BACKGROUND: The United States maternal mortality ratio (MMR) has increased in the past few decades and disparities that negatively impact birthing individuals of color persist. While there are many potential causes for health inequity, distinct factors such as obstetric racism, lack of informed and shared decision-making approaches, and lack of continuous birthing support can prevent positive birthing outcomes. The present study investigates the impact of doula support on perinatal mood disorders while also evaluating potential differences in racial/cultural concordance and cultural competence in the context of the doula-patient relationship, in a Northeastern U.S. urban setting. METHODS: Seven focus group discussions (FGDs) were conducted amongst prenatal and postpartum patients (n=9) and actively practicing doulas (n=18). Participants shared their thoughts and lived experiences related to doula support during the perinatal period through open-ended questions. Researchers transcribed qualitative data from FGDs and analyzed them using a modified grounded theory approach. RESULTS: Five major themes emerged from qualitative data analysis: (1) doula support can reduce stress during the perinatal period, (2) doulas can make the process of seeking out mental health support more efficient, (3) cultural competency in doula care is a learning process (4) racial concordance does not guarantee successful doula-patient relationships, and (5) doulas play an important role in the decision-making process. CONCLUSIONS: The presence of doula support can combat perinatal mood disorders through two pathways identified in the present study. Although there may be distinct differences between culturally competent versus culturally congruent doula-patient relationships, matching by race or culture is not the solution to a fulfilling relationship. Doulas practicing cultural competence and cultural humility – regardless of client background – can make a meaningful impact on the perinatal experience and long-term mental health outcomes. / 2022-11-10T00:00:00Z

Cancer är en utbredd sjukdom i världen och i det svenska samhället. Behandlingen som följer efter en cancerdiagnos medför många och svåra symtom för patienterna, bland annat smärta, fatigue, gastrointestinala symtom och minskad aptit. Det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och förbättrat överlevnadsodds hos cancerdrabbade patienter. Fysisk aktivitet rekommenderas genom hela sjukdomsförloppet samt eftervården och patienternas upplevelser av ämnet bör därför belysas. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka patienters upplevelser kopplat till fysisk aktivitet vid cancersjukdom. Studien utfördes som en allmän litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet och bearbetades genom en innehållsanalys. Litteraturstudiens resultat visade att patienterna upplevde en förbättrad fysisk funktion och ökat välmående av fysisk aktivitet. Inadekvat information från läkare och sjuksköterskor utgavs utgöra hinder för fysisk aktivitet. Olika personliga förutsättningar rapporterades även vara stora hindrande faktorer. Tillgång till kvalificerad personal som sjuksköterskor, läkare och fysioterapeuter identifierades som en av de motiverande faktorer som belystes mest av patienter. Fler studier föreslås utföras med syfte att studera i vilken utsträckning FaR används i praktiken samt sjuksköterskors attityd gällande personcentrerad vård och information relaterat till fysisk aktivitet vid cancersjukdom. / Cancer is a widespread disease in the world and in Swedish society. The treatment that follows a cancer diagnosis causes many and severe symptoms for the patients, including pain, fatigue, gastrointestinal symptoms and decreased appetite. There is a connection between physical activity and improved survival odds in cancer patients. Physical activity is recommended throughout the course of the disease and aftercare and patients' experiences of the subject should therefore be highlighted. The purpose of this literature study was to investigate patients' experiences linked to physical activity in cancer illness. The study was conducted as a general literature study. Ten scientific articles were included in the result and processed through a content analysis. The result of the literature study showed that the patients experienced an improved physical function and increased well-being of physical activity. Inadequate information from doctors and nurses was issued as an obstacle for physical activity. Different personal circumstances were also reported to be major barriers. Access to qualified staff such as nurses, doctors and physiotherapists were identified as one of the motivating factors highlighted most by patients. More studies are proposed to be carried out with the aim of studying the extent to which FaR is used in practice as well as nurses’ attitudes regarding person-centered care and information related to physical activity in cancer illness.

