The aim of this study was to examine how the activities of two preschools develop the language in matter of the teacher’s work of procedure. The following research questions were essential for the survey and therefore formed the basis of the examination: How do the teachers in both preschools work in a language evolving way? What significance does the environment have for the language development? Are there similarities and differences between the preschools in their language development approach? The study is based on a qualitative method, where the teachers of both preschools were interviewed with the purpose of obtaining information. The teacher’s statements and interviews were analyzed in relation to previous research, where the theories of different writers form the base of the theoretical connection to the study. The teachers view in developing the language regarding to their aspirations in measuring the language an important position in their operation, can be portraied as the conclusions of this study. Both preschools share a common view that the linguistic development is of great importance and should for that reason be highlighted as well as emphasized in the teachers working methods. However, the teachers in both preschools differ in their view considering language development due to their different ideas of witch working methods best stimulate the students linguistic abilities to development. The preschools working methods can be seen from a positive point of view and also from a critical one in relation to the examination, where the teacher’s interviews were analyzed and discussed. Accordingly, the teachers in both preschools aspire to achieve the best results for language development.

Matematik är så mycket mer än att bara räkna tal och siffror. Det kan till exempel vara mönster, jämförelser, färg och form, tid, problemlösning och rumsuppfattning med mera. Syftet med denna studie är att få en bild över hur de yngsta barnen i förskolan lär sig matematik enligt utvald litteratur, även pedagogens roll i matematikinlärningen studeras. Fyra utvalda böcker har studerats för att få svar på frågeställningarna. Därefter har en komparativ analys gjorts, en jämförelse mellan de olika böckerna för att se likheter och skillnader. Författarna har ganska likartade uppfattningar och tankar kring de yngsta barnens lärande i matematik och alla är överens om att pedagogens roll är väldigt betydelsefull för matematikinlärningen. Samspelet med andra, både vuxna och barn, är väsentligt för att barnens matematiska förmågor ska utvecklas.

Swedish childcare has undergone radical changes in the last 15 to 20 years. It has evolved from kindergarten to pre-school, in other words, gone from simple childcare to an active learning environment with the child as the center. Official documents, such as the pre-school curriculum and other guide documents, define the role and work ethics of the pre-school teacher. In my thesis I argue that it is essential to have an ongoing and continuous discussion at pre-schools on the practical applications of these frameworks and ambitious goals. What do you do when you simply cannot give every child the individual time they should have according to rules and regulations? How do you stay an active and present pedagogue in today’s pre-school with large classes and heavy workloads? How do you establish a common professional work ethics within a pre-school so that all children are treated equally? In my scientific essay, I examine these issues based on a real-life situation: Ellen in the hallway. A pedagogue must continuously make balanced decisions based on rules and regulations, on life- and work experience which, in many cases, contradict each other. In this context, it is important that pedagogues with more experience actively share their knowledge and experience with their colleagues. This creates a common professional ethical base that gives the individual educator knowledge and confidence which, in turn, creates a more stable, secure and consistent environment for the children. I begin by clarifying the role of the pedagogue and what it means to be an active and present pedagogue. Furthermore, I look closely at pre-school work ethics, starting with Aristotle’s virtue ethics and his theories on the links between theoretical and practical knowledge. Finally, I examine the routines at my pre-school and how they relate to the Swedish pre-school curriculum, Lpfö-98/10.

Den fria leken resulterar inte alltid i något konkret material så som många andra styrda aktiviteter på förskolan kan göra, vilket innebär att viss problematik kan uppstå. Bristande "bevis" på att lärande har skett kan bland vårdnadshavare skapa tvekan och undran över barnens dag på förskolan och om de verkligen har lärt sig något. Tidigare forskning har visat att lek och lärande hänger samman och skapar förutsättningar för barns utveckling men att den kan missuppfattas av allmänheten. Den fria leken beskrivs som en mycket viktig del av ett barns lärande där tidigare erfarenheter bearbetas och ny kunskap tillägnas. Syfte Syftet är att ta reda på förskollärares föreställningar kring den fria leken och redogöra för dess betydelse som pedagogiskt verktyg i förskolan. Frågeställningarna lyder: Vad innebär den fria leken för barns utveckling och lärande enligt förskollärare? Vad har förskolläraren för roll och betydelse i barns utveckling och lärande genom fri lek? Vad har den fria leken för pedagogiskt syfte? Metod Den här undersökningen är en intervjustudie och är baserad på en fenomenologiskt inspirerad ansats vilket innebär att andra personers livsvärdar och synsätt hamnar i fokus. Den metod jag har valt att använda mig av är intervjuer där 6 stycken förskollärare i olika åldrar på två avdelningar har deltagit. Resultat Mitt resultat visar på att den fria leken utgör en stor del av den pedagogiska verksamheten. Den fria leken ses som redskap för att lära känna barnen på en djupare nivå samtidigt som den fria leken skapar oändliga möjligheter för barns utveckling och lärande. Resultatet visar alltså på att det finns en pedagogisk tanke bakom det utrymme den fria leken ges och att pedagogens roll först och främst handlar om att vägleda, delta, stötta och inspirera barnen i deras lek och lärande

