Stöd till närstående är en del av den palliativa cancervården. Närstående kan uppleva att de inte känner hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet i och utanför vården. Syftet med studien var att beskriva upplevda behov av stöd hos närstående i sen palliativ cancervård. Som metod användes en systematisk litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar sammanställdes. I resultatet framkom tre kategorier: Stöd för att vara delaktig i vården, stöd för att bibehålla ett socialt sammanhang samt stöd i existentiella frågor. Behoven av stöd varierade från person till person under sjukdomsprocessen, men det fanns behov som var större i vissa skeden av sjukdomen. Stöd för att vara delaktig i vården kunde hjälpa de närstående att få en ökad förståelse för sjukdomen och dess symtom samt ta vårdrelaterade beslut vilket ökade deras delaktighet. Att sjuksköterskan gav stöd för att upprätthålla ett socialt nätverk kunde hjälpa de närstående att bibehålla ett socialt sammanhang. Närstående visade sig också vara i behov av stöd i existentiella frågor. Det behövs mer forskning för att undersöka behov av stöd hos närstående. Yrkesverksamma sjuksköterskor kan få kunskaper om den närståendes behov av stöd genom fortlöpande utbildning och kompetensutveckling.

Genom hela livet har nutrition en stor betydelse för människan. I palliativ vård prioriteras inte alltid nutrition trots att det är viktigt för patienten. Sjuksköterskans roll är att stötta patienten och gynna nutritionen för att på så sätt främja välbefinnande och lindra lidande. Syftet med studien var att belysa nutritionen i ett palliativt skede. Studien är en litteraturöversikt där 13 artiklar användes, artiklarna söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet delades in i tre teman: en symbol för livet, ett etiskt dilemma. Nutritionen hos de palliativa patienterna har flera fördelar, den kan förlänga livslängden, förbygga undernäring, ge patienten komfort och lugna oroliga närstående. Nutritionsfrågan kan lätt bli ett etiskt dilemma då patienten, närstående och vårdpersonal har olika syn på hur behandling bör ges, olika kunskapsgrad ligger ofta till grund för oenigheten. Kommunikationen är en viktig faktor för att alla berörda ska känna sig delaktiga. Trots att nutritionsbehandlingen har få medicinska effekter är det en viktig del för patienten och närstående, nutritionen kan förebygga känslor av övergivenhet, hopplöshet och bristande förtroende hos både patient och närstående. Sjuksköterskan behöver god kunskap och hög kompetens för att kunna vara mer delaktig i beslut som tas om patientens nutrition. Det krävs mer forskning inom området palliativ vård som inriktas mot nutrition för att kunna tillgodose krav från patienter och närstående.

Bakgrund: Smärterfarenheter är subjektiva, enskilda upplevelser, som kan framträda varierande och är vanligt förekommande vid långt gångna cancersjukdomar. Palliativ vård månar om patientens välbefinnande genom att se den hela människan och bland annat tidigt identifiera och behandla olika typer av smärta. I begreppet smärta ingår de olika dimensionerna av fysisk, psykisk, social och andlig/existentiell smärta. Dessa olika smärttillstånd kan samverka med varandra och förstärka den upplevda smärtan. Detta är smärtor som påverkar den cancersjuke patientens välbefinnande och välmående i dennes sista dagar. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva patienters erfarenheter av cancerrelaterad smärta i palliativ vård. Metod: Litteraturöversikten är grundad på elva vårdvetenskapliga artiklar: sju kvalitativa, två kvantitativa och två med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarnas innehåll analyserades och resultat presenterades med fyra teman. Resultat: Resultat av denna litteraturöversikt presenterades med fyra huvudkategorier: smärtans olika uttryck, smärtlindringsstrategier, smärtans inflytande på livssituationen och vårdens hantering och bemötande av patienters smärta. Resultatet visade att patienter erfor fysisk, psykologisk, social och existentiell/andlig cancerrelaterad smärta i palliativ vård. Det framkom att både farmakologiska och icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder användes av patienter. Rädsla för biverkningar av opioider belystes av patienter. Det visade sig att smärtan påverkade negativt patienters vardagliga liv, möjligheter att utföra aktiviteter samt bibehålla nära relationer. Patienters rädsla för stigande smärta visade sig ibland vara större än rädsla för döden. Patienter betonade betydelsen av att förbättrad kommunikation, förståelse, förtroende, kompetens och engagemang från vårdpersonal när det gällde patienters smärtbehandling. Diskussion: Katie Erikssons vårdteori användes vid resultatdiskussionen. Resultatet visade att patienter med cancerrelaterad smärta i palliativ vård hade liknande erfarenheter, tankar och problem gällande sin smärta, samt sjuksköterskornas sätt att möta smärta. Det framkom ett behov av kompetensutveckling angående sjuksköterskors ansvar och förhållningssätt gentemot patienters smärta i palliativ vård.

