Bakgrund: Långvarig smärta är svår att bota. Smärtan är svår att lindra och kan vara mycket påfrestande för kroppen. Sjuksköterskans bemötande kan påverka patientens smärtupplevelse. Ett gott bemötande kan hjälpa patienten att finna tilltro till vården samt lindra smärtan medans ett dåligt bemötande kan förvärra smärtupplevelsen. Syfte: Syftet är att ta reda på hur patienter med långvarig smärta upplever sin smärta samt hur de upplever sjuksköterskans bemötande i omvårdnaden. Metod: En litteraturstudie har genomförts där tio artiklar rörande långvarig smärta har granskats och analyserats och sammanställts i olika teman. Artiklarna har varit både kvalitativa och kvantitativa. Uppsatsen utgår från Joyce Travelbees omvårdnadsteori men baseras även på andra teorier. Resultat: I resultatet framkommer det att sjuksköterskans bemötande har stor betydelse för patientens upplevelse av vården. Patienter har känt sig förolämpade och nedvärderade och upplevt att de inte blivit trodda på. Patienter menar att dialogen mellan dem och sjuksköterskan är av stor vikt då det kan vara ett sätt att bearbeta oro och rädsla över deras sjukdomstillstånd. Diskussion: Det är viktigt att sjuksköterskan är medveten om patienten och dennes upplevelser. Hur sjuksköterskan bemöter patienten kan påverka dennes upplevelser av vården och kan skapa både en trygghet men också en känsla av osäkerhet hos patienten. Som sjuksköterska är det viktigt att frångå egna värderingar för att kunna se den unika personen som man har framför sig. Nyckelord: Långvarig smärta, omvårdnad, patientens upplevelser, bemötande / Background: Persistent pain is difficult to cure. The pain is difficult to reduce and can be very stressful to the body. The approach by the nurse can affect the patient’s perceived pain. A good approach can help the patient to find trust in public care and to reduce the pain, and a bad approach can make the pain experience worse. Aim: The aim of this study was to find out how patients with persistent pain experience their pain and how they experience the nurses clinical encounter in the care. Method: A literature study has been conducted, where ten articles handling persistent pain have been investigated, analyzed and been compiled into different themes. The articles have been both qualitative and quantitative. The study is based on Joyce Trevelbees nursing theory but includes other theories as well. Results: The result shows that the approach by the nurse is very important for the patient’s perception of the public care. Patients have felt offended, disparaged and disbelieved. Patients mean that the dialogue between the patient and the nurse is of high importance, as this is a way to handle concern and fear related to their illness. Discussion: It is important that the nurse is aware of the patient and the patient’s experiences. The approach by the nurse can affect the patient’s perception of the public care. It can create both a sense of security and of uncertainty for the patient. It is important as a nurse to leave your own values aside to be able to see the unique person in front of you. Keywords: Persistent pain, nursing, patients experiences, clinical encounter

Bakgrund: Långvarig smärta är ett stort problem i hela världen. Ett problem med smärtbehandlingarna är dels att smärta är en subjektiv upplevelse som kräver ett mångimensionellt förhållningssätt. Flera av läkemedelsformerna ger besvärliga biverkningar eller har bristfällig effekt beroende på patientens mottaglighet.   Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av komplementära smärtbehandlingar vid långvariga smärtproblem. Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar som analyserats enligt en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ett positivt resultat framkom där många patienter uppskattade det individualiserade bemötandet. Behandlingarna gav andra positiva effekter så som minskning av stress, ångest och depression och inte bara smärta samt att de fick verktyg med sig hem hur de skulle kunna hantera smärtan. Det lyftes även fram några negativa aspekter av ett fåtal patienter. Slutsats: Komplementära behandlingsmetoder påverkar hela patienten positivt gentemot hälsa och välbefiinande. Patienten känner sig sedd och lyssnad till då vårdaren sätter sig in i patientens livsvärld.

