Delirium är ett allvarligt tillstånd som patienter inom palliativ vård kan drabbas av. Det kan ge sig i uttryck på olika sätt, såsom hallucinationer, aggressioner, misstänksamhet och vanföreställningar, men även påverkan på patientens medvetenhet, tänkande, minne och beteende. Delirium kan misstolkas för demens, fatigue eller depression. Fysiska bakomliggande orsaker kan ge upphov till tillståndet vilket kan vara skrämmande för den sjuke, men även för närstående och för vårdpersonal då man inte kan påvisa vad patienten drabbats av. Om delirium och dess bakomliggande orsaker identifieras kan tillståndet behandlas på ett adekvat sätt istället för att riskera bli obehandlat, misstolkat eller i vissa fall felbehandlat. Sjuksköterskor som arbetar nära patienten har en viktig roll genom att observera och identifiera tillståndet men även uppmärksamma riskfaktorer som kan orsaka delirium. Regelmässig screening efter delirium med hjälp av ett validerat bedömningsinstrument är sällan förekommande inom palliativ vård men önskvärt enligt forskning. Syftet med studien var att undersöka bedömningsinstrument som används för att identifiera delirium i palliativ vård. Metoden som valdes för studien var en vetenskaplig litteraturöversikt där författarna strävar efter att arbeta med systematik. Databaserna CINAHL complete, MEDLINE, PsycINFO, PubMed samt SweMed+ genomsöktes systematiskt med valda sökord vilket resulterade i att 18 artiklar som styrdes av problemformuleringen och syftet inkluderades i studien. Sammanlagt nämns 11 olika bedömningsinstrument i artiklarna. Övervägande artiklar beskriver instrumenten mer eller mindre i sin metoddel. Sex studier beskriver vårdpersonalens uppfattningar om instrumenten och 13 studier jämför och bedömer instrumentens validitet gentemot ett annat instrument. Resultatet visade att det fanns ett flertal instrument som används för att identifiera delirium inom palliativ vård men endast sex av bedömningsinstrumenten var validerade inom detta område. Confusion Assessment Method och the Nursing Delirium Screening Scale var validerade och översatta till svenska, men ej validerade inom palliativ vård i Sverige. Bedside Confusion Scale, Buffalo Delirium Scale, Delirium Observation Screening Scale och Memorial Delirium Assessment Scale var validerade inom palliativ vård men finns dock inte översatta till svenska ännu. Överlag upplevde inte sjuksköterskorna det betungande att screena efter delirium. Medvetenhet om tillståndet skapades när ett bedömningsinstrument användes. Slutsatsen visar att bedömningsinstrumenten var utformade på varierande sätt, genom observationer, genom intervjuer, att man testar patienten på olika vis eller att patienten själv skattar sitt tillstånd. Flertalet av instrumenten var utformade för att sjuksköterskan ska kunna göra bedömningen. Vissa instrument ställer diagnos medan andra mäter graden eller intensiteten av delirium. Det krävdes utbildning och träning i användningen av instrumenten för att bedömningen skulle bli så korrekt som möjligt. Vetskap och tillgång till ett enkelt validerat bedömningsinstrument där sjuksköterskan kan identifiera delirium kan gynna både patienter i palliativ vård samt deras närstående.

Bakgrund: Palliativ vård är den vård som patienter erhåller vid livshotande sjukdom där bot inte längre är något alternativ och som syftar till att stärka patientens livskvalitet och lindra lidande. Den är indelad i två faser, tidig och sen fas. Den tidiga fasen inriktas på livsförlängande åtgärder och kan pågå i flera år. I den sena fasen ligger fokus på att lindra lidande och främja en fridfull död, den kan pågå mellan några månader till några dagar. För att lättare förstå patientens upplevelse bör dennes livsvärld vara i fokus under hela vårdförloppet. Syfte: Att belysa vuxna patienters upplevelser av att vara i ett palliativt skede av sin sjukdom. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats. Datainsamlingen resulterade i att 11 artiklar inkluderades, varav tio kvalitativa och en kvantitativ. De kvalitativa artiklarna analyserades stegvis från helhet till delar som sedan blev nya helheter. Den kvantitativa artikeln omvandlades till text och analyserades likt de kvalitativa artiklarna. Resultat: Analysen ledde fram till tre huvudkategorier: betydelsen av att livet ska fortsätta som vanligt, att känna sig begränsad och betydelsen av att bli väl bemött av vårdpersonal. Vanligt förekommande var att patienterna ville fortsätta leva sina vanliga liv och få tillbringa så mycket tid som möjlig i hemmiljö. Slutsats: Varje patient är unik och genom ett livsvärldsperspektiv möjliggörs att den palliativa vården blir god. Det krävs att vårdpersonalen ser till de enskilda patientens önskemål och strävar efter att tillmötesgå dennes behov.

