ethically approved and concerned the aim of the literaturestudy. The quality of the studies was reviewed using Olsson & Sörensen’s assessmenttemplate for qualitative studies. Lastly, the articles were analysed using Friberg’s five stepmodel. Results: The analysis resulted in three categories and seven sub-categories. Thecategories presented were: ”creating relations”, ”meeting challenges”, and “identifyingimprovement measures”. The sub-categories concerned patient-worker relations, obstaclesregarding pain assessment and pain relief and lack of time, as well as the need foreducation. Conclusion: Healthcare professionals need additional education in pain assessment forpatients with dementia. Person-centered care is important to effectively relieve pain indementia patients. To achieve person-centered care, good relations with the patient shouldbe established, which further research should focus on.

Introduction: Une stimulation nociceptive localisée peut produire une analgésie diffuse par un mécanisme endogène inhibiteur de la douleur (MEID). Des stimuli plaisants (e.g. musique) ainsi que le plaisir induit par l’interruption de la douleur peuvent également induire une analgésie. Pour cette raison, il est possible que l’analgésie causée par le plaisir (induite par l’arrêt de la douleur) soit un effet confondant dans le MEID. Objectifs: 1) Examiner la possibilité d’une relation entre le plaisir induit par l’arrêt de la douleur et le MEID et 2) Étudier l’interaction entre le plaisir et la douleur en examinant les activations/désactivations cérébrales pendant une stimulation nociceptive. Méthodologie: Étude 1) Le MEID a été mesuré (N=27) en administrant une chaleur nociceptive (thermode) avant et après le test de l’eau froide. Après une pause de 30 minutes, le test de l’eau froide a été réadministré pour mesurer le niveau de plaisir (0-100) induit par l’arrêt de la douleur (mesuré pendant 4 minutes). Étude 2) Un stimulus nociceptif (gel froid) a été administré (N=26) pendant une session d’IRMf. Résultats: Étude 1) L’arrêt du test de l’eau froide a induit une hypoalgésie avoisinant les 40%. Le MEID et le plaisir induit par l’interruption de la douleur n’étaient pas corrélés. Étude 2) Comparativement au stimulus neutre, le gel froid a induit une activation significative des régions de douleur (e.g. insula, precuneus) et une désactivation significative dans le gyrus frontal orbital moyen. Discussion: La désactivation du gyrus frontal orbital moyen illustre le débalancement de l’homéostasie pendant la stimulation douloureuse, qui est ensuite rétablit par l’augmentation du plaisir, suite à l’interruption de la douleur (effet compensatoire entre la douleur et le plaisir). / Background: A localized painful stimulation can produce diffused analgesia through the inhibitory conditioned pain modulation system (ICPM). Analgesia can also be induced by pleasant stimuli (e.g. music) or by the interruption of a painful stimuli (pleasant pain relief). Because pleasure has analgesic benefits, the effect of pleasant pain relief could be a confounding factor in ICPM. Furthermore, pain offset induces activations in reward regions, though results showing the deactivation of reward regions during pain onset have been inconsistent. Objectives: 1) investigate the possible relationship between pleasant pain relief and ICPM using psychophysical measures and 2) investigate cerebral activations/deactivations during pain onset. This will allow a better comprehension of the pain/reward interaction. Methodology: In study 1, ICPM was measured (N=27) by administering noxious heat (thermode) before and after the cold pressor test (CPT). After a 30 minutes break, the CPT was re-administered to measure pleasant pain relief (0-100) for 4 minutes. In study 2, a modified CPT (gel) was administrated (N=26) during an fMRI session to investigate cerebral activations/deactivations during pain onset. Results: In study 1, interruption of the CPT induced a mean pleasant pain relief of almost 40%. ICPM and pleasant pain relief did not correlate. In study 2, we found significant activations in the insula, the precuneus and the middle frontal gyrus and a significant deactivation in the medial orbital frontal gyrus during pain onset, when compared to the neutral stimulus. Discussion: Deactivation of reward regions illustrates the disruption in homeostasis caused by pain onset, which is later reinstated during pain offset (pleasant pain relief), therefore showing a compensatory effect. This allowed an enhanced comprehension of the opponent process theory.