Bakgrund: Idag kan uppemot 40 % av sjukvårdsbesöken kopplas samman med smärta. Smärta är en signal på att något i kroppen är fel och när en individ drabbas av långvarig smärta påverkas hela individens livsvärld. Det leder ofta till en förlust av identitet, försämrad livskvalitét samt socialt utanförskap. Hur smärtan upplevs är en väldigt subjektiv upplevelse som skiljer sig från individ till individ. Syfte: Syftet var att belysa hur patienter med långvarig smärta upplever bemötandet i sjukvården. Metod: En kvalitativ litteraturstudie som grundades på tio originalartiklar. Artiklarna kvalitétsgranskades och endast de som var mest användbara för studiens syfte valdes ut. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier: Bemötandet i vården, Förväntningar på vården och kommunikationen i vården. Resultatet visade att många patienter upplever ett bristfälligt bemötande från vårdpersonalen och att det många gånger tar lång tid innan de får en diagnos och en bra och passande behandling för sin smärta. Det framkom också att ett bra bemötande och en bra dialog mellan patient och vårdpersonal gjorde att patienten kände sig mer delaktig i sin vård. Slutsats: Långvarig smärta är ett väldigt komplext område och det finns oftast ingen bot utan det är ett tillstånd som patienten måste lära sig att hantera. Att som patient då få ett gott bemötande från sjukvården betyder oerhört mycket för att de ska kunna känna en tillit till vårdpersonalen. Om vårdpersonalen lär sig att lyssna på patienterna och bekräfta dem och deras smärta leder förhoppningsvis vården till en stärkt hälsoprocess och ett minskat lidande för patienten.

Folkhälsosjukdomar som bland annat diabetes typ 2 och hjärt- och kärlsjukdom blir vanligare för varje år och är en av orsakerna till den globala dödssiffran. Folkhälsosjukdomar går att förebygga genom kost, motion och att undvika faktorer som bidrar till ökad risk för ohälsa som rökning och alkoholkonsumtion. För att hjälpa patienten som riskerar att drabbas av en folkhälsosjukdom eller som redan är drabbad kan sjuksköterskan tillämpa motiverande samtal (MI) i kommunikationen med patienten. Författarna har valt att undersöka hur MI som verktyg fungerar för sjuksköterskan och patienten. Syftet är att belysa sjuksköterskans och patientens upplevelse av motiverande samtal som verktyg. Det har gjorts en litteraturöversikt efter Fribergs modell. Översikten har gjorts på 10 artiklar, både kvalitativa och kvantitativa. Resultaten delades in i sex olika teman: samspelet mellan sjuksköterska och patient, arbetsbelastning och värdet av tid, kunskap och erfarenhet, organisatoriskt stöd, behov av att ändra arbetssätt och inställning till MI som verktyg. Studien visar att samspelet mellan patienten och sjuksköterskan är mycket viktigt under arbetet med MI. Det krävs ett intresse och en vilja från sjuksköterskans sida för att kunna använda verktyget tillsammans med patienten. Sjuksköterskan behöver en bred kunskap för att kunna möta patienten. För att sjuksköterskan inte ska falla tillbaka till tidigare rutiner så är det egna intresset och stöd från organisationen essentiellt för sjuksköterskan.

Bakgrund: Idag beräknas cirka 55 000 människor i Sverige att leva med ett aktivt substansbruk. Prognosen kan upplevas som oerhört betungande på många sätt, vardagen präglas av stigma och utanförskap. Även inom dagens Hälso-och sjukvård bemöts dessa patienter på ett negligerande, respektlöst sätt. Sjuksköterskans uppgift syftar till att stödja den enskilde individen genom vårdförloppet samt stärka dennes hälsa. För att människor med substansbrukssyndrom ska kunna få ett gott, professionellt bemötande krävs kunskap om dessa patienters förutsättning, upplevelser och behov. Syfte: Att beskriva hur patienter med substansbrukssyndrom upplever sjuksköterskors bemötande inom den somatiska vården. Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ design och en induktiv ansats. Studien baserades på totalt åtta vetenskapliga artiklar. Som analysmodell valdes Friberg (2017) analysmetod. Resultat: I resultatet identifierades de två huvudkategorierna Negativa upplevelser och Positiva upplevelser beträffande bemötandet som hålls inom dagens Hälso-och sjukvård. Starkt övervägande var definitivt negativa upplevelser. De negativa upplevelserna gav fyra subteman; Brist på formell kunskap, Att bli annorlunda bemött, Att bli misstrodd, och Att få sämre tillgång till vård, stöd och behandling. Inom de positiva upplevelserna kunde subtemat Vänlighet utvinnas. Slutsats: Majoriteten av patienter med substansbrukssyndrom upplever ett dåligt bemötande av Hälso-och sjukvården. Brist på kvalitet, kunskap, kompetens skulle kunna vara en förklaring till detta. Genom ökad kunskap, kännedom och insikt kan detta förebyggas.