Abstrakt Bakgrund: När en familj befinner sig i den pediatriska palliativa vården genomgår de en kris. Därför är det av stor vikt att sjuksköterskan har ett familjefokuserat bemötande. Att ge stöd och inge trygghet ska ingå i omvårdnaden. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa omvårdnaden av barn och deras familjer inom den palliativa vården. Metod: Litteraturstudien utfördes genom litteratursökning i databaserna PubMed och Cinahl. En innehållsanalys gjordes av sjutton relevanta artiklar och dessa inkluderades i resultatet. Resultat: Det som familjerna ansåg som viktigt var kunskap angående sitt barns sjukdom, en rak, ärlig och samstämmig kommunikation samt en god relation med personalen som stöd. Diskussion: För att sjuksköterskan ska kunna bemöta och stödja dessa familjer måste en god relation uppnås så att kommunikationen underlättas. Slutsats: Sjuksköterskans omvårdnad ska ske utifrån familjens behov.

Introduktion: Inom palliativ vård kommer sjuksköterskan i kontakt med lidande, sårbarhet, existentiella frågor och svåra etiska beslutstaganden. För sjuksköterskan kan detta innebära en krävande och utmattande arbetsmiljö, som är viktig att belysa. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter palliativt. Metod: Fjorton kvalitativa artiklar granskades, analyserades och sammanställdes i en litteraturöversikt. Resultat: Sex huvudkategorier framträdde, vilka var: ”känslomässig börda”, ”känsla av otillräcklighet”, ”kommunikationssvårigheter”, ”arbetstillfredsställelse”, ”reflektion över det egna livet” samt ”behov av stöd”. Sjuksköterskorna upplevde känslor som sorg, frustration och otillräcklighet i sitt arbete, samt även svårigheter att prata om döden. Samarbetet med läkarna ansågs också vara påfrestande. Trots detta gav arbetet sjuksköterskorna en sorts bekräftelse och det fick dem att reflektera över sina egna liv. Stöd och utbildning upplevdes behövas i större utsträckning än vad som erbjuds. Diskussion: Med lagom höga krav, ett gott inflytande och ett bra samarbete på arbetsplatsen skulle sjuksköterskan lättare kunna bibehålla en god hälsa och på så vis även bidra med en för patienten, optimal vård. Slutsats: Det är viktigt att vara medveten om sjuksköterskornas känslor och behov inom den palliativa vården. Vidare forskning inom detta område skulle vara av betydelse för att sjuksköterskorna ska få rätt stöd och utbildning.

No description available.

Bakgrund: När livets slut närmar sig försämras ofta patienters kognitiva förmågor vilket medför att förmågan att uttrycka sin smärta verbalt minskar. Det är därför viktigt att sjuksköterskor kan identifiera patienters upplevelse av smärta för att kunna ge god omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor identifierar, tolkar och lindrar smärta i palliativ vård av äldre patienter som inte kan uttrycka sig verbalt och inte kan använda sig av självskattningsinstrument. Metod: Tretton vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ eller mixad design kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes i form av en litteraturöversikt. Resultat: I resultatet framkom hur sjuksköterskor identifierade smärta och vilka faktorer de observerade. Att använda smärtskattningsskalor för att systematisera observationerna var till god hjälp. Diskussion: De faktorer som ansågs vara av störst värde för att identifiera smärta var ansiktsuttryck/ mimik, röstuttryck/ljud och förändrat kroppsspråk. Beteendeförändringar däremot upplevdes som svårtolkade. Palliativ vård av patienter med kognitiv svikt upplevdes som utmanande. Slutsats: Av värde för sjuksköterskor som möter denna patientgrupp var att veta vilka faktorer som var viktigast för att observera smärta. Att systematisera observationerna var till stor nytta. Att patienter med sannolikt smärtsamma diagnoser sattes in på en regelbunden smärtlindring var viktigt om de inte själva kunde uttrycka sin smärta.

