61 |
Patienters erfarenheter av bemötande inom ambulanssjukvården och på akutmottagning : En litteraturstudieBacklund, Jimmy January 2014 (has links)
Bakgrund: För att kunna ge en tydlig beskrivning av patientperspektivet gällande erfarenheter av bemötandet inom ambulanssjukvården och på akutmottagning är det viktigt att ta hänsyn till människors förväntningar på bemötande inom ambulanssjukvården. En ambulanssjuksköterska måste kunna visa engagemang och empati och kunna tolka och förutse patienters olika behov. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av bemötande inom ambulanssjukvården och på akutmottagning. Metod: En litteraturstudie med systematisk ansats där studier (n=20) med kvalitativ metod inkluderats. Artikelsökningarna gjordes i databaserna CINAHL och PUBMED. Resultat: I resultatet framkommer tre teman; "det första upplevda bemötandet på akutmottagningen". Slutsats: Vid ett behov av akutsjukvård är ambulanssjukvården och akutmottagningen på ett sjukhus de första vårdinstanser som patienter kommer i kontakt med. Hur patienterna upplever bemötandet inom dessa instanser är avgörande för hur deras förtroende påverkas för deras fortsatta vård. / Background: In order to provide a clear description from the patients' perspective regarding their experiences in the ambulance care and at the emergency department, it is important to consider their expectations of this service. An ambulance nurse must be able to show engagement and empathy, as well as the ability to interpret and predict patients' various needs. Objective: To describe patients' experiences of interactions and relationships in the ambulance care and in the emergency department. Methods: A litterature review with a systematic approach in which studies (n=20) with qualitative methods are included. The searches of the articles were made in the databases CINAHL and PUBMED. Results: The results are divided into three sections: firstly, the initial perceived response of the ambulance crew, secondly more than transportation in an emergency vehicle and finally how people are treated in the emergency department. Conclusion: When there is a need for emergency care, the ambulance service and emergency department of a hospital are the first instances patients come in contact with. The patient's experience of treatment and hospitality in these instances are crucial to, and affects how trust is developed for their continued care.
|
62 |
Measuring the impact of using health-related websites : the eHealth impact questionnaireKelly, Laura January 2015 (has links)
<b>Introduction:</b> Health-related websites have developed to be much more than information sites: they are used to exchange experiences and find support as well as information and advice. It is important that health professionals and website developers understand how content may impact users. This thesis documents the development and application of a tool to measure the impact of using health-related websites which contain experiential and/or factual information. <b>Methods:</b> A multi-method study with five stages. Stage 1: Questionnaire items based upon themes relating to the impact of using health-related websites were constructed following qualitative secondary analysis of 93 interviews relating to patient and carer experiences of health and a recent literature review. Items were assessed by an expert panel. Stage 2: Cognitive interviews were carried out to confirm acceptability of items. Stage 3: Item reduction steps were used to reduce the number of items. Stage 4: The validity and reliability of the remaining items were tested using traditional and modern psychometric methods. Stage 5: The new questionnaire was piloted in a randomised controlled trial. <b>Results:</b> Eighty-two items were constructed according to the key themes identified in Stage 1. Following expert and patient refinement, two independent item pools entered psychometric testing. The first item pool related to general views of using the internet in relation to health and the second item pool related to the impact of using a specific health-related website. Sub-scales and summary scores were found to have high construct validity, internal consistency and test-retest reliability. The questionnaire showed high completion rates and low counts of missing data in a trial setting. <b>Conclusion:</b> Analysis confirmed good psychometric properties in the eHIQ-Part 1 (11 items) and the eHIQ-Part 2 (26 items). Preliminary findings of trial data demonstrate the acceptability and feasibility of including the eHIQ in randomised controlled trials. This tool will enable the measurement of the impact of health-related websites containing various styles of information and support across a range conditions and facilitate their accurate evaluation in clinical trials.