Bakgrund: Psykisk lidande kan leda till situationer där patienter vårdas mot sin vilja.  Autonomin blir begränsad vilket kan medföra hotfulla situationer som i sin tur präglar vårdrelationen. När detta inträffar är det av stor betydelse att ha en bra kommunikation och respektfullt bemötande i kontakten med patienten. Vid tvångsvård kan patienter känna sig övergivna och osäker då vissa av deras rättigheterna blir borttagen. Med hänsyn till detta borde det läggas vikt på hur patienter blir bemött under denna speciella tiden, där tvångsvård pågår.  Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av vårdpersonalens bemötande under tvångsvård  Metod: Litteraturöversikt utifrån sju kvalitativa artiklar och en med en mixad metod. En integrerad analys genomfördes för att kunna besvara arbetens syfte.  Resultat: Analysen av patienters upplevelse av vårdpersonalens bemötande under tvångsvård resulterade i två teman: Olämplig bemötande och holistisk bemötande. Tema Olämpligt bemötande består av kategorierna Maktutövande attityder och Bristande kommunikation. Tema Holistiskt bemötande består av kategorierna Empatiskt professionellt förhållningssätt och Människan bakom patientrollen. Slutsats: Bemötande av patienter under tvångsvård påverkas av vårdpersonalens attityd. Maktutövande attityder och bristfällig kommunikation leder till att patienter känner sig förolämpade och inte delaktiga i sin vårdprocess. Patienter uppskattar omtänksamhet. Underlåtelsen av små handlingar som tillgodoser basala grundbehov påverkar dock patienters välmående negativ. Ett empatiskt professionellt förhållningssätt vägleder vårdpersonalen till att se människan bakom patientrollen. Kunskap i området anses i dagsläget som otillfredsställande och borde behöva uppmärksammas i det dagliga arbetet för att öka vårdkvaliteten inom psykiatrisk omvårdnad. / Background: Mental illness can lead to situations where  patients are cared for against their will. Autonomy becomes limited, and this can lead to threatening situations which in turn characterize the care relationship. When this occurs, it is of great importance to maintain  good communication and provide respectful contact to the patient. In case of involuntary treatment, the patients may feel abandoned and insecure when some of their rights are removed. With this in mind, emphasis should be placed on how patients are treated under this abnormal condition, when  involuntary treatment is ongoing.  Aim: To describe patient`s experiences of healthcare staff's attitudes during involuntary treatment.  Method Literature review based on seven qualitative articles and a mixed method. An integrated analysis was conducted to answer the question related to the issue.  Results: An analysis of  patients` experience of  healthcare staff`s attitudes during involuntary treatment resulted in two themes: Inappropriate treatment and Holistic treatment. The theme of Inappropriate treatment consists of the categories Powerful Attitudes and Lack of Communication. The theme of Holistic treatment consists of the categories Empathic professional approach and the human being behind the patient role. Conclusion The treatment of patient`s during involuntary treatment is influenced by the attitude of the healthcare staff. Attitudes of exercise of power and inadequate communication have led patient`s to feel insulted and not involved in their care process. Patient`s appreciated  consideration. However, the neglect of small actions which addressed their basic needs, affected the patients´ wellbeing negatively. An empathetic professional approach led healthcare staff to see the human being behind the patient role. The knowledge in this domain is currently unsatisfactory and in order to improve the quality of psychiatric nursing, attention needs to be paid to this in the daily work.