Bakgrund Bensår orsakade av venös insufficiens är en vanligt förekommande åkomma framför allt hos den äldre befolkningen. Såren medför ofta ett stort lidande för de drabbade och innebär stora kostnader för sjukvården. Behandlingen som omfattar såväl sårvård som behandling av den underliggande sjukdomen tenderar att bli långdragen och såren återkommer ofta efter läkning.Syfte Att undersöka hur patienter med venösa bensår upplever sin behandling.Metod Litteraturstudien inkluderar 15 vetenskapliga artiklar. Sökningar genomfördes i CINAHL och PubMed. Analysen genomfördes i fyra steg och innefattade sortering av artiklarnas innehåll utifrån likheter och skillnader.Resultat Tre huvudkategorier och nio underkategorier identifierades: Påverkan på autonomi (Att vara beroende av hjälp, Att behöva anpassa sin vardag, Delaktighet), Tillit (Förtroende och trygghet i relationen till vårdpersonal, Tilltro till behandlingen) och Barriärer (Fysiologiska barriärer, Psykologiska barriärer, Strukturella barriärer, Bristande information).Slutsats Utifrån hur patienter med venösa bensår beskriver sina upplevelser av behandlingen tycks brister i vården förekomma. I de fall då patienterna får tillräcklig information och känner att de blir sedda som personer tycks också deras upplevelse av behandlingen bli mer positiv. / Background Leg ulcers caused by venous insuffiency are common, especially among older people. The ulcers lead to great suffering for the affected patients and are associated with major costs for health care services. The treatment that includes ulcer care as well as treatment for the underlying disease is often lengthy and the ulcers are often recurrent.Aim To explore patient experiences of venous ulcer treatment.Method The literature review includes 15 scientific articles. Searches were conducted in CINAHL and PubMed. The analysis was conducted in four steps and consisted of sorting the content of the articles based on similarities and differences.Results Three main categories and nine subcategories were identified: Influence on autonomy (To be dependent on help, Need to adjust everyday life, Participation), Trust (Trust and security in the relationship with health care workers, Faith in treatment) and Barriers (Physiological barriers, Psychological barriers, Structural barriers, Deficient information).Conclusion From how patients with venous ulcers describes their experiences of the treatment, care deficits seem to exist. When given adequate information and when the patient feels seen like a person, the experience of the treatment appears to be more positive.

Abstract Background Diabetes mellitus type 2 is a chronic and progressive disease that affects people in different ages. Lack of physical activity and overweight are examples of factors that increase the risk of developing the disease. It is of great importance that our offering advice on how to handle the patient's self-care nag leads to an increased understanding of self-care and minimizes the risk of diabetes-related complications.   Aim The purpose of this literature study is to describe patients' experience of self-management in relation to type 2 diabetes mellitus. Method A descriptive literature study based on 10 qualitative science articles searched using the PubMed database.   Main Result From our research, we found that there was a conjunction of both facilitating and hindering factors that affected self-management associated with type 2 diabetes mellitus in daily life. Experiences of self-management vary in patients. Patients experienced both negative and positive experiences. Many patients showed that they had achieved a form of balance in their self-control. Interestingly, the majority of patients had difficulty managing their self-control as well as unique experiences and strong feelings of the disease that manifested as anxiety, fear, loneliness. Patients wanted more structured and tailored advice from healthcare professionals that could aid those with diabetes in making decisions with regards to self-management. This allows patients to make important life changes surrounding health decisions.   Conclusion To conclude, patients with type 2 diabetes mellitus gain an increased understanding of lifestyle changes such as self-management with the help of health literacy capacity, counselling and information & support from the family, so that patients can use self-management techniques in a better way.