|
63 |
Fler- eller enkelbäddssalar i vården? : En litteraturöversikt av patienters upplevelser / Shared hospital rooms or single hospital rooms in care? : A literature review of patients’ experiencesWestin, Elin, Mallouppas, Alexia January 2016 (has links)
Bakgrund: Den svenska befolkningen ökar vilket resulterar i en ökad press på vården. Som patient ska man vara centrum för allt vårdande. Sjuksköterskan har ett ansvar för att lindra lidande och hjälpa patienten att uppleva hälsa och välbefinnande. Vårdmiljön har ett stort inflytande på patientens tillfrisknande. Därför är det viktigt att veta hur patienterna upplever vårdmiljön i de olika salarna för att på bästa sätt kunna gynna deras hälsa. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av vårdmiljön i fler- respektive enkelbäddssalar. Metod: Detta examensarbete är en litteraturöversikt grundad på tolv vårdvetenskapliga originalartiklar. Artiklarna hämtades från databaserna CINAHLComplete samt PubMed. Efter inhämtning av artiklar analyserades dessa efter Fribergs metod om litteraturöversikter. Resultat: Resultatet i denna översikt sammanställdes i sex kategorier, och dessa var: Upplevelsen av en gemenskap, Aktiviteter och tidsfördriv, Stöd av andra patienter, Integritet i förhållande till andra patienter, Sömnen påverkas och Upplevelsen av trygghet. Upplevelserna hos patienterna av att vårdas i flerbädds- och enkelbäddssalar varierade. En del patienter föredrog flerbäddssalar där möjligheten till gemenskap fanns, medan andra föredrog enkelbäddssalar då integriteten kunde tillgodoses. Diskussion: Resultatet diskuterades i relation till SAUK-modellen och andra studier. / Background: The Swedish population is increasing. This results in an increasing demand on the healthcare. The patient is the center of caring and the concept of being a patient implies suffering or being perseverant in suffering. The nurses have several areas of main responsibilities to attend to the patients in the best possible ways. The healthcare environment have a great impact on the patient's ability to recover from their illness. It is therefore important to know how the patients experience the healthcare environment in the hospital rooms. Aim: To describe patients experiences of the healthcare environment in single and multiple hospital rooms. Method: This essay is a literature review based on twelve original articles. The articles were collected by the use of the databases CINAHL Complete and Pubmed. The articles were analysed using Fribergs method of literature reviews. Results: The results were divided into six categories: The experience of a companionship, Activities and sparetime, Support from other patients, Integrity in relation to other patients, The effect on sleep and The experience of safety. The patients’ experiences of being cared for in a single or multiple hospital room varied. Some patients preferred multiple hospital rooms where they could socialize with other patients while others preferred single hospital rooms because of the need for privacy. Discussion: The results were discussed in the light of the model SAUK and other studies.
|
64 |
Patientupplevelser vid magnetisk resonanstomografi med stesolidKarlsson, Josefin, Svalmark, Anneli January 2018 (has links)
Bakgrund: Att genomgå en magnetisk resonanstomografi (MR) undersökning kan för patienter som lider av klaustrofobi och ångest innebära att de har svårt att genomföra undersökningen. Röntgensjuksköterskan kan ge stesolid intravenöst till patienten som då oftast klarar av att genomföra undersökningen. Syfte: Det övergripande syftet med studien var att undersöka patienters upplevelse vid MR med stesolid. Studien skulle också ge svar på vid vilken typ av undersökning som stesolid var mest förekommande samt om det fanns en skillnad i upplevelsen beroende på kön och ålder. Metod: Studien var en kvantitativ enkätstudie med egenkonstruerade frågor om patienters upplevelse under MR med stesolid. Från februari till och med april 2018 delades enkäter ut på fem utvalda sjukhus i södra Sverige till patienter som genomgick MR med stesolid. Resultat: Resultatet visade att de patienter som genomgick MR med stesolid hade en god upplevelse av undersökningen och det fanns ingen signifikant skillnad i upplevelsen beroende på kön eller ålder. Huvud/hals var den vanligaste undersökningen med stesolid. Slutsats: Patienterna hade en god upplevelse av MR med stesolid. I stort sett alla patienter fick stesolid på grund av att de tyckte det var trångt utrymme i kameran. Med detta resultat kan patienter som önskar sövas på grund av oro och ångest inför undersökningen istället få stesolid med god effekt. / Background: Undergoing magnetic resonance imaging (MRI) examinations can be difficult to endure for patients suffering from claustrophobia and anxiety. The radiographer can give the patient stesolid and then usually all of them can perform the examination. Purpose: The overall purpose of the study was to investigate patients experience undergoing MRI with sedation. The study would also provide the most frequent examinated part of body with stesolid and if there was any difference in the experience depending on gender and age. Method: The study was a quantitative questionnaire study with self-designed questions about patients experience during MRI with stesolid. From February to April 2018, the questionnaire was distributed at five selected hospitals in southern Sweden to patients who underwent MRI with stesolid. Result: The result showed that patients who underwent MRI with stesolid had a good experience of the examination and there was no significant difference between the gender and age. Head/throat was the most common examination with stesolid. Conclusion: The patients had a good experience of MRI with stesolid. Almost all of the patients got stesolid because they thought there was a restricted space in the camera. With this result, patients who want anaesthesia because of anxiety may be able to get stesolid instead with good effect.