Palliativ vård innebär vård i livets slutskede och syftar till att främja livskvalitén och lindra lidande. När barn vårdas palliativt ses barnets förälder som närmast anhörig. Att ha ett barn som vårdas palliativt är livsomvälvande för hela familjen och vänder upp och ner på familjens vardag. Sjuksköterskan har en viktig roll i att möta familjen i detta och att bidra till en familjefokuserad vård där föräldrar inkluderas i omvårdanden av sina barn. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva föräldrars upplevelser av deras barns vård i livets slutskede. Byggstenar till en välfungerande vårdprocess i livets slutskede är kontinuitet, stöd, delaktighet och kommunikation. När sjuksköterskan brister i dessa kunskaper kan detta försämra livskvalitén och skapa lidande. Det är därför viktigt att sjuksköterskan som har en ledande roll i vårdprocessen har denna kunskap. I litteraturstudien inkluderades åtta kvalitativa och en kvantitativ artikel vilka ligger till grund för studiens resultat. Två huvudkategorier framkom, vilka är kommunikation är en viktig del av mötet samt föräldrars och vårdpersonalens samspel, fem subkategorier framkom också. I diskussionen lyfts två nyckelfynd fram, vilka är vikten av information och kontinuitet i vårdandet.

Sammanfattning Bakgrund: Palliativ vård av barn blir aktuellt i de fall där den kurativa, medicinska, behandlingen inte längre räcker till. Sjuksköterskans roll är att främja barnets bästa samtidigt som denne måste involvera och stötta närstående i behandlingen. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda ett barn i behov av palliativ omvårdnad Metod: Föreliggande studie är en litteraturstudie med deskriptiv design. I studiens resultat används elva vetenskapliga artiklar. Sökning av utvalda artiklar har utförts i databaserna PubMed och Cinahl. Urvalsmetoderna i samtliga artiklar har granskats. Huvudresultat: Den emotionella påverkan hos sjuksköterskor som jobbar med barn och dess närstående inom palliativ vård är ofrånkomlig. Denna känslomässiga påverkan ledde till att det blev svårt att hitta en balans mellan att hålla ett professionellt bemötande och att bli för privat med den drabbade familjen. Kommunikationen med de drabbade sågs som en av de viktigaste delarna i behandlingen då det skapar en bra relation vilket i sin tur leder till god vård. Artiklarna som är inkluderade i föreliggande studie har använt sig av bekvämlighetsurval, ändamålsenligt urval och icke slumpmässigt urval. Slutsats: Det har visat sig vara näst intill ofrånkomligt att påverkas emotionellt inom den palliativa vården av barn. För att kunna hantera detta krävs erfarenhet, stöd och samarbete från kollegor samt god kommunikation med barnet och dess närstående. / Abstract Background: Palliative care of children becomes relevant in cases where the curative, medical, treatment is no longer sufficient. The nurse's role is to promote the child's best while at the same time it needs to involve and support relatives in the treatment. Purpose: The purpose of the present literature study was to describe nurses' experiences of caring for a child in need of palliative care. Method: The present study is a literature study with descriptive design. The study result uses eleven articles. The search of selected articles has been performed in PubMed and Cinahl. The selection methods in all articles have been reviewed. Main result: The emotional impact of nurses working with children and their relatives in palliative care is inevitable. This emotional impact made it difficult to find a balance between being professional and becoming too private with the affected family. Communication with the child and their related was one of the most important parts of the treatment as it creates a good relationship, which in turn leads to good care. The articles in the present study have used convenience sampling, purposive sampling and non-random sampling. Conclusion: It has been found to be almost impossible to be emotionally affected in the palliative care of children. To handle this requires experience, support and cooperation from colleagues, as well as good communication with the child and its related.

