BakgrundI kapitlet bakgrund ger vi en beskrivning av barn med ett inagerande beteende ochpedagogernas betydelse för dessa barn. Vi redogör också för lekens, samspelets,kommunikationens och föräldrasamverkans betydelse för barn med ett inagerande beteende. I bakgrunden redogörs även relevant forskning.SyfteVårt syfte med undersökningen är att ta del av pedagogers beskrivning av förskolebarn med ett inagerande beteende samt pedagogernas arbetetssätt/metoder med att få dessa barn att samspela, kommunicera och bli delaktiga i lek och aktiviteter.MetodI vår undersökning utgick vi ifrån ett hermeneutiskt synsätt. Vi använde oss av en kvalitativ metod där intervju var vårt redskap. Vi intervjuade sex pedagoger som är verksamma inom förskolan. Vår teoretiska utgångspunkt är Säljös sociokulturella teorier.ResultatPedagogerna i vår undersökning beskrev metoder som små grupper och att utgå ifrån barnets intresse som betydelsefulla i sitt arbete med barn som har ett inagerande beteende. Vi ser att pedagogens närvaro i barngruppen skapar förutsättningar för att upptäcka och stötta barn med ett inagerande beteende. / Program: Lärarutbildningen

BAKGRUND:Utomhuspedagogik är något vi uppmärksammat bli mer och mer vanligt att arbeta med runt om på förskolorna. Dock blir utflykterna i förskolorna färre, och utemiljöerna blir begränsade av olika faktorer. Förskolegården blir då allt viktigare för barns intellektuella förståelse för sin närmiljö. Att arbeta i utomhusmiljön är ett processinriktat arbetssätt där miljön blir till en medupptäckare i barnens lek, lärande och utveckling. Det utmanar pedagogens roll och ställer krav på de miljöer som förskolan erbjuder.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka hur verksamma pedagoger i förskolan resonerar kring användandet av utomhuspedagogik och utomhusmiljö som ett pedagogiskt verktyg för barns utveckling och lärande.METOD:Vår studie utgår från en kvalitativ metod. Vi har intervjuat 12 förskollärare på fem förskolor.RESULTAT:Pedagogerna använder sig av utomhuspedagogik som ett sätt att stimulera barns utveckling och lärande till exempel när det gäller konkret matematik, språkstimulering, barns motoriska utveckling samt utmanande av lek och fantasi. Även den egna rollen i utomhusmiljön var något pedagogerna berättade om. Det som framträtt är tre olika roller, dessa är att finnas till hands, medupptäckaren och att finnas där som observatör vid konflikter. I arbetslagsdiskussioner prioriterades inte diskussioner om utomhuspedagogik och utemiljö.

Leken är det viktigaste elementet i förskolan. Merparten av de studier där man har undersöktpedagogernas deltagande, funktion eller roll i leken har gjorts från ett vuxenperspektiv och få studierhar gjorts ur barnens synvinkel. Det saknas svar på en mera konkret och öppen frågeställning, såsomvad pedagogen ska göra när barn leker. Denna studies syfte var därför att få kunskap om förskolebarnsperspektiv på pedagogen i leken.Tjugosex åländska förskolebarn fick rita och muntligt beskriva vad de ansåg att pedagogen ska göranär de leker. Teckningarna och svaren analyserades och tolkades och fyra kategorier formades. Avresultatet framgår att nästan hälften av barnen ansåg att pedagogerna inte ska delta i leken, medanungefär var fjärde ansåg att pedagogen ska ha hand om ordningen i leken. Var femte barn ville å sinsida att pedagogerna ska delta i leken.Resultaten stämmer i viss mån in på det som tidigare forskats om pedagogen i leken från ettvuxenperspektiv, men det finns också skillnader. Detta synliggör vikten av forskning från barnsperspektiv. Studien visar framförallt på att de barn som vill att pedagogen inte deltar i leken är dubbeltflera än de barn som önskar att pedagogen ska delta i deras lek. Studien kan ge en fingervisning omhur barn kan tänkas uppleva att pedagoger ska agera i leksituationer och belyser vikten av att låtabarnen komma till tals vid planeringen av verksamheten. I framtiden behövs mera forskning påområdet för att ge förskolor större beredskap för att planera och utforma verksamheten på ett sätt somgynnar barnen. Exempelvis kunde man undersöka orsaker till att barnen anser att pedagogen ska deltaeller inte delta. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