|
65 |
Patienters upplevelse av sexuell dysfunktion efter radikal prostatektomi - en litteraturstudieCederholm, Linnéa, Wessman, Bella January 2018 (has links)
Bakgrund: Radikal prostatektomi är ett vanligt kirurgiskt ingrepp som utförs vid lokaliserad prostatacancer. Olika former av sexuella dysfunktioner såsom förändringar i libido, erektil dysfunktion och orgasmssvårigheter är biverkningar förknippade med radikal prostatektomi. Trots att dessa biverkningar är vanliga, upplever patienter att de inte fått tillräckligt med information och stöd. Syfte: Syftet med denna studie är att redovisa och sammanställa empirisk kunskap om patienters upplevelse av sexuell dysfunktion efter radikal prostatektomi.Metod: Denna litteraturstudie grundas i 10 kvalitativa intervjustudier. Resultat: Upplevelser av sexuell dysfunktion ledde till att patienter undvek sexuell aktivitet och intimitet. Många deltagare kände frustration och förstörd njutning då de kände libido men oförmåga att uppnå spontan erektion. Rädsla att bli lämnad, värdelöshetskänslor och minskad manlighet var några av de emotionella reaktioner som deltagarna upplevde. Att lära sig att leva med sina sexuella dysfunktioner var en balansgång mellan överlevnad och acceptans.Diskussion: Sjuksköterskor måste arbeta mer strukturerat för att samla in information och upplevelser av sexuella dysfunktioner för att kunna hjälpa varje individuell patient på bästa sätt. Ålder får inte ses som ett hinder att inte informera om sexuella dysfunktioner. Att arbeta för att hjälpa patienter att hantera och minimera konsekvenser av sexuella dysfunktioner minskar risken för utveckling av depression, ångestproblematik eller annan psykisk ohälsa.Konklusion: Arbetet med sexuella dysfunktioner underprioriteras i vården och skapar stort lidande hos patienter och närstående. Vårdpersonal måste uppmärksamma och prioritera sexuell dysfunktion i omvårdnaden av patienter som har eller ska genomgå radikal prostatektomi. / Background: Radical prostatectomy is a common surgical treatment for localized prostate cancer. Sexual dysfunction in different forms such as changes in libido, erectile dysfunction and difficulties around orgasms, are consequences of radical prostatectomy. Even though these consequences are common, patients do experience a lack of information and support.Aim: The aim of this study was to report and compile empirical knowledge about patients’ experiences of sexual dysfunction after radical prostatectomy.Method: This literature review was based on ten qualitative interview studies. Result: Experiences of sexual dysfunction resulted in patients avoiding sexual activity and intimacy. Many participants felt frustration and ruined pleasure as they felt libido but unable to achieve spontaneous erection. Fear of being abended, worthlessness and diminished manliness were some of the emotional reactions that the participants experienced. Learning to live with their sexual dysfunctions was a balance between survival and acceptance.Discussion: There is need for nurses to collect information and experiences of sexual dysfunctions to help every patient needs in the best way possible. The patients’ age can´t be seen as an obstacle to not inform about sexual dysfunctions. To minimize developing depression, anxiety and other mental illnesses nurses must help patients in their acceptance of the new situation and give enough information and support for the patients’ needs.Conclusion: Sexual dysfunctions are under prioritized in nursing and gives the patients and their partner suffering. Nurses must pay attention to and prioritise patients’ sexual dysfunction in caregiving for patients undergoing radical prostatectomy.