Bakgrund: Regeringens utformning av Vision e-hälsa 2025 ska göra Sverige bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter att främja jämlik hälsa. E-hälsa är ett nytt sätt för sjuksköterskan att kommunicera och ge omsorg för och till patienten. Med nya verktyg uppstår även nya hinder. Patienter är individer som var och en har olika förutsättningar och kunskaper vilka påverkar om användningen av e-hälsa blir lyckad eller ej. Syfte: Studiens syfte var att beskriva individers känslor, upplevelser och acceptans av e-hälsa. Metod: Metod för genomförd studie var litteraturöversikt men kvalitativ ansats med en deskriptiv design. Studien innefattade 13 artiklar publicerade mellan 2012 – 2020 vilka identifierades i databaserna PubMed och CIHNAL. Resultat: Deltagarnas känslor och upplevelser utmynnade i sju kategorier; känslor inför e-hälsa och teknik, förändrad självbild och förlorat självförtroende, deltagares åsikter oavsett tidigare erfarenheter av e-hälsa, upplevda fördelar och potentiella fördelar av e-hälsa, hinder som påverkar användandet av e-hälsa och teknik, tekniska hinder, sociala relationer. Dessa sammanfattades i två teman; Känslor och upplevelser som påverkade användarens acceptans av e-hälsa och Faktorer som påverkade interaktionen med e-hälsa och teknik. Resultatet visar att sjuksköterskor och vårdpersonal behöver ytterligare utbildning i hur individer kan interagera med e-hälsa och vilka individuella hinder som påverkar användandet.     Slutsats: Acceptans av e-hälsa påverkas av flera faktorer. En negativ inställning till teknik, teknologi och om individen anser sig ha bristfälliga kunskaper vid interaktion med e-hälsa kan påverka självförtroendet och självbilden, framförallt om interaktionen är misslyckad. E-hälsa kan komma bli ett viktigt verktyg för sjuksköterskan att med dess hjälp ge patienter möjlighet till autonomi och jämlik hälsa. Varje individs resurser, erfarenheter och tillgångar bör beaktas inför ett användande av e-hälsa. / Background: The Swedish government's policy Vision e-health 2025´s ambition is to make Sweden the best in the world by using the possibilities of digitalisation and e-health to promote equal health. E-health is a new way for the nurse to communicate and provide care for and to the patient. Patients are individuals whit different conditions and knowledge that affect whether or not the use of e-health becomes successful. Purpose: The aim of the study was to describe individuals' feelings, experience and acceptance of e-health. Method: A literature review with a qualitative approach with descriptive design. The study included 13 articles published between 2012 - 2020 identified in the PubMed and CINAHL databases. Result: Participants' feelings and experiences culminated in seven categories; feelings about e-health and technology, altered self-image and lost self-confidence, participants' opinions regardless of previous e-health experiences, perceived benefits and potential benefits of e-health, barriers affecting e-health and technology use, technical barriers, social relationships . These were summarized in two themes; Emotions and experiences that affected the user's acceptance of e-health and Factors that influenced the interaction with e-health and technology. The results show that nurses and health care professionals need additional training in how individuals can interact with e-health and what individual barriers affect their use. Conclusion: Acceptance of e-health is affected by several factors. A negative attitude towards using technological equipment and if the individual considers himself to have inadequate knowledge in interaction with e-health can affect self-confidence and self-image, especially if the interaction is unsuccessful. E-health can become an important tool for the nurse to help patients with autonomy and equal health. Each individual's resources, experience and assets should be considered before using e-health.