<p>I detta examensarbete undersöker jag pedagogens roll vid fantasilek. Mitt syfte med arbetet är att få en fördjupad förståelse för vad pedagogens roll vid barns fantasilek i förskolan kan innebära. Den frågeställning vilken jag söker svara på är följande: ”Vad är pedagogens roll vid barns fantasilek i förskolan, enligt fem förskollärare?” Min teoretiska utgångspunkt för arbetet har jag valt att ta i ett sociokulturellt perspektiv på fantasilek och pedagogens roll vid densamma. Undersökningen har genomförts i form av en kvalitativt orienterad intervjustudie. Materialet från denna studie har jag bearbetat samt analyserat, vilket resulterade i att jag fann fyra övergripande aspekter av pedagogens roll vid fantasilek. Dessa var: En förberedande roll, En deltagande roll, En närvarande roll, En observerande roll. Dessa ”roller” kom sedan att utgöra utgångspunkten för ett tolkningsarbete där jag sökte förstå innebörden av pedagogens roll utifrån olika teorier kring barns lek, lärande och utveckling. Resultatet av tolkningsarbetet ledde vidare till en diskussion kring hur det kommer sig att pedagogens roll vid fantasilek ges den innebörd jag finner i min studie.</p>

<p>Vi har i den här uppsatsen fokuserat på hur Informations- och KommunikationsTeknik (IKT) kan användas av pedagoger i en förskoleklass. Syftet har varit att undersöka hur IKT används samt göra en inventering av IKT-relaterat material. För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ metod genom observation, fotografering samt intervju. Vi utförde vår empiriska undersökning i en förskoleklass där det arbetade två pedagoger. Efter vår inventering blev pedagogerna förvånade över att de hade så mycket IKT-relaterat material i klassrummet. När vi bearbetat och analyserat vårt material kom vi fram till att pedagogens inställning till IKT är betydelsefull för att det ska användas av pedagogen. Vidare är det viktigt att det finns IKT-relaterad utrustning i nära anslutning till klassrummet för att användningen ska ske spontant. De pedagoger vi intervjuat anser att det bör finnas fler datorer än en i anslutning till klassrummet för att datorerna ska kunna användas i verksamheten. Både pedagogerna vi har intervjuat och litteraturen vi läst påpekar vikten av att skolan följer med i samhällets utveckling, eftersom lärandet enligt de båda källorna måste förändras för att tillfredställa arbetsmarknaden.</p>

<p>Mot bakgrund av tidigare forskning kring ADHD är syftet med denna studie att få en djupare inblick i hur pedagoger på en organisatorisk nivå bemöter ADHD elever i undervisningen. Detta görs genom att synliggöra de erfarenheter pedagoger i grundskolans senare år har inom området. Kunskap om att hantera elever med ADHD är värdefull eftersom det blir lättare att bemöta och undervisa elever med denna diagnos. Detta val gjordes för att diagnosen ADHD ofta förekommer i dagens skolor och i flera elevgrupper. Detta ställer stora krav på pedagogen att besitta tillräckliga kunskaper, såväl organisatoriskt som pedagogiskt, för att kunna hantera och bemöta dessa elever i olika undervisningssituationer. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning samt pedagogens roll kring ADHD. Undersökningen genomfördes på två olika högstadieskolor i södra Sverige. Eftersom detta ämne behandlas utifrån pedagogens synvinkel, har undersökningsgruppen bestått utav fyra olika pedagoger. Intervjumetoden som valdes var den kvalitativa, som spelades in på mobiltelefon och därefter transkriberades och sammanfattades. I resultatet framgick att bemötandet av ADHD elever på organisatorisk nivå är av stor betydelse för det både eleven och pedagogen. I diskussionen belyses de olika undervisningsmetoder, med tyngdpunkt på organisationen i klassrummet, som pedagogerna använde kopplat till litteratur och syfte.</p>

<p>Syftet med vår studie var att undersöka hur pedagoger förhåller sig till utomhusdidaktik på sex utvalda förskolor. För att ta reda på vilka möjligheter och hinder det finns med att arbeta utomhus med barnen samt hur pedagogerna tar tillvara på närmiljön intervjuade vi sex förskollärare. Litteraturgenomgången visar på positiva resultat vad det gäller barns motoriska och intellektuella utveckling. Utifrån detta samt egen erfarenhet fann vi det intressant att undersöka hur pedagogerna utifrån sin roll tar tillvara på olika lärmiljöer utomhus. Resultatet visar på ett positivt synsätt till utomhusvistelse men att pedagogens engagemang har betydelse för hur planerade och spontana aktiviteter tas tillvara på. Samtliga pedagoger ser det positivt för barns motoriska utveckling när de får möjligheter att leka utomhus men de har olika syn på vad som påverkar och styr utomhusvistelsen.</p>

