No description available.

<p>Syftet med denna uppsats är att studera några lärares syn på läxors funktion och paktiska tillämpning. Uppsatsen bygger på en litteraturstudie och på kvalitativa intervjuer med sju lärare i årskurs 1-3. </p><p>De frågeställningar som ligger till grund för uppsatsen är: vad anser ett urval av lärare att läxor ska ha för funktion, hur utformar dessa lärare läxor och hur menar dessa lärare att läxor ger effekt? </p><p>Resultaten som framkommit i undersökningen visar att läxor ingår som en naturlig del av undervisningen hos de lärare vi intervjuat. Läxorna förekommer med varierat syfte och med skillnad i dessas utformning. De argument som framförs är att läxor kan leda till en fungerande föräldrasamverkan, utökad tid till skolarbetet, eleverna lär sig att ta ansvar för sitt skolarbete och de tränas inför större mängd läxor i högre årskurser. Den mest frekventa läxan består av lästräning där syftet är att eleverna tränar upp sin läshastighet. Lärarna ser uppgiften att hjälpa eleverna att bli"läsare"både i och utanför skolan som mycket betydelsefull under skolåren 1-3. </p><p>Läxors effekt beskrivs av lärarna som väl synlig inom de ämnesområden där dessa förekommer. Den största effekten kan enligt lärarna ses i elevernas läsutveckling.</p>

Syftet med denna uppsats är att studera några lärares syn på läxors funktion och paktiska tillämpning. Uppsatsen bygger på en litteraturstudie och på kvalitativa intervjuer med sju lärare i årskurs 1-3. De frågeställningar som ligger till grund för uppsatsen är: vad anser ett urval av lärare att läxor ska ha för funktion, hur utformar dessa lärare läxor och hur menar dessa lärare att läxor ger effekt? Resultaten som framkommit i undersökningen visar att läxor ingår som en naturlig del av undervisningen hos de lärare vi intervjuat. Läxorna förekommer med varierat syfte och med skillnad i dessas utformning. De argument som framförs är att läxor kan leda till en fungerande föräldrasamverkan, utökad tid till skolarbetet, eleverna lär sig att ta ansvar för sitt skolarbete och de tränas inför större mängd läxor i högre årskurser. Den mest frekventa läxan består av lästräning där syftet är att eleverna tränar upp sin läshastighet. Lärarna ser uppgiften att hjälpa eleverna att bli"läsare"både i och utanför skolan som mycket betydelsefull under skolåren 1-3. Läxors effekt beskrivs av lärarna som väl synlig inom de ämnesområden där dessa förekommer. Den största effekten kan enligt lärarna ses i elevernas läsutveckling.

The aim of this study is to investigate the experiences of parental cooperation between the pre-school teachers and parents in preschools located in multi-ethnic areas. To get a fair picture of the parental cooperation between the pre-school teachers and parents, both the views of the pre-school teachers and the parents have been explored. The research question has been explored by using qualitative interviews as the method for data collection. The theoretical approach is hermeneutic and focuses on subjective experience of individuals. The main result is that the parental cooperation between the pre-school teachers and parents works dissatisfactory. The reasons for the dissatisfaction that can be found through the analysis in the study are that there are various factors such as prejudice, ignorance and language barriers that create barriers for good parental cooperation. The informants in the study attributes the area to poor characteristics, and the results of the study show a pattern that both parties, i.e., Parents and educators experience a disinterest of parental cooperation from the other party. The study's results also show that prejudices and misunderstandings can lie behind these experiences. Misunderstandings and prejudices in the sense that both parents and educators mean they want to cooperate but that they feel that the opposite party is not interested in this.

Denna vetenskapliga essä är skriven utifrån att jag som fritidshemslärare vill undersöka och få större förståelse för det komplexa samarbetet mellan föräldrar och fritidshemspersonal. Jag vill genom denna uppsats ta reda på hur jag som fritidshemslärare kan bygga upp ett förtroendekapital hos föräldrarna, få ett väl fungerande samarbete och ta reda på var gränsen går mellan att kränka eller fostra en elev. Jag har använt mig av processkrivande samt ett hermeneutiskt arbetssätt, där jag har pendlat mellan olika synsätt samt perspektiv och tolkat dessa. Jag har tittat närmare på de informella regler vi har på fritidshemmet och hur vi förmedlar dessa till föräldrar samt elever. Jag har också undersökt om det finns tydliga regler för när och var överlämning av ansvar för eleverna sker från fritidshemmet till vårdnadshavare. Med hjälp av Uri Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell samt perspektiv har jag tydliggjort hur samarbetet mellan vårdnadshavare och fritidshem påverkar eleven. Bronfenbrenners modell visar hur elever påverkas av olika kringliggande faktorer och sammanhang. Jag har även undersökt hur samspelet kring föräldrarnas partikulära intressen samspelar med skolans universella. De teorier och begrepp som har varit centrala i min analys är; partikulära samt universella intressen, mikro-, meso-, exeo- och makrosystem. / This scientific essay is written on the basis that I, as an after-school center teacher, want to investigate and gain a greater understanding of the complex collaboration between parents and after-school center staff. I want to find out how I, as an after-school center teacher, can build up an amount of trust with the parents, get a well-functioning collaboration and come to a better understanding of where the line goes between offending or educating a student.  I have used process writing and a hermeneutic approach, where I have commuted between different approaches and perspectives and interpreted these. I have taken a closer look at the informal rules we have at the after-school center and how we convey these to parents and students. I have also investigated whether there are clear rules for when and where the submission of responsibility for the students takes place, from the after-school center to the guardians. With the help of Uri Bronfenbrenner's developmental ecological model and perspective I have clarified how the collaboration between guardians and after-school centers affects the student. Bronfenbrenner's model shows how the students are affected by various surrounding factors and contexts. I have also investigated how the interaction around the parents' particular interests interacts with the school's universal interests.   The theories and concepts that have been central to my analysis are particular and universal interests, micro, meso, exeo and macro systems