Bakgrund: För lindring av lidande och en förbättring av livskvaliten i livetsslut gavs palliativ vård något som grundades på kunskap, teamarbete, kommunikation och samspel. Inom palliativ vård såg döden som en naturlig process med fokus på att leva aktivt så länge som möjligt. I Sverige fanns det brister i grundutbildningen inom palliativ vård.

Bakgrund: När en människa är drabbad av en livshotande sjukdom, t.ex. cancer, amyotrof lateral skleros (ALS) eller hjärtsjukdom, som är i ett palliativt skede innebär det för de flesta människor en existentiell erfarenhet. Både den sjuka människan och dennes närstående tvingas att fundera på bl.a. sin relation till döden och vad som är meningen med livet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters existentiella upplevelser inom palliativ vård och vad som kan utlösa dessa. Metod: Forskningsmetoden som användes var en allmän litteraturstudie. En systematisk elektronisk sökning genomfördes i databaserna Cinahl, Medline och Pubmed. Sökorden som användes var palliative care, existential, spiritual och nursing i olika kombinationer. Artiklarna har granskats och värderats enligt Forsbergs och Wengströms checklistor för kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: Alla studier som ingår i litteraturstudiens resultat visade att existentiella upplevelser utlösta av olika faktorer var vanligt förekommande hos patienter inom palliativ vård. Existentiell ensamhet orsakades av bl.a. bristande kommunikation med närstående, ökat beroende, förlust av kontroll och bristande bemötande från vårdpersonal. Upplevelsen av skuld utlöstes av tidigare levnadssätt som kunde vara orsaken till sjukdomen och för att religiösa normer inte hade följts. Hjälplöshet upplevdes vid förlusten av förmågan att klara av vardagliga situationer. Brister i kommunikation och bemötande från vårdpersonal medförde upplevelsen av bristande autonomi och självbild liksom maktlöshet. Konflikter i familjen, rollförändringar och tankar på familjens framtid utlöste upplevelsen av oro och otrygghet. När sjukdomen försämrades var det svårt att bevara hoppet liksom att finna meningen med livet. Konklusion: Det existentiella välbefinnande hos patienter inom palliativ vård kan förbättras om sjuksköterskor har en ökad kunskap om de existentiella upplevelserna och utlösande faktorer som redovisas i litteraturstudiens resultat.

Palliativ vård grundas på ett palliativt förhållningssätt som kännetecknas av att se på människan ur ett helhetsperspektiv. Syfte med denna studie var att belysa sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter i ett palliativt skede i hemmet. Metoden som valdes var en litteraturstudie enligt Polit och Becks niostegsmodell. Datainsamlingen genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna granskades och analyserades kritiskt och kvalitetsbedömning med hjälp av granskningsmall. Datainsamlingen resulterade i tio artiklar samtliga med kvalitativ metod. Resultatet presenteras i två huvudteman: Ett givande yrke och arbetets baksidor. Sjuksköterskorna upplevde både positiva och negativa känslor i arbetet kring en palliativ patient. Slutsatsen av studien visade att sjuksköterskor kände en stolthet och att arbetet var givande och sjuksköterskorna kände sig växa professionellt men trots detta kunde sjuksköterskorna känna en ensamhet i arbetet och en osäkerhet vid otydliga mål. Sjuksköterskorna kände även brist på stöd från både kollegor och ledning.