|
66 |
ATT FÅ EN MENINGSFULL VARDAG : Patienters erfarenheter av fysisk aktivitet inom rättspsykiatrisk slutenvårdJonsson, Josefin, Forsberg, Beatrice January 2022 (has links)
Bakgrund: Fysisk aktivitet har hälsofrämjande effekter, trots detta utgår inte den fysiska aktiviteten utifrån personcentrering där patienternas egna behov tas i beaktande. Specialistsjuksköterskor ska dessutom arbeta personcentrerat för att kunna bedriva återhämtningsinriktad omvårdnad. Tidigare forskning visar patienters erfarenheter av fysisk aktivitet inom psykiatrisk vård som tar fasta på patienters möjligheter, utmaningar och betydelsen av fysisk aktivitet. Men det saknas kunskap om erfarenheterna inom rättspsykiatrisk slutenvård där patienterna är ytterligare begränsade. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av fysisk aktivitet inom rättspsykiatrisk slutenvård. Metod: Semistrukturerade intervjuer med tio deltagare som vårdas inom rättspsykiatrisk slutenvård. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Patienters erfarenheter visar fyra olika kategorier av fysisk aktivitet, vilka är att ha innehåll i sin tillvaro, att kunna ta hand om sig själv, att känna en drivkraft och att känna sig begränsad. Dessa kategorier sammanstrålar i ett gemensamt tema, att få en meningsfull vardag. Slutsatser: Hur fysisk aktivitet möjliggör till en meningsfull vardag utgår ifrån varje enskild patient. Huruvida patienter själva får vara styrande utifrån sina egna förutsättningar kommer kunna avspeglas i patientens återhämtning. / Background: Physical activity has health-promoting effects, despite this, the physical activity isn’t based on person-centering where patients' own needs are considered. The specialist nurse must also work person-centered to be able to conduct recovery-oriented nursing. Previous research shows patients 'experiences of physical activity in psychiatric care where the focus aims on the patients' opportunities, challenges and the importance of physical activity. But there’s a lack of knowledge about the experiences in forensic psychiatric care where patients are further limited. Aim: To describe patients' experiences of physical activity in forensic psychiatric care. Method: Semi-structured interviews with ten participants in forensic psychiatric care. To analyze the conducted interviews a qualitative content analysis was used. Results: Patients' experiences show four different categories of physical activity, which are to have content in their existence, to be able to take care of themselves, to feel a driving force and to feel limited. These categories converge in a common theme, to have a meaningful everyday life. Conclusions: How physical activity enables a meaningful everyday life is based on each individual patient. Whether patients themselves can be in control based on their own conditions will be reflected in the patient's recovery.
|
67 |
Patienters upplevelser av att använda tolk inom hälso- och sjukvårdenAbdi Ismail, Ifrah, Zewdie Vedberg, Sara January 2022 (has links)
Introduktion: Migrationen har ökat markant det senaste decenniet. Detta leder till svårigheter att tillämpa vård på lika villkor för patienter som inte har sitt modersmål i landet de befinner sig i. Detta kräver att en tredje part som är tolk blir involverad för att underlätta kommunikationen mellan vårdgivare och patient. Syftet: Att beskriva patienters upplevelser vid användning av tolk i kommunikation med hälso- och sjukvården. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på vetenskapliga kvalitativa artiklar. Datainsamling genomförd i databaserna CINAHL och PubMed. Tolv utvalda artiklar har kvalitetsgranskats utifrån SBU:s kvalitetsgranskningsmall (2012). Resultat: Patienters upplevelser av tolkanvändning inom hälso- och sjukvården var varierande. Resultatanalysen redogörs i fem kategorier; Jämlik vård, oro för missförstånd och bristande tillit, informella tolkar, professionalism hos tolken, tillfredsställelse med telefontolk/videotolk respektive fysisk närvaro. Slutsats: Tillgången till auktoriserade tolkar upplevdes avgörande för att få en jämlik vård. Däremot upplevde deltagarna att det uppstod brist på auktoriserade tolkar samt information om tillgången till auktoriserade tolkar. Patienterna beskrev positiva såväl som negativa aspekter av tolkanvändning. Den negativa upplevelsen gentemot den auktoriserad tolken beskrevs som att det förekom dialektskillnader som ledde till missförstånd, bristande tillit över tolkens översättningsförmåga samt tolkens sätt att vara objektiv och neutral i sitt uppdrag. Detta resulterade i att patienterna valde att använda informella tolkar bland annat familjemedlemmar som saknade medicinska språkkunskaper. Vilket i sin tur ledde till svårigheter att uppnå patientdelaktighet och personcentrerad vård. Nyckelord Tolk, patienters upplevelser, migranter, kommunikationssvårigheter, hälso- och sjukvård. / Introduction: Migration has increased significantly in recent decades. This leads to difficulties in applying care on equal terms to patients who don’t have their mother tongue in the country in which they are located, which requires the involvement of a third party who is an interpreter