Människor idag blir äldre och fler kommer i framtiden att vara i behov av palliativ vård samtidigt som vården i hemmet expanderar. Närstående till patienter i den palliativa hemsjukvården kan uppleva känslor av otillräcklighet, maktlöshet och hjälplöshet. De känner ett stort ansvar för den sjuke samtidigt som de inte alltid känner sig sedda av vårdpersonalen. Syftet med studien var att belysa de närståendes erfarenheter av vårdpersonalens omvårdnad vid palliativ hemsjukvård. Metoden som användes var en litteraturstudie baserad på tolv vetenskapliga artiklar som sammanställdes och bildade resultatet. I resultatet framkom tre kategorier som alla speglade de närståendes erfarenheter av delaktighetens centrala roll i omvårdaden: Erfarenhet av information, erfarenhet av tillgänglighet samt erfarenhet av omvårdnadsrelationen. Adekvat information med rätt innehåll som gavs vid rätt tillfälle, tillgänglighet till vårdpersonal dygnet runt och en god omvårdnadsrelation till vårdpersonalen var av stor betydelse för de närståendes välbefinnande. Närstående upplevde ibland brister i omvårdnaden vilket implicerar behovet av fortsatt forskning kring deras situation. / Today, people are living longer and in the future there will be a greater need for palliative care while at the same time home care is also expanding. Next of kin to patients in palliative home healthcare can experience feelings of inadequacy, powerlessness and helplessness. They feel a great responsibility for the patient yet at the same time don’t always feel as though they are seen by the health professionals. The objective of the study was to describe the next of kin’s experiences of the health professionals’ care during palliative home healthcare. The method used was a literature study based on twelve scientific articles that consolidated and formed the result. Three categories emerged in the result that reflected the next of kin’s experiences of the central role of participation in nursing: Experience of information, experience of accessibility and experience of the nursing relationship. Adequate information with correct content given at the right time, around-the-clock access to healthcare professionals and a good nursing relationship were of great importance for the next of kin’s wellbeing. The next of kin sometimes experienced flaws within nursing care that implies the need for continued research regarding their situation.

Sammanfattning Syfte: Beskriva hur sjuksköterskor upplever sin roll inom den palliativa vården. Metod: En beskrivande litteraturstudie bestående av nio kvalitativa studier och en kvalitativ/ kvantitativ studie. Resultat: Sjuksköterskorna anser att deras relationsskapande roll innebär att ha förståelse för patientens behov, ge holistisk vård och agera som patientens förespråkare. Den stödjande rollen innebär att tillmötesgå patienten och de anhöriga i deras behov av information och stöd i att hålla hoppet uppe. Sjuksköterskorna måste upprätthålla en god kommunikativ förmåga, ha förståelse för olika gruppers synsätt och inställning. De behöver också ha en god kommunikation med kollegor för att kunna kommunicera med och om patienter och anhöriga. Sköterskorna anser att deras koordinerande roll som länk mellan patient och anhörig, mellan sköterskor och övrig personal, är viktig. Slutsatser: Arbetet inom den palliativa vården kan ge sjuksköterskor berikade erfarenheter och en känsla av meningsfullhet. Sjuksköterskor vilka arbetar med denna typ av vård kunde känna stress vilket kunde leda till utbrändhet. Sjuksköterskor behöver stöd för att må bra och klara sitt arbete i palliativ vård. Reflektionstillfällen för sjuksköterskor stödjer deras personliga utveckling och minskar sårbarheten för och effekterna av stress på arbetsplatsen. / Summary Aim: Describe how nurses perceive their role in palliative care.
 Method: A descriptive study of nine qualitative studies and one qualitative/quantitative study. Result: Nurses consider their relationship-building role as that they understand the needs of the patient, providing holistic care and acting as patient advocates. The supporting role is to meet the patient and relatives needs to give them information and also keep their hopes alive. Nurses must maintain good communication skills, in order to have an understanding of the views and attitudes of different groups. They also need to maintain good communication with colleagues in order to communicate with them about the patient and their relatives. This is in order to reinforce the patient with hope and support. The nurses believe that their coordinative role as a link between patients and family members is important. They are also a link between themselves and their colleagues. Conclusions: The work of palliative care nurses can provide enriched experiences and a sense of purpose. In some cases, nurses feel stress, which could lead to burnout. Nurses need support to thrive and carry out their work in palliative care. Reflection opportunities for nurses support their personal development and reduce vulnerability to and impact of stress in the workplace.   Key words: Nurse, palliative care, roles, experience, sense of coherence (SOC).