Bakgrund: Sömn är en av kroppens fundamentala behov och ger förnyad energi för att påbörja en ny dag. Problem med sömnen kan ge upphov till bland annat sänkt smärttröskel och irritation. Sömn är ett vanligt problem bland palliativa cancerpatienter som kan ge upphov till lidande och minskad livskvalité. Den palliativa vården inriktas på att upptäcka, bedöma och behandla fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov vid obotliga sjukdomar. Sjuksköterskans roll är att lindra patientens symptom som sömnbesvär. Syfte: Syftet var att undersöka faktorer som påverkar cancerpatienters sömnproblem under palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt som grundar sig på 13 kvantitativa vetenskapliga artiklar. Analysprocessen utfördes utifrån Fribergs modell. Resultat: Ur analysen kunde fyra kategorier identifieras fysiska, psykiska, sociodemografiska faktorer samt läkemedlens påverkan på sömnen. Detta innebar att faktorer som smärta, ångest, depression hade ett signifikant samband med sömnproblem. Ung ålder var också en faktor som en negativ inverkan på sömnproblem. Slutsats: sjuksköterskans medvetenhet kring patienternas fysiska symptom behöver förbättras. Detta kräver att omvårdnadsarbetet behöver inriktning på lyhördhet och förståelse för patientens behov. Bristen på kunskap kan bero på ekonomiska och organisatoriska faktorer vilket skulle vara förslag till vidare forskning.

Bakgrund: Palliativ vård är en vårdform som innebär att främja livskvaliteten och lindra lidande hos patienter i livets slutskede, detta är ett ansvarsområde som tillhör sjuksköterskorna. Det är ett arbetssätt som ska tillfredsställa patienters fysiska, psykiska, existentiella och sociala behov, vilket kan skapa påfrestningar hos sjuksköterskorna. Syfte: Att beskriva sjuksköterskornas erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: Examensarbetet har genomförts utifrån en systematisk litteraturstudie enligt Evans (2002) beskrivande syntes av 12 kvalitativa artiklar. Resultat: I resultatet framkom två teman med fem subteman. Första temat var anpassa vården efter patienter med subteman personcentrerad vård och bevara ömsesidiga relationer. Andra temat var påfrestningar i vården med subteman emotionella påfrestningar, sjuksköterskornas kunskapsbrist och bristfällig kommunikation. Det framkom att personcentrerad vård är den centrala delen i vården i livets slutskede och att all vård kretsar runt patienter. Slutsats: Sjuksköterskornas erfarenheter var att främst vårda utifrån patienters behov. Erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede visade att det fanns kunskapsbrister för att möjliggöra högkvalitativ vård. Det framkom även att sjuksköterskorna brast i kommunikationen. Att vårda patienter i livets slutskede gav sjuksköterskorna en förändrad syn på döden samt livet och förändrade deras vårdande handlingar.

Bakgrund: Cancer är den näst största dödsorsaken globalt. Tidigare forskning påvisar att de flesta upplever någons sorts smärta i palliativ vård. Upplevelse av smärta är individuell och påverkar hela kroppen inte bara fysiskt utan även psykiskt, socialt och existentiellt. Den palliativa vårdens mål och sjuksköterskans roll är att identifiera symtom och lindra dem för att kunna öka den individuella livskvalitén hos cancersjuka patienter. Syfte: Syftet med studien var att belysa cancerpatienters helhetsupplevelse av smärta i palliativ vård. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats baserat på självbiografier skrivna av cancerpatienter i palliativ skede och analys genomförd med manifest innehållsanalys. Resultat: Det framkom tre kategorier; förändrad livssituation, existentiell ångest och vårdande möte. Dessa resulterade i sju subkategorier; förvandlad kropp, förlorad identitet, inverkan på sociala relationer, rädslan för döden, förhållande till hoppet, förtroende till vården och vårdande relation. Slutsats: I studien framkom att cancerpatienters helhetsupplevelse av smärta yttrar sig i olika former i palliativ vård men även att olika faktorer påverkar smärtupplevelse. Det behövs en ökad kunskap kring helhetsupplevelsen för att kunna bedriva en personcentrerad vård med optimal insats som ska utföras utifrån ett helhetsperspektiv, samt en familjefokuserad omvårdnad som därmed minskar lidandet och ökar välbefinnandet, trots den obotliga cancersjukdomen.