• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 174
  • Tagged with
  • 174
  • 99
  • 59
  • 47
  • 37
  • 37
  • 34
  • 33
  • 28
  • 26
  • 26
  • 26
  • 25
  • 24
  • 24
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Matematik i förskolan : Vilka stategier använder barn när de sorterar material i närvaro av en pedagog och på egen hand / Mathematics in pre-school

Boya, Hala, Murad, Nawul January 2014 (has links)
Syftet med detta examensarbete var att studera vilka strategier barnen använde när de sorterade material i närvaro av en pedagog och på egen hand. Metoden som användes var kvalitativ forskningsmetod. Datainsamling bestod av åtta observationstillfällen, sammanlagt fyra observationer av barn med pedagoger och fyra till utan pedagoger. I vår studie valde vi fyra barngrupper och inom varje grupp valde vi tre barn, sammanlagt 12 barn. Vårt syfte med observationerna var att undersöka barnens lösningsstrategier vid deras lek med knappar och djur. De strategierna som vi valde att undersöka var likheter-olikheter, att bilda par, sortera efter antal och klassificering. Resultatet från studien visade att vid barnens sortering utan och med pedagoger använde strategierna likheter-skillnader, klassificering, parbildning och storleksordning. Det visade också att leken och pedagogens närvaro har betydelse för barnens sorteringsutveckling.
2

Lilla snigel, akta dig! : En studie om hur pedagoger använder musik i förskolan

Johansson, Maria, Kårhed, Malin January 2016 (has links)
Syftet med studien var att undersöka på vilka sätt förskolepedagoger - utöver planerade sångsamlingar- använder musik i sin förskolas dagliga verksamhet. Utifrån syftet formulerade vi två frågeställningar som berör hur pedagoger anser att musik kan användas i verksamheten och huruvida deras egna relation och erfarenhet till musik har en påverkan på sättet de arbetar med musik. Metoden för studien var halvstrukturerade intervjuer där en intervjuguide (bilaga 2) med möjlighet att lägga till, ändra och utveckla frågorna allt eftersom behovet uppstod. Totalt intervjuades 6 pedagoger från 4 förskolor. Det var 5 kvinnor och 1 man som intervjuades och de har mellan 5-30 verksamma år inom att arbeta i förskola. Resultatet visade på att musik i stor utsträckning användes i verksamheten och att samtliga informanter, förutom planerade sångsamlingar, försökte använda musik så ofta som möjligt. Resultatet visade även att pedagogens egna inställning till musik är viktig och att samtliga informanter, oavsett personlig musikutbildning eller intresse ansåg sig ha tillräckligt med kunskaper för att arbeta med musik i förskolan tillsammans med barnen. Slutligen har vi synliggjort de likheter som återfinns mellan litteraturen och den syn informanterna har på musik, samt besvarat de frågeställningar som vi satt upp i början av arbetet.
3

Leken som verktyg för samspel

Hägglund, Elin January 2013 (has links)
Syftet med det här examensarbetet är att visa på hur man med leken kan hjälpa barn att utveckla samspelet. Uppsatsen utgår från följande frågeställningar: Vad har leken för betydelse för samspelet? På vilka sätt kan man arbeta med leken för att utveckla samspelet? Metoden som användes var kvalitativ enkät. Fem personer som arbetar i förskolan fick besvara enkäten skriftligt. Resultaten visar att informanterna anser att lekens roll är viktigt för barns samspel. I leken tränar barnen turtagning, samförstånd och ömsesidighet. De tränar bearbetning av känslor, upplevelser och erfarenheter. För att samspela bra krävs även god kommunikation, samarbetsförmåga, lyhördhet, förståelse för andra, inlevelse, empati, minne, drivkraft och bra språk. Det är viktigt med närvarande pedagoger som vägleder och stöttar barnen. Barnen måste också ha lugn och ro när de leker och få möjlighet att leka färdigt.
4

Utomhuspedagogik : Hälsa och lärande

Holmkvist, Lena, Borojevic, Danijela January 2013 (has links)
Studiens syfte är att undersöka hur utomhuspedagogik fungerar i praktiken. Tanken är att ta reda på hur pedagoger, vårdnadshavare och barn upplever utomhuspedagogik, vilka fördelar och nackdelar det finns med utomhuspedagogik samt hur barns hälsa och lärande påverkas. En annan viktig aspekt är om alla mål uppfylls eller om det kan finnas hinder för det. Studiens viktigaste resultat är att hela kroppen behövs för att det ska bli en bra lärande situation och detta är något som Brügge, Glantz och Sandell (2011) poängterar och menade att utomhuspedagogik skapar ett direkt och meningsfullt lärande som kopplas till verkliga situationer som ger barnen något att relatera till. Där erbjuds barnen att använda hela sin kropp och alla sina sinnen. Det poängteras även hur vikigt pedagogens förhållningsätt är i förhållande till utomhuspedagogiken. Lärarförbundets förlag och Tidningen Förskolan (2005) poängterar att leken får en annan form i skogen och det blir inte lika uppstyrd då miljön inte talar om vad som bör lekas och hur det bör lekas. Detta på grund av att naturen är neutral vilket leder till att barnen får använda mer av sin kreativitet och fantasi. Pedagogerna behöver heller inte tänka så mycket på barnens motoriska utveckling då skogen är rustad med kullar, träd och ojämn mark där barnen kan springa, klättra och gå. Barnen utvecklar även andra kompetenser så som social och kognitiv kompetens. Centrala begrepp inom studien är: kunskap, samarbete, rörelse, motorik, miljön, natur, lärande, hälsa och material.
5

