No description available.

No description available.

Som allmänsjuksköterska är sannolikheten stor att man under sin tjänst kommer att träffa på patienter med Parkinsons sjukdom. En långvarig sjukdom som Parkinsons förknippas ofta med svårt handikapp. Progressivitet och en rad olika symtom påverkar i hög grad patientens livskvalitet. Syftet med studien är att belysa hur Parkinsons sjukdoms påverkar patienternas livskvalitet. Samt att belysa hur allmänsjuksköterskan kan hjälpa patienter med Parkinsons sjukdom att bibehålla livskvalitet. Metoden är en litteraturstudie där 10 vetenskapliga artiklar ligger till grund. Resultatet visar att både fysiska och psykiska symtom såsom depression, insomnia, trötthet och smärta har stor inverkan på personers livskvalitet. Sjuksköterskans roll är att kunna anpassa omvårdnaden efter varje patients behov för att bibehålla livskvalitet för dessa patienter. / As a nurse there is a huge probability when you are on duty to meet patients with Parkinson’s disease. A long term disease as Parkinson’s disease in general is often associated with severe handicap. Progressivity and some different symptoms affects patient’s quality of life.The aim of this study is to illuminate how Parkinson’s disease affects patients’ quality of life but also to illuminate how a nurse can maintain quality of life in patients with Parkinson’s disease. The method of this study is a literature rewiev: Ten articles met the scientific standars of quality and are material for the results of this study. The findings of this study show that both physical and mental symptoms as depression, insomnia, fatigue and pain has a large affect on person’s quality of life. The nurses role is to adjust nursing to every patients’ needs to maintain quality of life for these patients.

Bakgrund: Parkinsons sjukdom är en kronisk neurodegenerativ sjukdom som domineras av motoriska och icke-motoriska störningar. I Sverige lever omkring 20 000 personer med Parkinsons sjukdom. Personer med Parkinsons sjukdom upplever individuella livsförändringar som påverkar deras liv och utsätter dem för fysiskt och psykiskt lidande. Sjuksköterskan bör samverka med andra professioner för att skapa en god omvårdnad som svarar på patientens behov, begär och problem. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med Parkinsons sjukdom. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats användes i denna studie för att besvara studiens syfte. Resultatet baserades på totalt fem självbiografier hämtade från Libris databas. Resultat: I resultatet identifierades tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier. Huvudkategorierna var: livsförändring, känslor i samband med sjukdom och relationen till vården. Underkategorierna var: Att inte fungera som tidigare, Förändrade sociala relationer, Att känna oro och ångest, Att känna hoppfullhet, Att känna ovisshet, Att känna tacksamhet, Brist på kunskap och förståelse samt Empati och omsorg i vården.

Parkinsons sjukdom är en kronisk, progressiv, neurologisk sjukdom som cirka 20 000 personer i Sverige lever med. Patienterna som drabbats av sjukdomen är oftast över 55 år, men sjukdomen förkommer även i yngre åldrar. Det som sker i hjärnan vid Parkinsons sjukdom, är att nervceller, som framför allt producerar dopamin bryts ner och dör. Över tid minskar nivåerna av signalsubstansen dopamin i hjärnan, vilket bidrar till att signaler från olika delar i hjärnan inte kan transporteras vidare. När detta sker, kan symtom som skakningar eller förlångsammade kroppsrörelser ses. Ju lägre nivåer av dopamin desto mer ökar symtomen på Parkinsons sjukdom. Syftet med studien är att belysa faktorer som kan påverka patienters upplevelse av att leva med Parkinsons sjukdom. För att besvara studiens syfte, bearbetades sex kvalitativa och två kvantitativa artiklar med inspiration från Fribergs (2017, ss. 141–152) analysmetod för litteraturöversikt. Resultatet påvisar att patienter efter att ha diagnostiserats med Parkinsons sjukdom upplever ett ökat lidande. Livsstilsförändringar blir ett faktum, där patienternas nedsatta ork och förändrade energinivåer ligger till grund för deras nya liv. Resultatet i litteraturöversikten kan ligga till grund för att öka den enskilde individens kunskap kring sjukdomen. Men resultatet bidrar också till att sjukvården ska kunna tillhandahålla en mer personcentrerad vård som håller god kvalitet och därmed också erbjuder patienter med Parkinsons sjukdom den vård som de har rätt till.