Bakgrund   Smittsamma sjukdomar har präglat mänskligheten genom tiderna och kommer enligt forskning att öka i framtiden, dels på grund av klimatförändringar och en ökad antibiotikaresistens. Isoleringsvård på sjukhus är en vanlig vårdform vid smittsamma sjukdomar för att förhindra ytterligare smittspridning. Det finns olika typer av isolering där restriktionerna för patienten skiljer sig åt. Covid-19 och MRSA är exempel på sjukdomar som kräver isolering eller isoleringsåtgärder i dagsläget. Omvårdnad av patienter i isolering kan vara utmanande då lager av skyddsutrustning och munskydd kan försvåra vården av patienterna. Det är därför av vikt att belysa patienternas upplevelser av att vårdas i isolering för att ge sjuksköterskan en ökad förståelse. Syfte  Syftet var att belysa patienters upplevelser av att vårdas i isolering på sjukhus vid smittsamma sjukdomar.  Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes av femton vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metodansats. Artikelsökningarna skedde i databaserna PubMed och CINAHL med sökord tydligt kopplade till syftet. En kvalitetsgranskning skedde av de utvalda artiklarna enligt Sophiahemmet Högskolas granskningsmall. Artiklarnas resultat tolkades med integrerad analys samt med stöd av Katie Erikssons omvårdnadsteori.  Resultat Resultatet mynnade ut i tre huvudkategorier samt sju subkategorier. Huvudkategorierna var: Känslor och attityder, Upplevelse av vårdpersonalen och Upplevelse av stigma. Negativa och positiva upplevelser framkom, där majoriteten var negativa. Upplevelsen av att vara isolerad frammanade mycket känslor, där känslan av att vara instängd var ett tydligt tema bland studiedeltagarna. Slutsats Denna icke systematiska litteraturöversikt påvisade att det var utmanande på olika sätt för patienterna att vårdas i isolering. Känslomässiga reaktioner såväl som att ensamheten upplevdes som besvärlig och att hälso- och sjukvårdspersonalen inte förmedlade information på ett adekvat sätt framkom. En del patienter använde sig av copingstrategier och några upplevde sig privilegierade över att få vårdas i isolering. / Background Communicable diseases have plagued humanity through the ages and will, according to research, increase in the future partly due to climate change and increased antibiotic resistance. Isolation care in hospitals is a common form of care for communicable diseases in order to prevent further spread of infection. There are different types of isolation, where the restrictions for the patients differ. Covid-19 and MRSA are examples of diseases that currently require isolation or isolation measures. Nursing patients in isolation can be challenging as layers of protective equipment and facemasks can make patient care difficult. Aim The aim of this study was to shed light on patients experiences of isolation care in a hospital setting while infected with a communicable disease.  Method Non-systematic review of fifteen scientific articles with both quantitative and qualitative methodological approach. The article search was carried out in PubMed and CINAHL databases with keywords clearly linked to the aim. The articles went through a substantial quality control according to Sophiahemmet University’s assessment basis. The results from the articles were analysed through an integrated analysis method and with Katie Eriksson’s nursing theory.  Results Three main categories were identified as well as seven subcategories. The main categories were: Emotions and attitudes, Experience of healthcare workers and Experience of stigma. Both negative and positive experiences emerged, where the majority were negative. The experience of being isolated brought forth numerous emotions, in which feeling trapped was a clear theme among the study participants. Conclusions This non-systematic literature review showed it was challenging in different ways for the patients' receiving care in isolation. Emotional reactions and loneliness were negative experiences as well as lack of adequate information from the healthcare workers was viewed as bothersome. Some patients used coping strategies and others felt privileged to be in isolation.

SAMMANFATTNING Bakgrund  Arbetsmiljön på en akutmottagning kännetecknas av många samtidigt pågående arbetsprocesser och arbetsbelastningen är ofta hög. Patienter som uppsöker en akutmottagning förväntar sig snabba åtgärder för de akuta behov de söker för. Denna förväntan är en del av omhändertagandet och således en upplevd känsla. De utmaningar som råder på dagens akutmottagningar med brist på erfaren personal och långa väntetider, resulterar i att patientens förväntningar ej stämmer överens med realiteten. Att beskriva hur patienter upplever omhändertagandet på akutmottagning och således belysa faktorer och känslor patienter upplever betydelsefulla, borde även vara av intresse för sjukvårdspersonal och förhoppningsvis bidra till att utveckla deras sätt att möta patienten.  Syfte  Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelser av omhändertagande på akutmottagning.  Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt utfördes baserad på 15 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design. Inkluderade artiklar eftersöktes i databaserna PubMed och CINAHL, med relevanta sökord för föreliggande syfte. Kvaliteten på valda artiklar granskades och innehållet analyserades för att sammanställas i tre huvudkategorier: akutmottagningens miljö, vårdrelationer och bemötande och upplevelser kring kommunikation.  Resultat  Från huvudkategorierna skapades sex subkategorier, där patienters upplevelser av omhändertagande på akutmottagning beskrivs. Den fysiska miljön, den upplevda atmosfären, mötet mellan patient och professionen, möten som väcker känslor samt patienters upplevelser av information och delaktighet. Ett empatiskt förhållningssätt hos vårdpersonal framhålls som betydelsefullt för patienter i omhändertagandet och verkade främja relationen mellan patient och vårdpersonal, men även avgörande för en lyckad kommunikation. Patienter upplevde oro, övergivenhet och känslan av att inte bli sedd när detta förhållningssätt saknades.  Slutsats  Studien visade på att omhändertagandet på akutmottagning med relativt enkla initiativ kan utvecklas till att bli bättre. Att sjukvårdspersonalen använder ett empatiskt arbetssätt i omhändertagandet med patienten genom att aktivt lyssna, bjuda in till frågor samt visa respekt, är avgörande för skapa trygghet, och för att patienten ska känna sig sedd och delaktig. Det framkom även att en effektiv resursplanering av kompetent personal främjade upplevelsen av omhändertagandet. / ABSTRACT  Background  The working environment in an emergency department (ED) is characterized by many simultaneously ongoing working procedures. A common expectation of patients when visiting an ED, is a rapid response of their urgent needs. The expectation is part of the care but also the overall sense of the patient’s experiences. High work load and lack off healthcare personnel with appropriate background, means that the patient’s expectations do not correspond to the reality. Describing the patient perception and experiences related to care in ED, the presented literature review could hopefully contribute to improvement of working methods, and consequently influence on patient’s experiences in a positive manner.  Aim  The aim of this study was to describe adult patient’s experiences of care while attending the emergency department.  Method  A non-systematic literature review was conducted based on 15 scientific articles of both qualitative and quantitative study design. The data base searches were performed in PubMed and CINAHL, using appropriate keywords. After the quality examination of the chosen articles, the content was analysed and subsequently grouped into three main categories.  Results  The main categories were divided into six subcategories: ED environment, perception of ED atmosphere, patient- healthcare profession reception, receptions that trigger emotions, and patient's perception of information and patient’s perception of communication and involvement. Healthcare professionals’ interpersonal skills were emphasized as important for the patients and seemed to promote the relationship between the patient and healthcare professional, but also essential for successful communication. Many patients experienced anxiety, abandonment and the feeling of not being seen in the absence of such emotional approach. Conclusions The presented literature review revealed that the patient care in ED, could be improved by simple initiatives. To be able to communicate in an emotional manner seemed to be fundamental, including active listening, taking the patient’s needs seriously, and by using socially accepted codes during the patient’s whole stay. Subsequently, the patients feel safer and more involved. Moreover, an adequate resource planning of competent healthcare personnel, promoted the patient’s experience of the care. By implementing the initiatives, the patient’s perceptions might lead to a more positive experience of care in ED.