to facilitate communication between healthcare professionals and patients. Aim: the purpose is to investigate patients' experiences of using an interpreter in communication in health care. Method: A general literature study based on scientific qualitative articles. Data collection was performed in the databases CINAHL and PubMed. Twelve selected quality articles were reviewed based on the SBU quality review template (2012). Results: Patients' experiences of interpreter use in health care vary. The results analysis is presented in five categories; Equal care, Concerns about misunderstandings and lack of trust, non-formal interpreters, professionalism of the interpreter, Satisfaction with telephone interpreter / video interpreter and physical presence. Conclusion: The availability of authorized interpreters was perceived as crucial in order to receive equal care. However, the participants felt that there was a shortage of authorized interpreters and information about the availability of authorized interpreters. Patients described positive as well as negative aspects of interpreting. The negative experience towards the authorized interpreter was described as that there were dialect differences that led to misunderstandings, lack of trust in the interpreter's translation ability and the interpreter's way of being objective and neutral in his assignment. This resulted in patients choosing to use informal interpreters, including family members who lacked medical language skills. Which in turn led to difficulties in achieving patient participation and person-centered care. Keywords Interpreters, patients' experiences, migrants, communication difficulties, health care.
|
68 |
Att leva med en implanterbar kardiell defibrillator : Patienters upplevelser - En litteraturöversikt / Living with an implantable cardioverter defribrillator : Patients' experiences - A literature reviewEdlundh, Molly, Karlsson, Josefine January 2021 (has links)
Bakgrund: Tekniken utvecklas kontinuerligt och är idag ett vanligt inslag i sjuksköterskans dagliga omvårdnadsarbete. Patienter som vårdas av sjuksköterskan kommer också att komma i kontakt med tekniken och förståelse för patienters upplevelser är centralt för att sjuksköterskan ska kunna arbeta personcentrerat. Det är därmed väsentligt att belysa vad forskningen säger om hur patienter upplever att leva nära teknisk utrustning med anledning av att dessa patienter finns överallt i hälso- och sjukvården, och allmänsjuksköterskan kommer att komma i kontakt med dessa patienter. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med en implanterbar kardiell defibrillator (ICD). Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ ansats baserad på 13 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och Cinahl Complete. Artiklarna analyserades enligt Fribergs femstegsmodell för analys av kvalitativa studier. Resultat: I litteraturöversiktens resultat presenterades tre teman och fem subteman. Patienter med ICD-behandling upplevde att kroppen med en ICD-dosa var förändrad. Relationen till livet förändrades och upplevelsen av chocken påverkade patienters mående. Patienter upplevde en brist på kunskap om hur ICD-behandlingen påverkade livet. Slutsats: Patienter med ICD-behandling behövde anpassa sig till de förändringar och begränsningar som behandlingen medför. Hälso- och sjukvården behöver vara medvetna, ha förståelse och kunskap om förändringarna för att stödja och bevara hälsa och integritet, samt att begränsningar medför att relationen till samhället kan förändras. / Background: Technology is constantly developing and is now a common occurrencein the day-to-day work of a nurse. Patients who are in the care of anurse also come in contact with the technology, and being able tounderstand their experiences is key in allowing nurses to providepatient-centred care. It is therefore essential to highlight what researchsays about how patients experience living close to technical equipment,considering how these patients can be found everywhere in healthcare,and registered nurses will come in contact with these patients. Aim: The aim was to describe patients’ experiences living with an Implantable Cardioverter Defibrillator (ICD). Method: A literature review with a qualitative design based on 13 scientific articles from the databases PubMed and Cinahl Complete. The articles were analysed using Fribergs’ five step model for analysing qualitative studies. Results: In the literature review three themes and five subthemes were presented. Patient undergoing ICD-treatment experienced that their bodies felt different with the ICD-device. Their view of life changed as a result of the treatment and the shock of the defibrillation impacted their wellbeing. Patients experienced a lack of knowledge about how ICD-treatment affected their lives. Conclusion: Patients undergoing ICD-treatment needed to adapt to the changes and limitations that the treatment causes. The health care system needs to be aware of, have an understanding of and the knowledge of the changes in order to be able to support and maintain health and integrity. The limitations imposed a possible changing relationship with soceity.