Abstrakt Bakgrund: Parkinsons sjukdom är en kronisk neurodegenerativ sjukdom. Personen som lever med sjukdomen bor ofta fortfarande hemma och sköts av närstående. Syftet: var att beskriva erfarenheten av att vara närstående till en person med Parkinsons sjukdom. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med manifest innehållsanalys med induktiv ansats har använts i studien. Sjutton artiklar analyserades. Resultat: Analysen resulterade i fem slutkategorier: Att gå från närstående till att bli en vårdare, Att livet förändras och finna acceptans i det, Att finna stöd och kunskap i livet, Att hitta copingstrategier som underlättar livet och vardagen samt Att uppleva sorg och förlust. Slutsats: Studiens resultat visar att närstående är i behov av att få information och kunskap om Parkinsons sjukdom, liksom stöd och hjälp att hitta strategier för att få en fungerande vardag. Att få hjälp och stöd i att hantera sorg och förlust och förändringen att gå från närstående till att även vara vårdgivare. Nyckelord: Parkinsons sjukdom, närstående, erfarenheter, omvårdnad, kvalitativinnehållsanalys, litteraturstudie.

Bakgrund Sväljsvårigheter är vanligt förekommande vid Parkinsons sjukdom och kan i sin mest avancerade form orsaka lunginflammation som påverkar såväl sjukligheten som dödligheten. Kunskapen är bristande gällande hur sväljfunktionen förändras över tid hos personer med Parkinsons sjukdom, endast ett fåtal studier finns inom området. Syfte Syftet med studien var att undersöka den faryngeala sväljfunktionen under 1 års tid hos personer med Parkinsons sjukdom. Vi hade för avsikt att med hjälp av fiberendoskopisk sväljundersökning bedöma sväljparametrarna penetration/aspiration, residual och sekret. Deltagarnas subjektiva upplevelse av sväljfunktionen bedömdes utifrån självskattning med hjälp av en visuell analog skala. Metod Fjorton deltagare (12 män, 2 kvinnor, medelålder 57 år, åldersintervall 45-71 år), med Parkinsons sjukdom som selekterats till djup hjärnstimulering (Deep Brain Stimulation) i caudala zona incerta inkluderades.  Deltagarna fick genomgå fiberendoskopiska sväljundersökningar samt skatta sin sväljfunktion enligt en visuell analog skala vid tre tillfällen under året(baseline, 6 månader och 12 månader). De besvarade även en muntlig fråga om påverkad sväljfunktion. Resultat Ingen signifikant förändring påvisas från baseline och 1 år framåt för vare sig deltagarnas självskattning eller någon av sväljparametrarna. En signifikant minskning av parametern sekret påvisas från 6- till 12 månader.     Slutsatser Sväljfunktionen förändras inte från baseline och ett år framåt för de 14 inkluderade parkinsonpatienterna. Sväljparametern sekret tenderar att öka från baseline till 6 månader för att sedan signifikant minska från 6- till 12 månader. / Röst- tal- och sväljfunktion vid djup hjärnstimulering av caudala zona incerta (cZi) och nucleus pedunculopontinus (PPN) vid Parkinsons sjukdom: en jämförelse med stimulering i nucleus subthalamicus (STN)