I min essä skriver jag om ett flertal spontana matematiktillfällen i förskolan. Jag vill att barnen ska få med sig så många positiva upplevelser som möjligt inom matematiken från sin förskoletid. Förskolans läroplan är tydlig med att matematik är viktigt på förskolan. Varför anser man att den är det? Det finns fyra strävansmål i matematik. Vad behöver jag som pedagog klara av för att uppfylla dessa mål? Jag vill även undersöka pedagogernas syn på matematik. Vad säger forskningen om pedagogens roll kring matematik?Matematiken jag beskriver i essän är lustbetonad och vardaglig, trots det möts jag emellanåt av kollegialt oförstående. Jag har under mina år inom förskolan mött många förskollärare och barnskötare som ansett att matematik hör hemma i skolans värld. De har även uttryckt personliga negativa känslor inför matematik. Hur påverkar det dem i arbetet med barnen?I min reflektion belyser jag förskolans uppdrag och pedagogens viktiga roll för barns lärande. Syftet med essän är att problematisera konflikter inom arbetsgruppen när det finns olika åsikter, vilka dessutom leder till att barnen far illa. Jag vill på detta sätt försöka hitta ett sätt att komma tillrätta med dessa konflikter. Hur kan jag få mina kollegor att dela mitt positiva matematiktänkande

Min essä handlar om konflikten som uppstår när småbarns behov ställs mot vuxenvärldens behov och förutsättningar. Jag granskar arbetsmiljön på en småbarnsavdelning främst under inskolning och hur den påverkar både barn och pedagoger. Essän inleds med en beskrivning av hur en lunch ser ut på en ettårsavdelning de första veckorna när barnen lämnas hos oss efter att den första delen av den föräldraaktiva inskolningen är avklarad. Jag beskriver min arbetssituation och den mängd olika arbetsuppgifter jag förväntas klara av under min arbetsdag samtidigt som jag behöver engagera mig i barnen. I min reflektion ifrågasätter jag inskolningens tidsramar, personaltäthet under inskolningen och på småbarnsavdelningar generellt samt även min egen roll som pedagog. Syftet med essän är att problematisera situationen på småbarnsavdelningar i förskolan samt förstå vad det är som i mitt fall gör att jag inte kan vara den pedagog som jag vill vara. Jag hoppas kunna bidra till diskussionen om små barn, pedagoger och arbetsmiljö i förskolan eftersom min situation inte är unik och det är många pedagoger och barn i Sverige som befinner sig i liknande eller ännu sämre läge.  Genom att ta hjälp av anknytningsteori påvisar jag betydelsen av inskolningen för barnens utveckling och deras fortsatta vistelse och lärande i förskolan. Detta ställer jag mot den verklighet vi befinner oss i idag då barngrupperna växer, personaltätheten minskar samtidigt som pedagogerna får allt mer arbetsuppgifter. Vad får det för konsekvenser och finns det någon lösning på problemet?

Syftet med denna studie är att undersöka vad som händer i olika naturvetenskapliga situationer i den fria verksamheten i förskolan. På vilket sätt tas sådana situationer tillvara på av pedagogen? Jag har använt mig av videoobservationer i två förskolor i Mellansverige för att försöka upptäcka situationer i den fria verksamheten som har potential att bli en naturvetenskaplig lärandesituation för barnen. I studien observerades 11 pedagoger. Resultatet visade att det finns potential för att utveckla naturvetenskapligt lärande för barnen i den fria verksamheten i förskolan. I analysen av situationerna visas möjliga sätt att genom Anderssons & Gullbergs (2011) ämnesdidaktisk kompetenser använda situationerna till naturvetenskapliga lärandesituationer. I många fall uppmärksammade inte pedagogen det naturvetenskapliga innehållet i situationen, vilket leder till att barnen inte stöds i sitt utforskande inom de naturvetenskapliga ämnesområdena. I flera fall där pedagogen uppmärksammade det naturvetenskapliga innehållet i situationen var det genom att de iakttagit ett problem som pedagogen såg lösningen på.