PF is one of the most common foot and ankle problems. People with PF experience mild to severe pain that interferes moderately with activities of daily living (ADL). Due to chronic pain that interferes with ADL, people with PF often use non-steroidal anti-inflammatory medications and/or acetaminophen. These medications alleviate pain but cannot eliminate it. Additionally, with chronic use, these medications can cause well-known adverse side effects. The purposes of this study were to investigate the effect of Korean Hand Therapy (KHT) in (1) treating the pain experienced in patients with plantar fasciitis (PF), (2) evaluating its impact on functionality, and (3) assessing participants' self-adherence to treatment. A pre-post mixed methods pilot study was conducted with 28 participants. Baseline measures included a demographic questionnaire, height and weight, a 10-point pain scale, the foot function index (FFI), and measurement of the plantar fascia via ultrasound. As a group, participants were taught about KHT and how to self-administer it. Participants then self-administered KHT for four weeks. Three weekly electronic surveys were sent asking participants about their pain and use of KHT. After four weeks, participants returned for final data collection, including a focus group. Baseline measures, except the demographic questionnaire and height and weight, were repeated. Thickness of PF was not correlated with pain at baseline (r = -0.14, p = 0.47). Compared to baseline, pain was significantly reduced after the initial KHT treatment on the first visit (4.875 vs 2.625, p < 0.00) and at the 4-week follow up (4.875 vs 2.528, p < 0.05). On average for all four weeks, participants reported 5.48 (SD 1.50) days of self-guided KHT per week. PF thickness was not significantly reduced at the follow up session at 4 weeks (t =1.16, p = 0.26). FFI scores were significantly improved between baseline and four weeks: Pain (t = 3.80, p < 0.00), Activity Limitation (t = 2.64, p = 0.02), and Disability (t = 4.74, p < 0.00) and overall FFI (t = 4.83, p < 0.00). Findings suggest KHT may reduce pain and increase functionality for people who experience PF. While the sample was small, KHT is low-risk, low-cost, and easily self-administered. Further investigation is needed on the long-term effects of KHT and its ability to generally alleviate all types of pain.

Bakgrund: Florence Nightingale (1820 - 1910) förespråkade vikten av vårdmiljön kring patienten för ett optimalt återhämtande. Den moderna vårdmiljön består av fysisk och psykosocial del där båda dessa delar är avgörande för patientens välmående. Postoperativ smärta som följer ett operativt ingrepp upplevs individuellt. Det är sjuksköterskans ansvarsområde i postoperativ omvårdnad att sörja för en god smärtlindring; omvårdnadsmässigt, genom manipulation av vårdmiljön och farmakologisk smärthantering.Syfte: Syftet är att beskriva vårdmiljöns betydelse för att lindra nyopererade patienters postoperativa smärtaMetod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Studiens resultat baseras på 15 vetenskapliga artiklar som är kvalitetsgranskade. De vetenskapliga artiklarna söktes på CINAHL, PubMed, Web of Science samt via manuell sökning.Resultat: I litteraturöversikten identifierades kategorierna fysisk vårdmiljö med underkategorierna patientrummet och kontakt med extern miljö. I kategorin psykosocial vårdmiljö framträdde underkategorierna; känsla av kontroll, relationer och musik som distraktion som smärtlindrande alternativ.Slutsats: Den fysiska och psykosociala vårdmiljön har en distraherande effekt och/eller har en lindrande effekt på postoperativ smärta. / Background: Florence Nightingale (1820 - 1910) was a major advocate for the importance of environment for optimal patient recovery. The modern healthcare environment typically consists of two components, one physical and one psychosocial, where both parts are considered crucial for the patient’s return to health. This is particularly important to bear in mind in the postoperative context and with the experience of postoperative pain, which varies from patient to patient. Nurses are responsible for providing postoperative pain relief, chiefly by nursing, utilizing the health care environment and administering pharmacological painkillers.Aim: The purpose of the study is to describe the importance of the health care environment in relieving newly operated patients postoperative pain.Method: A literature review with qualitative design. The results of the study are based on 15 scientific articles that have been quality reviewed. The scientific articles were searched on CINAHL, PubMed, Web of Science and via manual search.Results: The literature review identified physical care environment with subcategories; patient room and contact with the external environment. In the category psychosocial care environment subcategories; sense of control, relationships and music as distraction as pain-relieving alternatives.Conclusion: The physical and psychosocial health care environment act as a distractive element on the patient and/or have a relieving effect on the postoperative pain.