Bakgrund Sömnen har många viktiga funktioner. Det är bland annat under sömnen kroppen återhämtar sig. Vid inläggning på sjukhus upplever patienter att sömnen störs. Sömnstörning påverkar läkningsprocessen negativt. Syfte med denna litteraturstudie var att undersöka hur inneliggande vuxna patienter upplever sömnen i sjukhusmiljön samt vilken omvårdnad som främjar patienters sömn. Metod Allmän litteraturöversikt med en deskriptiv design. Studien innefattade tolv artiklar med både kvalitativa och kvantitativa ansatser. Artiklarna granskades med granskningsmallar och artiklarnas resultat analyserades och kategoriserades in under olika områden. Resultatet visade att patienternas upplevelse av orsaken till sömnstörning övergripande berodde på; tankar och oro som uppkom i sjukhusmiljön, störande faktorer i sjukhusmiljön, sjukdom och symtom samt rutiner på avdelningarna. Omvårdnadsåtgärder som främjade sömn var lindring av oro, anpassning av miljö, delaktighet och tillfredsställande smärtlindring. Slutsats Sjukhusmiljön har stor inverkan på sömnen. Öronproppar och sovmask kan erbjudas till patienter för att eliminera ljud och ljus. En dialog mellan sjuksköterska och patient kan vara till hjälp för att upptäcka och hitta lösningar till patientens sömnstörning. Det finns ett behov av mer utbildning och forskning kring sömnfrämjande omvårdnad. / Background Sleep is vital for various functions. Among other things sleep aid the human body to recover. Due to hospitalization many patients experience sleep disturbances. Sleep disruptions effects the healing process negatively. Purpose The purpose of this study was to investigate how adult inpatients experience sleep in the hospital environment and to identify promoting nursing care. Method Literature review with a descriptive design. The study included twelve articles both with qualitative and quantitative design. The quality of the articles was assessed and the content regarding sleep analyzed and categorized into subcategories. Result Showed that the reason for inpatients sleep disturbances were mainly caused by; thoughts and worries caused by the hospital environment, disturbing factors in the environment, illness and symptoms and also routines in the hospital wards. The result even showed nursing care that promoted sleep were relief of worry, adaptation of the environment, participation and sufficient pain relief. Conclusion Hospital environment have a major impact on sleep. Earplugs and eyemasks can be offered to patients to eliminate sound and light. A dialogue between the nurse and the patient can be helpful to discover and find solutions to the patient's sleep deprivation. There is a need for more education and research in sleep-promoting nursing.

Bakgrund: Då bot inte längre är möjlig påbörjas palliativ vård, vilket handlar om att skapa förutsättningar så att personen med palliativ vård och dennes anhöriga upplever högsta möjliga livskvalitet. Att träffa döende personer och ge dessa omvårdnad är en ofrånkomlig del av sjuksköterskeyrket. Beskrivningar av livskvalitet från personer med palliativ vård är därför en viktig kunskapskälla för sjuksköterskor. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur personer med palliativ vård upplever livskvalitet. Metod: En beskrivande litteraturstudie som baserats på 13 vetenskapliga artiklar. Alla inkluderade artiklar hade kvalitativ ansats och söktes fram i databasen PubMed. Huvudresultat: Personer med palliativ vård beskrev att deras tankesätt förändrades efter sjukdomsdebuten. Detta upplevdes som en strategi för att hantera sjukdomen och öka känslan av livskvalitet. Något som ytterligare bidrog positivt till livskvaliteten var att upprätthålla relationer med släkt och vänner samt att få vara omgiven av sin familj. Den främsta orsaken till minskad livskvalitet beskrevs vara när symtom framträdde och när sjukdomen upplevdes styra personens liv. Slutsats: Att drabbas av obotlig sjukdom och få palliativ vård påverkade upplevelsen av livskvalitet. Den kunde både öka och minska under sjukdomsförloppet och att ha en sjuksköterska med helhetssyn på personen med palliativ vård var av stor vikt för bibehållen livskvalitet. / Background: When cure is no longer possible, palliative care begins. Palliative care is about creating conditions so that the person with palliative care and his or her relatives experience the highest possible quality of life. To meet people who are dying and care for them is an inevitable part of the nursing profession. Descriptions of quality of life by persons with palliative care is therefore an important source of knowledge for nurses. Aim: The aim of this study was to describe how persons with palliative care experience quality of life. Method: A descriptive literature review based on 13 scientific articles. All the included articles had a qualitative approach and were found through the PubMed database. Main results: Persons with palliative care described that their mindset changed after the onset of the disease. This was seen as a strategy for managing the disease and to increase the quality of life. Something that further increased the quality of life was to maintain relationships with friends and relatives and to be surrounded by family. The main reason for decreased quality of life was describes as when symptoms appeared and when the disease was experienced to control the persons life. Conclusion: To suffer from an incurable disease and receive palliative care affected the quality of life. The experience of quality of life could both increase and decrease during the course of the disease and having a nurse with a holistic approach towards the person with palliative care was essential to maintain quality of life.