Palliativ vård är ur internationell synvinkel ett paraplybegrepp som betecknar en sammanfattning på vården som ges vid obotlig sjukdom. Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med palliativ vård inom slutenvården. Metoden som valdes var en litteraturstudie enligt Polit & Becks (2012) niostegsmodell. Datainsamlingen genomfördes i databaserna Cinahl och Pubmed. Studierna granskades och analyserades kritiskt och kvalitetsbedömdes med granskningsmallar som hjälpmedel. Datamaterialet som besvarade syftet resulterade i tolv artiklar med kvalitativ metod och en artikel med kvantitativ metod. Resultatet presenteras i fyra teman: arbetstillfredsställelse, känslomässig börda, upplevelse av stöd och upplevelse av ett förändrat synsätt. Att vårda döende patienter förändrade sjuksköterskans synsätt på det egna livet och utveckling. Sjuksköterskan upplevde känslomässig börda i vårdandet och stress över att inte alltid kunna tillgodose patientens alla behov. Slutsatsen är att sjuksköterskan har både positiva och negativa upplevelser i arbetet av att vårda patienter med palliativ vård. Det är viktigt att uppmärksamma och reflektera kring upplevelserna för att kunna utvecklas i sin yrkesprofession.

Bakgrund: I den palliativa vården är det viktigt att involvera anhöriga då också deras livssituation förändras när en familjemedlem befinner sig i livets slutskede. Särskilt viktigt är det när det uppstår problem kring näringsintaget, då näringsintaget försämras eller upphör. Ofta hamnar sjuksköterskans fokus på patienten och de anhöriga kan åsidosättas eller glömmas bort. Anhöriga är dock en stor del av den palliativa vården och behöver ett stort stöd från sjuksköterskan då de ofta upplever sig vara ensamma och ställs inför många känslomässiga frågor, bland annat frågor kring familjemedlemmens näringsintag. Syfte: Syftet med studien var att belysa anhörigas upplevelser av sjuksköterskans stöd då patientens näringsintag försämras eller upphör i den palliativa vården. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Av analysen framkom tre kategorier och en underkategori som beskriver att anhöriga såg möjligheten att vara delaktig i vården som en viktig form av stöd och de kände sig ofta helt ansvariga för sin familjemedlems palliativa vård vilket gjorde det svårt att lämna över ansvaret över näringsintaget till sjuksköterskan. Resultatet visade även att det informativa stödet och bemötandet var betydelsefullt för upplevelsen av sjuksköterskans stöd. Slutsats: Resultatet visade att anhöriga upplever att sjuksköterskan drar sig undan, lämnar dem ensamma med sina frågor och tankar samt att det informativa stödet var otillräckligt. Studiens resultat kan användas för att få förståelse och kunskap kring vilka faktorer i stödet som anhöriga upplever är betydelsefulla när näringsintaget försämras eller upphör i den palliativa vården. Sådan förståelse och kunskap skulle kunna användas för att utveckla och förbättra stödet genom att fokusera på de faktorer som anhöriga upplever är av betydelse.

Bemötandet har en central roll inom den palliativa vården. För sjuksköterskan är det viktigt att ha kunskap om bemötandet och dess betydelse gentemot patienten som vårdas i livets slut. Målet med den palliativa vården är att vara lindrande samt att främja patienten och närståendes livskvalitet. Sjuksköterskan har en ledande roll inom teamet och ska ha förmåga att bemöta patienten efter det som denne är i behov av. Problemet är att om sjuksköterskan inte har tillräckligt med kunskap om bemötandet inom palliativ vård kan det leda till försämrad livskvalitet hos patienten och dennes anhöriga. Syftet är att studera betydelsefulla faktorer som sjuksköterskan bör beakta i bemötandet av palliativa patienter. Metoden är en litteraturstudie. Elva vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet och samtliga artiklar har kvalitetsgranskats. Resultatet sammanställdes och ur detta framkom tre huvudteman nämligen; En god relation, En god kommunikation och En god omvårdnad. Samtliga teman har tillhörande subteman. Subteman för En god relation är; Skapa förtroende och Skapa förtroende till närstående. En god kommunikation har; Våga kommunicera, Tillämpa verbal kommunikation och Vara öppen för icke-verbal kommunikation, som subteman. Subteman för En god omvårdnad är; Vårda utifrån en helhetssyn och Främja Hopp. Avslutningsvis diskuteras två faktorer ur resultatet som författarna ansåg vara viktiga att uppmärksamma och studera närmare.

Bakgrund: Palliativ vård innebär att vårdpersonal ska lindra sjukdomens symtom, förebygga lidande samt förbättra patientens och dess närståendes livskvalitet vid obotlig sjukdom. Att vara närstående till en patient som vårdas palliativt leder många gånger till både fysisk och psykisk påfrestning där vårdpersonalens stöd kan vara betydelsefullt både under vårdtiden och efter dödsfallet.   Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilket stöd närstående efterfrågar från vårdpersonal i palliativ vård. Metod: En systematisk litteraturstudie. Artikelsökandet genomfördes i Cinahl och PubMed och resulterade i 11 kvalitativa vetenskapliga originalartiklar. Analysen skedde utifrån en manifest innehållsanalys.   Resultat: Närstående efterfrågade stöd i form av information om patientens tillstånd och död samt delaktighet och närvaro i patientvården. Att finna en gemenskap med andra närstående var också betydelsefullt. Det uppskattades när vårdpersonal hade social- och medicinsk kompetens samt att de var tillgängliga och avlastade närstående vid behov. Slutsatser: Vårdpersonal kan genom stödjande insatser så som god kommunikation, kompetens och avlastning minska närståendes upplevelser av lidande samt möjliggöra optimal hälsa och välbefinnande för närstående i palliativ vård.