<p>Abstract</p><p>The Government´s guidelines found in the curriculum for pre-schools, recommend that music should be an important resource for children. To stimulate children´s language is also an important part of this curriculum. It is every teacher`s proffessional duty to ensure that these guidelines are followed. Language is of unparallel importance in assisting an individual to grow and to function within a society. In my work about music and languages in pre-school the purpose is to investigate how the studied teachers use music to stimulate of children`s developmt in language. An interesting aspect of the study is also the teacher`s own interest in music, as this can affect how the teacher works with music within pre-school activities.</p><p>Four pre-school teachers at the same pre – school, whom all work with children aged three to five years old, were interviewed. The interviews were structured on questions about music and languages in regards to the children in pre-school, and the responses of those interviewed were recorded on cassette.The investigation shows that all the teacher`s use music more or less daily within the activities in the pre-school, and they feel that music stimulates language development, first and foremost when it comes to nursery rhymes, as the rhytm in these make it easier to learn and remember.</p><p>Two of the selected teachers who work at the same department use music several times each day in some way, while the other selected teachers who work in another department sing each day with the children, but they focus more on the language itself than on music.</p><p>One of the teachers works with music to order to develop language skills, and also other things, through planned work with music as the central medium. She is also the one who has the deepest knowledge and experience of music. The other teachers in my survey did not as much have a plan in the work with music to further language development but saw music as a beneficial method to be used with other methods. My research discovered that the teachers saw music to be fun way to learn that this in turn influenced children to feel the same and to learn. When it is fun to learn the teachers felt that the children found it easier to learn.</p><p>Keywords: music with children, languagedevelopment, rhytm, teachers influence.</p>

<p>Summary The purpose of this research is to find out if technology is being used in pre-school activity, to what extent, in which way and what part the pre-school teachers believe they should have in the process. To gather information for the research, questionnaires were sent out to all pre-schools in a municipality in central Sweden. Based on that information two were chosen for observations and interviews. The work with technology in pre-schools may vary. Some pre-school teachers believe they do not adopt any technology at all when asked and all this because of their own lack of interest or knowledge, while others believe it is contained in all of their educational activities. The conclusion drawn from questionnaires, observations and interviews is this; most pre-schools use technology on a daily basis. It differs a lot in amount, but the methods used in the non-planned activity looks relatively similar in both pre-schools where the observations and interviews are made. Also the involvement of the pre-school teachers differ a lot from one pre-school to another. Keywords: Pre-school, planned activity, technology, pre-school teacher involvement</p>

<p>Många forskare har under årens lopp studerat leken och dess innehåll. Beroende på vilken</p><p>forskare man utgår ifrån så används begreppet lek olika och har också getts varierande</p><p>innehåll. Gemensamt för flera forskare är dock att leken är ett grundläggande behov för barn i</p><p>alla åldrar och att den har en central roll i förskolepedagogiken och utgör ett viktigt bidrag i</p><p>den nya skolan.</p><p>Barns lek och sociala samvaro är sammansatta företeelser och i denna studie har jag valt att</p><p>fokusera på hur jag som pedagog kan vara behjälplig med att utveckla sexåringens sociala</p><p>kompetens med hjälp av lek. Pedagogen ska vara närvarande som en ledsagare för berörda</p><p>barn, in i och ur leken men också finnas i bakgrunden som stöd.</p><p>Jag har valt att använda mig av metoder som intervju, observation och loggbok.</p><p>Barnen har bland annat observerats under fri lek och social samvaro där huvudsyftet har varit</p><p>att åskådliggöra hur barnets interaktion ter sig tillsammans med andra, hur leken tar form eller</p><p>brist på densamma. Att ställa sig frågan varför väljer eller kan en del barn inte leka har varit</p><p>aktuell men ett entydigt svar på denna fråga går inte att finna då det ofta är en komplex</p><p>situation som styrs av flera faktorer.</p><p>Den cykliska process som finns i aktionslärande har varit en väg att finna svar som gjort det</p><p>möjligt att hitta strategier för mig som pedagog att använda mig av för att bland annat lotsa</p><p>”leksvaga” barn in i gruppen.</p><p>Resultatet har också visat att det är viktigt hur jag som pedagog förmedlar lektid till barnen,</p><p>uppmuntrar, ger stöd, förslag på lekar samt att möta barnen i den verklighet de för tillfället</p><p>befinner sig i när de startar sitt första år i skolan och förskoleklassen.</p>