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som ökar kraftigt i världen. I Sverige lever cirka 400 000 människor med sjukdomen, men det antas vara ännu fler människor som har diabetes typ 2. Sjukdomen innebär ett stort lidande för patienten, samt stora samhällskostnader och är en belastning för vården. Syftet med studien har varit att undersöka vuxna patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2, ur ett patientperspektiv. Det har genomfört en allmän litteraturöversikt genom att analysera kvalitativa artiklar. Studien presenteras med tre huvudteman och sju underteman. Under temat “att söka kunskap” var ett återkommande ämne ur resultatet att patienten upplevde behov av att bli välinformerad och att patienten fick information från flera källor. Detta gav patienten kompetens och självförtroende i att förstå sin diagnos och hantera den. Under temat “användning av tekniska hjälpmedel” var ett annat återkommande ämne ur resultatet var att patienter med diabetes typ 2 hade behov av reflektion. Forskningen visade att reflektion, inte minst i grupp, förbättrade patientensmående, då reflektion kunde ge bekräftelse på patientens frågor och funderingar. Studien indikerade att en välinformerad patient stärktes och kunde ta ett större ansvar och uppleva ett ökat välbefinnande.

Cancersjukdomar samt överlevnad av cancer ökar i samhället. Det har lett till ett ökat omvårdnadsbehov av dessa patienter. Patienterna har möjlighet att erhålla palliativ hemvård och vara hemma i en läkande miljö för att på så sätt få ett lindrande i sjukdomen. Genom att vara en del av vården och känna sammanhang kan det bidra till mening i tillvaron och känslor av värde för den egna personen. Patienter med terminal cancer kan erfara existentiella tankar vilket kan ge ohälsa i livet. Studiens syfte var således att få en uppfattning om hur patienter upplever att leva med en cancer som är terminal. En litteraturöversikt genomfördes där datainsamlingen resulterade i nio kvalitativa artiklar med patienters upplevelser av terminal cancer i centrum. Efter grundlig analys valdes artiklar vilka bäst besvarade syftet och inkluderades i studien. Resultatet av studierna pekade på en otrygghet i den terminala fasen av livet. För att uppleva hälsa och trygghet var det värdefullt för patienterna att ha familj och nära vänner runtomkring. För sjuksköterskan är det betydande att ha en förståelse för patientens upplevelse för att på så sätt få en insikt i patientens livsvärld och därmed kunna ge vård på bästa sätt. En vidare forskning inom ämnet är av värde för patientens välmående.