Kommunikation i förskolan : pedagogens kommunikation med yngre barn i förskolan

Svensson, Malin, Eriksson, Heléna January 2013 (has links)
Studiens syfte är att undersöka på vilka sätt som pedagogen kommunicerar med yngre barn i förskolan. I litteraturen kan man läsa om den sociokulturella teorin, vad kommunikation är och vad pedagogen har för roll. För att ta reda på vilka sätt pedagogen kommunicera med yngre barn i förskolan gjordes observationer i tamburen vid utgång. Här får pedagogen möjlighet att kommunicera om matematik, kroppsuppfattning, höger, vänster m.m. När observationerna utfördes var det snö och kallt ute. Då behövde barnet mycket kläder på sig, vilket gjorde att pedagogen fick en längre tid att kunna föra en dialog tillsammans med barnet. Det gjordes 17 observationer på nio olika avdelningar på fyra olika förskolor. För att se resultatet av observationerna gjordes en tabell, där kan utläsas på vilka sätt pedagogen kommunicera till det yngre barnet. Resultatet tyder på att pedagoger använder sig mest av pedagogisk dialog med yngre barn i förskolan.
6

Grovmotorik - ett bortglömt inslag i dagens förskola? : En undersökning om grovmotorikens betydelse i dag jämfört med för femton år sedan / Motor skills - a forgotten element in today´s preschool? : A survey about the importance of gross motor skills today compared to fifteen years ago

Johansson, Caroline, Karlsson, Linda January 2013 (has links)
Syftet med vår undersökning är att belysa hur förskollärare tänker kring barns grovmotoriska utveckling i dag jämfört med för femton år sedan. Vi vill även skapa en förståelse för varför och hur en eventuell förändring har skett. Detta gör vi genom att fråga hur pedagogens förhållningssätt till barns grovmotoriska utveckling ser ut idag jämfört med för femton år sedan. Undersökningen följer kvalitativa forskningsmetoder med intervjuer under fysiska möten. Resultatet visar att grovmotorisk träning har ett mindre utrymme i förskolan i dag jämfört med för femton år sedan och det är främst tre faktorer som påverkar hur mycket det blir – tid, gruppstorlek och medvetenhet. Forskningen visar att en välutvecklad grovmotorik är betydelsefull för inlärningen. Enligt informanterna tillskrivs förskolan fler målformuleringar vilket innebär att fler uppdrag ska rymmas inom samma tid som förut och motoriken får ge vika. Fler barn skrivs in i grupperna vilket påverkar förutsättningarna för grovmotorisk träning i förskolan då lokaler och personaltäthet förblir detsamma. Pedagogernas medvetenhet påverkar mängden grovmotorisk träning i förskolans verksamhet. Det visar sig i den enskilda pedagogens intresse för motorik och rörelse och även dess syn på motorikens betydelse i leken. För att kunna delta och leka med en god självkänsla behövs en motoriskt säker kropp samt en god kroppsuppfattning. Till skillnad mot för femton år sedan, integrerar idag den medvetne pedagogen den grovmotoriska träningen i leken.
7

Jaha, han håller penseln åt det hållet : Förskollärares uppfattningar om och arbete med bild- och formskapande med de yngsta barnen i förskolan

Lindberg, Emma January 2014 (has links)
Syftet med denna studie har varit att öka kunskapen om förskollärares uppfattningar om och arbete med bild- och formskapande med de yngsta barnen i förskolan. Litteraturgenomgången ger en tillbakablick på hur bild- och formskapande har sett ut i förskolans verksamhet genom åren. Där lyfts även olika områden som är relevanta för att främja de yngsta barnens bild- och formskapande fram. För att belysa förskollärares uppfattningar om detta gjordes sex kvalitativa intervjuer med utbildade förskollärare. Resultatet visade att studiens respondenter är eniga om att det är viktigt att arbeta med bild- och formskapande med de yngsta barnen och att det ska handla om att skänka glädje, att upptäcka och testa olika material, uttrycka sina känslor och att öka sina erfarenheter. Respondenterna såg processen i skapandet som det viktigaste, inte resultatet. De sa sig arbeta mycket med bild- och formskapande med de yngsta barnen även om några av dem hade önskat att de hade mer tid till att lyfta det spontana skapandet. De flesta respondenterna framhöll att pedagogen utgör en viktig roll i de yngsta barnens skapande. De menade att det viktigaste är att man som pedagog är engagerad och intresserad för att kunna locka och utmana barnen i deras bild- och formskapande. Sökord: Kreativitet, lek, pedagogens roll, process.
8