Syftet med arbetet är att undersöka hur elever upplever den pedagogledda rastaktiviteten utomhus och om den deltagande vuxne har någon betydelse. Målet är att ta del av elevernas egna tankar och synsätt. Undersökningen utgår ifrån vad barnen tycker och tänker, barns perspektiv. Den skola som undersökningen gjordes på har sedan ett års tid haft pedagogledda rastaktiviteter utomhus. Undersökningen utgörs av litteraturstudier och en kvalitativ undersökning genom intervjuer med några elever. Resultatet visar att de intervjuade eleverna upplever den pedagogledda rastaktiviteterna som något positivt. Samtliga elever är införstådda med att rastaktiviteten pågår utomhus. Inflytande på vilka aktiviteter som erbjuds har eleverna genom att de kan lämna in lappar med önskemål på till den ansvarige fritidspedagogen. Det eleverna uppger som positivt är att fritidspedagogen känner eleverna till namn och att eleverna blandas i olika årskurser. När fritidspedagogen deltar i rastaktiviteterna känner eleverna sig trygga och det gör dem lugna. Eleverna upplever stor skillnad på rasten då det inte är någon rastaktivitet, eftersom pedagoger som är rastvärdar bara hinner vakta elever och inte delta i leken. Sammanfattningsvis ser vi att den pedagogledda rastaktiviteten har framtiden för sig.

Syftet med denna studie är att få en bild av hur före detta elever uppfattade och upplevde inkludering/exkludering av funktionsnedsatta elever, speciellt i ämnet idrott och hälsa. Vidare är syftet att få reda på de före detta elevernas tolkningar av begreppen funktionshinder, funktionsnedsättning samt inkludering/exkludering. Vi använde oss av en kvalitativ metod i form av ostrukturerade intervjuer i fokusgrupper för att genomföra studien.   Med hjälp av våra teoretiska perspektiv, Foucaults maktteori samt stigmatisering, har vi analyserat empirin. De teoretiska perspektiven vi använde oss av var stigmatisering samt Foucaults maktteori. Resultatet i vår studie visade att intervjupersonerna inte upplevde sig själva som exkluderade. Det var istället de elever med en funktionsnedsättning som intervjupersonerna upplevt exkluderade. Resultatet visade att pedagogens roll hade en del i varför det blev exkluderande situationer i ämnet idrott och hälsa. Förståelsen för elever med en funktionsnedsättning var en annan del i varför elever blev exkluderade. Studiens resultat tyder på att det var normen om vad som ansågs normalt som bestämde vem som blev inkluderad eller exkluderad.

<p>Hur förberedda är skolorna idag om det uppstår kriser?</p><p>Vi har velat undersöka hur pedagoger förhåller sig till krishantering i skolan. De resultat som vi fick fram genom kvalitativa intervjuer med lärare, var att det inte fanns en stor kunskap inom området på de två utvalda skolorna och att det fanns behov av att utveckla och bearbeta krishanteringsplaner. Vi har kommit fram till att väldigt få i dagens skola har den beredskap som verkligen krävs.</p><p>I resultaten har framkommit att skolor inte har en väl utarbetad krisplan och krisgrupp som utbildas kontinuerligt och att det finns behov av någon kompetensutveckling i ämnet krishantering. Få att få en väl fungerande organisation vid krissituationer anser vi att det behövs en fungerande krisplan som stöd och handledning men också en tydlig ansvarsfördelning. Det är viktigt att all personal på skolan är införstådd i krisplanerna och dessa innehåll för att kunna hantera en ofattbar händelse.</p><p>Hur skolorna kan vara beredda och hur skolorna kan utveckla krishantering presenteras via olika strategier från internationella forskningsstudier. Skolan kan till exempel utnyttja en temadag gällande krishantering eller skolpersonalen kan även utse ett antal personer som ska fungera som stöd och resurs för övriga genom att gå kurser och fördjupa sig i ämnet. Vi menar att detta bör vara ett högt prioriterat ämne.</p>