|
69 |
Patienter med prostatacancer och deras behov av informationKiendl, Caroline, Mårtensson, Jonna January 2008 (has links)
Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka hur patienter medprostatacancer uppfattade den givna informationen om sin sjukdom ochbehandlingen av den. Författarna har utgått från Willman m fl (2006)evidensbaserade metod. De vetenskapliga artiklarna som legat till grund förstudien granskades i protokoll av Carlsson & Eiman m fl (2003), modifierade avförfattarna. Studien innefattar tolv vetenskapliga artiklar. Författarna kom iresultatet fram till tre olika temaområden: informationsmaterial och hjälpmedel,informatörer och stödgivare samt behov av information. I många studier utrycktepatienterna missnöje med informationen, den ansågs inte vara tillräcklig. Demetoder som visade sig framgångsrika var rådgivning och uppföljning via telefonav en sjuksköterska efter utskrivning. Även de patienter som försågs medutbildningspaket var väldigt nöjda med informationen. Kontakt med andra mänmed erfarenhet av prostatacancer ansågs också vara viktig. / The aim of this systematic literature review was to look at how patients withprostate cancer regarded the information they received about their condition andits treatments. The authors have used Willman et al (2006) evidence basedmethod. The results of this study are based on twelve articles. The articles that areincluded were examined with a protocol by Carlsson & Eiman et al (2003),modified by the authors. The results are divided into three themes; informationmaterial and aids, informant and support and need for information. In many of thestudies patients expressed dissatisfaction with the information, they felt that it wasnot considered sufficient. The successful methods for giving information weretelephone guidance and a follow-up by a nurse after discharge. Also patients whoreceived an education package were very pleased with the information. Contactwith other men with experience of prostate cancer was also considered veryhelpful.
|
70 |
Äldre personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt : En litteraturöversikt / Elderly persons’ experiences of living with heart failure : A literature reviewZamora Alonzo, Dayanna January 2022 (has links)
Bakgrund: Hjärtsvikt är en sjukdom som har ökat i samhället särskilt hos äldre personer. Sjukdomens konsekvenser tvingar äldre personer att göra stora livsförändringar för att kunna hantera vardagen. Sjuksköterskor har en omfattande roll att utbilda och informera om sjukdomen samt ge stöd till patienter med hjärtsvikt att utföra egenvård. Syfte: Syftet var att beskriva äldre personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Metod: Metoden var en litteraturöversikt. Totalt inkluderades nio artiklar framsökta med hjälp av databaserna CINAHL Complete och PubMed. Åtta artiklar var kvalitativa och en tillämpade mixad metod. Artiklarna kategoriserades och tematiserades baserat på likheter och skillnader i resultaten. Resultat: I resultatet framkom tre teman utifrån äldre personers upplevelser. Det första temat handlar om otillräcklig information, andra tema en förändrad kropp och det tredje handlar om äldre personers behov av stöd från anhöriga och vårdpersonal. Slutsats: Äldre personer med hjärtsvikt har behov av stöd och vägledning för att kunna hantera sin egenvård. Framtida forskning behövs, från ett individinriktat perspektiv, för att undersöka vilka strategier som kan stödja äldre personers egenvård. / Background: Heart failure is a disease that has increased in the society, especially in elderly people. The consequences of this disease force older people to make major life changes to manage everyday life. Nurses have an extensive role to educate and inform about the disease and provide support to patients with heart failure to perform self-care. Aim: The objective for this study is to describe elderly person’s experiences of living with heart failure. Method: The method was a literature review. A total of nine articles searched using the databases CINAHL Complete and PubMed were included. Eight articles were qualitative, and one applied a mixed method. The articles were categorized and themed based on similarities and differences in the findings. Results: The results revealed three themes based on the experiences of elderly persons. The first theme is about insufficient information, the second theme relates to a changed body, and the third theme is about elderly people's need for support from relatives and healthcare professionals. Conclusion: Elderly persons with heart failure need more support and guidance to be able to manage their own self-care. Future research needs, from an individual-oriented perspective, to investigate which strategies can support elderly people's self-care.
|
Page generated in 0.1049 seconds