Bakgrund: Det finns uppskattningsvis över 250 miljoner internationella migranter ivärlden. Utmaningen för mottagarländers hälso- och sjukvård är att överbryggaspråkbarriärer och säkerställa god kommunikation och säker vård i mötet medimmigranterna. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva immigranters erfarenheter av attanvända tolk inom vården. Metod: En litteraturstudie som utgår från 8 kvalitativa studier. Databassökningarnagjordes i Cinhal, PubMed och Scopus. Kvalitetsgranskning genomfördes enligt SBU:s mall.Analysen genomfördes med stöd av beskrivande syntes enligt Evans. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier: ’Olika typer av tolkning’, ’Tolk somverktyg’, ’Tolken som ett hinder’ och ’Begränsningar i organisationen’. Resultatet visade attimmigranter hade erfarenheter av både professionell- och icke professionell tolkning.Tolken var en länk mellan immigranten och vårdpersonalen, men tolksituationen kundeäven upplevas som negativt av immigranten. Tolkningen påverkades av begränsningar påorganisationsnivå av bristande tillgänglighet, bristande rutiner och otillräcklig kunskap. Konklusion: Litteraturstudien visade att tolk var ett bra verktyg för att brytaspråkbarriärer. Tillgång till en professionell tolk upplevdes som positivt av de flestaimmigranter. Familjemedlemmarna och tvåspråkig vårdpersonal agerade tolk när inteprofessionell tolk fanns tillgänglig. Rutiner och mer kunskap behövs om tolktjänster inomhälso- och sjukvården. / Background: Worldwide, about 250 million people are international migrants. In healthcare, the challenge is to bridge language barriers, ensure good communication and safecare in the meeting with immigrants. Aim: The aim of the literature was to describe immigrants' experiences of usinginterpreters in health care.Methods: This review was based on 8 studies using qualitative methods. The databasesCinhal, Pubmed and Scopus were used. The analysis was performed based on descriptivesynthesis. Results: The analysis resulted in four main categories: ‘Different types of interpretation’,‘Interpreter as a tool’, ‘The interpreter as an obstacle’ and ‘Limitations in the organization’.Immigrants had experience of both professional and non-professional interpretation. Theinterpreter was a link between the immigrant and the care staff, but the interpretationcould also be perceived as negative. The interpretation was influenced by limitations suchas lack of accessibility, lack of routines and insufficient knowledge. Conclusion: Interpreters in this study were a good tool for breaking language barriers.Access to a professional interpreter was perceived as positive by most immigrants. Thefamily members and bilingual care staff acted as interpreters when a professionalinterpreter was not available. Routines and more knowledge are needed about interpretingservices in health care.