Bakgrund: Med palliativ vård avses den vård som patienten får i livets slutskede, där syftet är att lindra lidande och främja livskvalitet. Den palliativa vården i hemmet har under senare år ökat, dels på grund av att tillgången av kvalificerad vård genom hemsjukvård har utvecklats. Sjuksköterskans roll inom den palliativa vården är att tillgodose patientens men även anhörigas behov. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas erfarenheter av palliativ vård då en patient vårdas i hemmet, anhörigas behov av stöd samt hur situationen påverkar vardagen. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Resultatet är baserat på 13 vetenskapliga artiklar som identifierats via databaserna Cinahl, PubMed och Web of Science. Resultat: Resultatet visar att beslutet om den palliativa vården ska ske i hemmet fattas av patienten men är beroende av vilken relation patient och anhörig har till varandra. Att vara tillgänglig 24 timmar om dygnet runt kan vara påfrestande för anhöriga som upplever både fysiska- och psykiska besvär av situationen. Det ansågs viktigt att bibehålla vardagliga rutiner trots att döden är närvarande. Anhöriga behöver stöd från vårdpersonal, familj och vänner för att orka med situationen. Slutsats: Anhörigas behov är individuella. Vårdpersonal behöver mer kunskap om anhörigas behov inom den palliativa vården för att ge ett bättre bemötande till anhöriga när den palliativa vården bedrivs i hemmet.

No description available.

Sammanfattning Bakgrund: Palliativ vård ges när sjukdom inte längre är kan botas och är en helhets omhändertagande vård och betraktar individens fysiska, psykiska, sociala samt existentiella behov. Syftet med den palliativa vården är att främja hälsa, lindra lidande samt att ge den bästa möjliga livskvalitet vid livets slutskede. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva upplevelsen hos vuxna patienter med cancersjukdom som vårdas inom palliativ vård, samt att beskriva de valda artiklarnas undersökningsgrupp. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna hämtades från databasen PubMed och via manuella sökningar. Huvudresultat: Resultatet i denna litteraturstudie påvisade att en adekvat och snabb smärtlindring var viktig för patienterna. Patienterna betonade vikten av att vårdpersonalen hade förståelse för deras smärta och tyckte det var oempatiskt att vänta länge på smärtstillning. Det skapades en tillitsfull relation genom lyhördhet, förståelse av lidande. Patienterna fick en intuitiv känsla genom det icke-verbala kroppsspråket om hur vårdpersonalen var medlidande eller inte. Det var även viktigt att vårdpersonalen hade ett holistiskt synsätt där de utgår från patientens fysiska, psykiska och existentiella behov, det vill säga inte enbart till patientens sjukdom. Undervisning om en hälsosam livsstil med fokus på kost, fysisk aktivitet under den palliativa vårdtiden gav patienterna ökad livskvalitet samt stärkt självförtroende. Patienterna betonade att de upplevde trygghet när vårdpersonalen var tillgänglig och det fanns en kontinuitet inom vården. I resultatet framkom det att patienternas existentiella behov inte blev tillgodosett. Då dessa frågor inte togs upp på initiativ av vårdpersonalen. Slutsats:  Tillit skapas genom att lyssna på patientens känslor och tankar, för att skapa trygghet hos patienten bör sjuksköterskan vara engagerad och visa tillgänglighet. Det är viktigt att sjuksköterskan arbetar genom ett holistiskt synsätt för att patienten ska känna sig sedd. En god smärtlindring är avgörande för patientens livskvalité samt välbefinnande. Brister har visats hos vårdpersonalen gällande medlidande, empati samt smärtlindring, därför anser författarna att det eventuellt behövs mer utbildning inom smärtlindring och etik hos grundutbildade sjuksköterskor.

Introduktion: Det finns ett stort behov av palliativ vård i Sverige och ett flertal människor väljer att delta i omvårdnaden av en familjemedlem, vän eller granne. Samhället har ett ansvar att stödja både den palliativa patienten och närstående. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur närstående upplever att vara delaktiga i omvårdnaden av patienter i ett palliativt skede. Metod: Litteraturstudien följde Polit och Becks (2017) niostegsmodell. Artiklarna som gav studiens resultat söktes fram i databaserna CINAHL och PubMed. Majoriteten av de 12 artiklar som utformat resultatet var av kvalitativ metod. Resultat: I resultatet framkom det fyra teman om hur närstående påverkades av omsorgsgivandet. Dessa teman var: förändrade relationer och roller, förändrad hälsa, hälso- och sjukvårdspersonalens inflytande och behov av stöd. Slutsats: Närstående som var omsorgsgivare till en palliativ patient kunde i samband med omsorgsgivandet uppleva att relationen kunde bli djupare, att hälsan kunde bli påverkad och att flera känslor kunde tillkomma. Ett missnöje med hälso- och sjukvårdspersonalen var något som kunde förekomma men ett bra stöd från omgivningen var av betydelse.