IKT i förskolan : Pedagogers attityder till IKT i förskolan

Franzén, Kristina, Maritz, Rebecca January 2014 (has links)
Studiens syfte är att undersöka pedagogers attityd till IKT i förskolan Vi ska även se vad det finns för hinder och möjligheter med IKT i förskolan. Vi har gjort intervjuer på fem olika förskolor för att studera pedagogernas syn på IKT. Vi undersöker också pedagogernas syfte till att använda sig av IKT i förskolan.Den viktigaste delen i vår studie är pedagogen syn och förhållningssätt till att införa teknik och IKT i förskolan. Lindahl & Folkesson (2012) skriver att de senaste fem decennierna har IKT-användningen ökat men är fortfarande inte så etablerade i förskolan. De skriver också att det är pedagogernas rädslor som hämmar utvecklingen inom IKT i förskolan. Skolverket (2010) skriver att kommunen bör ge all personal kompetensutveckling efter behov i förhållande till förskolans uppdrag. De nämner även att pedagogerna ska ha chans till utbildning och stöd inom olika områden så de främjar barnens lärande.Undersökningen visar att IKT-användningen ökat och att samtliga pedagoger som intervjuats är positivt inställda till att använda IKT i förskolan. Samtliga förskolor som besökts har nyligen fått tillgång till digitala verktyg. Pedagogerna börjar se fördelarna med att använda sig av olika tekniska hjälpmedel i verksamheten. Undersökningen visar också att pedagogerna är i olika åldrar och har olika erfarenheter av digitala verktyg. De äldre har fått lära sig medan yngre har vuxit upp med IKT. Det går också att se att attityden har svängt från att tidigare varit negativ. Verksamheten kunde då inte alls se något användningsområde för IKT i förskolan. Idag är den som tidigare nämnts endast positiv.
9

En mångkulturell förskola : -Fem förskollärares syn på hur de arbetar med mångkultur i förskolan

Belzu Mannberg, Pascal January 2015 (has links)
No description available.
10

”Uppgiften är att vara aktiv tillsammans med barnen i olika situationer” : Pedagogers beskrivning av yrkesrollen vid inomhusvistelse respektive utomhusvistelse / ”The task is to be active with the children in different situations.”  : Preschool teachers´ description of their professional role comparing indoor- and outdoor stay.

Jonasson, Anna, Nilsson, Sofie January 2017 (has links)
Engelsk titel:” The task is to be active with the children in different situations.” Preschool teachers´ description of their professional role comparing indoor- and outdoor stay.   Tidigare forskning visar på att då barn vistas utomhus ägnas dem mindre uppmärksamhet än då de vistas inomhus (McClintic & Petty, 2015). I den här kvalitativa intervjustudien är syftet att bidra med kunskap om hur pedagoger beskriver sin yrkesroll i utomhusmiljö respektive inomhusmiljö. De frågeställningar som vi ämnar söka svar på är 1). Vilka likheter och skillnader beskriver pedagogerna vad gäller deras roll i utomhusmiljö respektive inomhusmiljö? 2). Vilka likheter och skillnader beskriver pedagogerna vad gäller deras interaktion med barnen i utomhusmiljö respektive inomhusmiljö? 3). Vilka likheter och skillnader beskriver pedagogerna vad gäller deras interaktion med varandra i utomhusmiljö respektive inomhusmiljö? I studien använder vi oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med totalt åtta pedagoger på två olika förskolor. För att analysera vårt resultat har vi använt oss av Goffmans dramaturgiska analysmodell samt det sociokulturella perspektivet med Vygotskijs proximala utvecklingszon som centralt begrepp. I resultatet framkommer det att pedagogerna till viss del ser liknande på sin roll både vid inomhus – och utomhusvistelse vilket innebär att pedagogerna beskriver sin roll som deltagande, aktiv och medforskande. Både vid inomhusvistelse och utomhusvistelse ser pedagogerna goda möjligheter till interaktion med barnen. I resultatet kan vi urskilja att pedagogerna ser få hinder till interaktion med barnen vid utomhusvistelse. Trots det sker det mer interaktion vid inomhusvistelse. Kan detta bero på att pedagogernas fokus vid utomhusvistelse är att interagera med varandra?

Page generated in 0.0432 seconds