Studier visade att närstående upplevde kommunikation från sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vård. Närstående beskrev dock i flera studier att kommunikationen från sjuksköterskan ofta var bristfällig och otillräcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att få djupare förståelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med närstående i palliativa vård. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades från två olika vårdavdelningar, på ett sjukhus i Mellansverige. Undersökningsgruppen bestod av sju sjuksköterskor som valdes genom ett kriterieurval. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och analyserades genom en manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde kommunikationen med närstående som viktig. De upplevde en skiftande kommunikation, för det mesta fungerade den bra men ibland fungerade den inte alls. Sjuksköterskorna menade att behovet av kommunikation var stort. Det upplevdes viktigt att läsa av närståendes individuella behov och samtidigt respektera deras integritet. Ärlighet, närhet, tid och förståelse beskrevs som viktiga komponenter för god kommunikation med närstående. Sjuksköterskorna upplevde att kommunikation vid språkförbristningar, via tolk och med barn kunde bli en utmaning. Trots svår och utmanande kommunikation var det enligt sjuksköterskorna viktigt att alltid göra sitt bästa. Slutsats, närstående är unika individer och kommunikationen beskrivs därför som individuell. Kärnan till bra kommunikation är att möta närstående där de befinner sig, kommunikation ska vila på en stabil grund. Kommunikationen med närstående kan vara svår och utmanande, det är viktigt att inte backa utan istället ta ett steg framåt och våga kommunicera.

BAKGRUND: Att inkludera närstående är en viktig del inom palliativ vård. SYFTE: Studiens syfte var att undersöka i vilken utsträckning närstående till patienter som vårdas på en specialiserad palliativ enhet önskar vara delaktiga i omvårdnadsmoment. Vidare avsågs att undersöka i vilken utsträckning närstående vill bli informerade om vården, om de får tillräckligt stöd för att möjliggöra delaktighet samt om det finns några skillnader beträffande vilka omvårdnadsmoment barn och make/maka vill vara delaktiga i. METOD: Teorierna ”Delaktighet i ljuset – delaktighet i mörkret” och ”Känsla Av SAMmanhang” (KASAM) används som teoretiska referensramar. En enkät där deltagarna fick gradera påståenden om delaktighet, information och stöd samt ett fält för övriga synpunkter användes för undersökningen. RESULTAT: Närstående ansåg att delaktighet vid måltider var viktigt. Att delta i omhändertagandet av sin anhörigs kropp efter döden önskades i högre grad av make/maka än barn till den som vårdades, men var av samtliga mycket lågt värderat. Att få information om vården, förändringar i tillståndet samt den medicinska behandlingen värderades högt, likaså att delta i brytpunktssamtal. Närstående fick tillräckligt med stöd för att ha förutsättning att delta i vården, även tillräckligt med stöd och tröst efter att deras anhörig avlidit. SLUTSATS: Att delta vid måltider värderades högt, förutsättningar för normala måltidssituationer bör därför ges. Intresset för att delta vid omhändertagandet av kroppen efter att döden inträffat rapporterades som litet. Vårdpersonal bör därför lägga större vikt vid att ge förutsättningar för närvarande och delaktighet efter att döden inträffat eftersom att det kan underlätta sorgearbetet.

Bakgrund: Det har blivit vanligare att personer som befinner sig i livets slutskede vårdas med palliativ hemsjukvård, vilket medför att närstående blir involverade i vården. Den kommande förlusten av en familjemedlem kan leda till en stor utmaning och familjen måste hitta en balans mellan förändring och stabilitet för att klara vardagen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes upplevelser när en person vårdas i livets slutskede i hemmet. Metod: I litteraturstudien har 13 kvalitativa empiriska studier sammanställts och analyserats med hjälp av Forsberg och Wengströms analysmetod. Artikelsökningen utfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: De närstående hade både positiva och negativa upplevelser i samband med vården. De kände ett ansvar för den döende personens vård och upplevde även att rutiner i livet förändrades. De flesta närstående upplevde ett behov av att vara delaktiga i vården, de behövde dock stöd och information från hälso- och sjukvården. De ville göra allt för den döende personen för att öka personens välbefinnande. Slutsats: Litteraturstudiens resultat visar att de närstående upplever ett behov av information och stöd för att kunna påverka vården av den döende personen. För att förbättra omvårdnaden av de närstående krävs ett engagemang och en lyhördhet från de professionella vårdarna, utbildning samt ytterligare forskning inom området.