Bakgrund: En stomi är en öppning på buken med syfte att avleda avföring. Bakomliggande sjukdomar är vanligen cancer samt inflammatoriska tarmsjukdomar. En stomi innebär en förändring i kroppsfunktionen med effekter på flertalet dimensioner. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av att leva med stomi. Metod: Litteraturstudien är baserad på åtta kvalitativa artiklar, som analyserats med Fribergs femstegsmodell och som kvalitetsgranskats utifrån Olsson och Sörensen. Resultat: Fem kategorier identifierades: ”En förändrad kropp”, ”Sociala konsekvenser”, ”Att hantera vardagen”, ”Stöd och bristande stöd från omgivningen” samt ”Möte med vården”.   Konklusion: Att få en stomi beskrivs som en stor förändring i livet med effekter på kroppsbilden, sexlivet samt sociala relationer. Resultatet har i denna litteraturstudie analyserats i relation till Roys adaptionsmodell, som handlar om människans förmåga att anpassa sig till en förändrad miljö och anpassningen av denna miljö med hjälp av copingprocesser och bemästring av hinder. Bemästring av dessa hinder innebär en utmaning som patienten behöver stöd från sjuksköterska och närstående för att hantera. / Background: An ostomy is an opening on the abdominal wall, with its purpose to dispose faeces. Underlying diseases are usually cancer and inflammatory bowel diseases. Recieving an ostomy effects the bodily function and numerous dimensions.  Aim: The purpose of this literature study was to highlight patients’ experiences of living with an ostomy. Methods: The literature study was based upon eight qualitative articles which have been analyzed through Friberg’s five-step model and then quality reviewed based upon Olsson and Sörensen’s quality template. Results: Five categories were identified: ”A changed body”, ”Social consequences”, ”Dealing with daily life”, ”Support and the lack of support” and ”The contact with the healthcare”. Conclusion: Recieving an ostomy is described as a major change in life with effects on body image, sex life and social relationships. The result has been analyzed in relation to the Roy adaption model, which consists of the human’s ability to adapt to changes within one’s context and to change the context itself through coping processes.  Overcoming barriers is a challenge that the patient needs the support from next of kin and nurses to handle.

Bakgrund: Livets slutskede är en del i den palliativa vården som syftar främst till att lindra patientens besvärliga symtom och göra livet så hanterbart som möjligt inför döden. Genom en djupare förståelse av hur det är att befinna sig i livets sista tid kan omvårdnaden anpassas därefter.  Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att befinna sig i livets slutskede. Metod: En litteraturöversikt bestående av tolv vetenskapliga artiklar av kvalitativ design. Dataanalys har genomförts enligt Fribergs fem steg.  Resultat: Resultatet presenteras i två teman; att konfronteras med det okända och en känsla av meningsfullhet. Resultatet visar att de upplevelser som uppstår i livets slutskede är olika för varje patient och de bör bemötas utifrån sin egen livsvärld. Resultatet visar också att det finns behov av trygghet och symtomkontroll vilket kan vara av betydelse för patienternas upplevelse av livskvalitet den sista tiden i livet.  Slutsats: Resultatet visar att patienter i livets slutskede ofta upplevde rädsla och oro vid konfrontation med det okända. De ville inte försvinna från livet och gå miste om framtiden. Trygghet var ett tydligt behov hos patienterna som befinn sig i livets slutskede. Anhöriga och den andliga världen beskrivs kunna ge denna trygghet. Det visade sig också att hoppet är det sista som överger människan. / Background: The final stage of life is part of palliative care and aims primarily to relieve the patient's troublesome symptoms and make life as manageable as possible before death. Through a deeper understanding of what it is like to be in the last days of life, care can be adapted accordingly.  Aim: To describe patients experience of existing in the end of life. Method: A literature study based on twelve articles with qualitative design. The five steps of Friberg were used for the data analysis.  Results: The result are presented in two themes; to be confronted with the unknown and a sense of meaning. The result show that the experiences that arise at the end of life are different between patients and should be treated based on their own life world. The result also shows that there is need for security as well as symptom control which can be of importance for the patients experience of quality of life in the final time in life.  Conclusion: The result show that patients in the final stages of life often experienced fear and anxiety when confronted with the unknown. They did not want to disappear from life and miss out on the future. Security was a prominent need for the patients in the end of life. Relatives and the spiritual world were found providing this security. It was also shown that hope is the last thing leaving the human.