Kontinuerlig infusion med levodopa/karbidopa gel hos patienter med avancerad Parkinsons sjukdom har visat sig vara en effektiv behandling men innebär även komplikationer. Studiens syfte är att kartlägga vilka behandlingskomplikationer som redovisas i litteraturen. Metoden är en systematisk litteraturstudie där databaserna PubMed, Cochrane, Cinahl och Embase har genomsökts. Resultatet grundar sig på 12 observationsartiklar och en randomiserad kontrollerad studie som visar att behandlingskomplikationer är vanliga, de är varierande i allvarlighetsgrad och kan indelas i fyra grupper beroende på om de är relaterade till kirurgi, det tekniska systemet, den medicinska behandlingen eller inte relaterat alls till behandlingen utifrån dagens kunskap. Slutsats: Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att sammanställa hur de redovisade behandlingskomplikationerna hör ihop med behandlingen. Därför rekommenderas ytterligare forskning där samband kopplat till baslinjevariabler och socioekonomiska variabler samt samband mellan de olika behandlingskomplikationerna att undersökas ytterligare. / Continuous levodopa/carbidopa intestinal gel is reported to be efficient in the treatment of advanced Parkinson Disease but also associated with adverse events. The aim of this study was to provide an overview of the reported adverse events through a systematic review. The databases PubMed, Cochrane, Cinahl and Embase were searched. The results are based on 12 observational studies and one randomized control trial and shows that adverse events are common and the degree varies. Four categories to which the adverse events can be related were identified; due to the surgery, the device, the medication or not related to the treatment at all. Conclusions: The evidence is considered inadequate to base a statement of how the adverse events are correlated to the treatment why further studies with evaluation of baseline and socioeconomic variables as well as among the different adverse events are recommended.

Bakgrund. Parkinsons sjukdom (PS) behandlas bland annat med djup hjärnstimulering (DBS). Ett relativt outforskat område för stimulering är caudala zona incerta (cZi). Man har med denna metod sett förbättringar när det gäller rörelsehindrande symtom men viss försämring av talet har påvisats. Syfte. Denna studie syftade till att undersöka om cZi-DBS vid PS påverkar talförståeligheten samt om förståeligheten av talet påverkas vid tillagt bakgrundsljud. Metod. Talmaterial med lästa ord från 10 patienter med PS, pre- och postoperativt samlades in. Dessa ord spelades upp för 32 lyssnare från allmänheten som ortografiskt transkriberade dessa. På en del av talmaterialet lades ett bakgrundsljud till som kan liknas vid ett bibliotek. Lyssnarnas transkriptioner poängsattes och statistiska beräkningar genomfördes. Resultat. Totalpoängen var signifikant lägre med påslagen stimulering jämfört med avslagen stimulering, oavsett bakgrundsljud. I blocket utan bakgrundsljud fanns även signifikanta skillnader som visade lägre totalpoäng när stimuleringen var påslagen jämfört med innan operation. Resultaten var genomgående signifikant lägre vid tillagt bakgrundsljud jämfört med utan. Slutsatser. Det har skett en försämring av talförståelighet vid stimulering av cZi. Dessa fynd är värdefulla för all vårdpersonal som jobbar med personer som har PS och de som ska genomgå/har genomgått cZi-DBS. Det är viktigt att hitta en balans mellan förbättrad motorisk förmåga och försämrad talförståelighet för att varje individ ska uppnå en så bra livskvalitet som möjligt.

Rigidity is one of the cardinal symptoms in Parkinson's disease, along with Bradykinesia, tremor and postural instability. Rigidity in PD has been understudied, but its pathophysiological basis remains unclear. Various types of neurophysiological and biomechanical approach have been developed in order to investigate the neural control of muscle tone. A common approach is to observe the sensitivity of muscle resistance in response to stretch velocity or displacement [Kamper, Rea, He]. A recent study on elbow flexors in patients with spasticity and rigidity showed a velocity dependent increase in reactive torque in both groups [Lee H, et al). Even though this Study shows a correlation between elbow flexors and velocity, it doesn't discuss the role of elbow extensors. We studied the rigidity response in the elbow of both arms to different speed movements in 12 patients suffering from Parkinson's disease ON or OFF medication. The purpose of this study was to look at both elbow flexion and extension and show that quantitative measures of rigidity and movement disorders in subjects with Parkinson's disease correlate with the currently used clinical evaluations and also find the correlation between velocity and both elbow extension and flexion at the same time. Elbow was flexed and extended by means of a robotic arm,under four different speeds. The resistance to movement was recorded with a torque sensor and EMG of two elbow muscles; Biceps and Triceps; was recorded while the subjects were attempting to relax. The patients were also examined by physicians and their elbow rigidity and muscle tone and Parkinson's disease stage was evaluated and a Universal score in the categories of UPDRS, MMSE, and CAPIT was assigned for each arm of each individual. In the end we will argue that there is a very strong correlation between speed and elbow Extension and Flexion, muscle activity and the rigidity presented in each arm. We will also present the correlation between the robotic torque measurement and the clinical scores given to each subject.