Background: Osteoarthritis of the knee is a condition that can emerge without any known reason, though most commonly it is caused by previous damage to the anatomical structures inside the joint. The most common symptom is pain during rest and activity. Individuals diagnosed with osteoarthritis often experience difficulties with performing certain types of movements and activities due to pain. Aim: Based upon a qualitative inductive content analysis, the aim is to investigate on a subjective level how individuals diagnosed with medial osteoarthritis experience pain and function, in relation to brace usage. Method: This study is based on recorded semi structured open-ended interviews with three individuals diagnosed with medial osteoarthritis whom uses a knee brace or knee orthosis. Results: The study generated six sub-categories which created two main categories describing the experience of medial osteoarthritis by the individuals. The results showed experience of affected physical ability and adaptation to pain. Conclusion: Individuals diagnosed with medial osteoarthritis experience limitation in activity and ADL mostly due to pain, though decreased function of the knee joint seems to be a contributing factor to limitation as well. Using a knee brace eases pain to some degree and enable individuals to perform some activities in comparison to when not using a knee brace. These conclusions should be considered with caution since the number of individuals interviewed in this study is small and may not provide the same information as of a larger number of individuals with medial osteoarthritis.

Att möta patienter med smärta ingår i ambulanssjuksköterskans vardag. Smärta hos patienterna kan uppkomma av olika anledningar, i flera fall på grund av trauma som resulterar i smärta för patienterna. Olika metoder för att lindra smärtan hos dessa patienter finns både genom omvårdnad och medicinsk vård. Smärtlindrande läkemedel finns i olika former med varierande effekt, latenstid samt biverkningar. Australien har sedan 70-talet använt sig av lågdos metoxifluran för att lindra smärta. Läkemedlet introducerades nyligen i Sverige och skiljer sig från andra smärtlindrande läkemedel genom att det inhaleras och dosen styrs av patienten själv.  Syftet var att undersöka patientnyttan av behandling med lågdos metoxifluran hos patienter med akut måttlig till svår smärta. Metoden som har används är en litteraturöversikt med systematisk ansats där fjorton artiklar ligger till grund för att undersöka patientnyttan med lågdos metoxifluran. Sökningarna efter vetenskapliga artiklar har gjorts i databaserna PubMed samt CINAHL. Samtliga artiklar har granskats med hjälp av en kvalitetsgranskningsmall rekommenderad av Sophiahemmets Högskola. De 14 vetenskapliga artiklarna analyserades genom en integrerad analys och resulterade i tre teman och sju underteman. Resultatet visar på flertalet positiva effekter i användandet av lågdos metoxifluran. Däribland tiden till administrering och smärtlindring, god smärtlindrande effekt samt metoxiflurans minimala påverkan på vitalparametrar. Vissa negativa effekter framkom också i resultatet där många biverkningar kunde ses, samt varierande smärtlindrande effekt beroende på ålder. Slutsatsen är att lågdos metoxifluran är ett läkemedel med positiva effekter för patienter med smärta samt ett gott komplement till traditionella smärtlindrande läkemedel i Sverige. Genom kombinationen av god personcentrerad medicinering och personcentrerad omvårdnad kan ambulanssjuksköterskan individanpassa vården i komplexa miljöer. / Meeting patients in pain is part of the ambulance nurse's everyday life. Pain in the patients can arise for various reasons, but in several cases due to trauma that results in pain for the patients. Different methods to relieve the pain in these patients are available both through nursing and medical care. Pain-relieving drugs are available in different forms with varying effects, latency, and side effects. Australia has used low dose methoxyflurane to relieve pain since the 1970’s. The drug was recently introduced in Sweden and differs from other painrelieving drugs in that it is inhaled, and the dose is controlled by the patient himself. The aim of was to investigate the patient benefit of treatment with low dose methoxyflurane in patients with acute moderate to severe pain. The method that has been used is a literature review with a systematic approach where fourteen articles form the basis for investigating the patient benefits of low dose methoxyflurane. The searches for scientific articles have been made in the databases PubMed and CINAHL. All articles have been reviewed using a quality review template recommended by Sophiahemmet University. The 14 scientific articles were analyzed through an integrated analysis and resulted in three themes and seven under themes. The results show most positive effects in the use of low dose methoxyflurane. Including rapid administration and pain relief, good pain relief effect and methoxyflurane's minimal impact on vital parameters. Some negative effects also appeared in the results, where many side effects could be seen as well as varying pain-relieving effects depending on age. The conclusion is that low dose methoxyflurane is a drug with positive effects for patients with pain and a good complement to traditional pain-relieving drugs in Sweden. Through the combination of good person-centred medication and person-centred care, the ambulance nurse can individually adapt care in complex environments.

Bakgrund: Den vanligaste orsaken till att vårdnadshavare påkallar ambulans är på grund av att ett barn drabbats av smärta. Smärta är en kombination av sensoriska och emotionella upplevelser. Det saknas kunskap, erfarenhet och utbildning kring vård av barn. Syfte: Syftet var att belysa ambulanspersonalens erfarenhet av att vårda barn med smärta.Metod: Litteraturstudie Resultat: Barn upplever smärta mer intensivt än vuxna, trots detta får inte barn adekvat smärtlindring. Ambulanspersonal upplever att de har för lite kunskap och får för lite utbildning om barn, trots att de föreligger önskemål om ökad utbildning. Okunskap och osäkerhet vid vårdandet av barn leder till ångest och stress hos ambulanspersonalen. Smärtskattningsinstrument är ett bra hjälpmedel för att bedöma vilken grad av smärta barn upplever. Genom god kommunikation och inkludering av närstående i vårdandet av barn ökar barnets trygghet. De närstående besitter ofta värdefull information om barnet som kan vara till hjälp i vårdandet. Slutsats: Barn med smärta upplevs som komplexa att behandla. Mer utbildning för ambulanspersonal gällande dessa patienter är önskvärt, för att öka kunskapen och därmed öka chanserna till bättre vård och mer adekvat smärtlindring för barn. / Background: The most common reason why guardians call the ambulances is because children have been exposed to pain. Pain is a combination of sensory and emotional experience. There is a lack of knowledge, experience and education from caretakers of pediatric patients.  Aim: The aim was to shed light on the experience of the ambulance staff regarding caring of children with pain. Method: Literature study. Results: Children experience pain more intense compared to adults, despite this, children do not receive adequate pain relief. Ambulance staff consider they lack education and don't have enough knowledge about pediatric patients, despite the desire for adequate training. Deficient knowledge of pediatric patients increases emotions such as stress and anxiety of ambulance nurses. Pain assessment instruments prove to be a good tool for assessing the level of pain in children. Proper communication and including relative parties and guardians in the treatment of a child, will increase the feeling of security. Whilst the guardians might add valuable information about the child that will help to treat the child properly. Conclusion: An increase of education and training is a demand to have the possibility to maintain the best possible care for pediatric patients.