Studiens syfte var att undersöka pedagogers uppfattningar om barns förutsättningar för lärande på förskolegården. Sju pedagoger intervjuades med kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Genom arbetet har vi funnit stöd i vår teoretiska utgångspunkt ramfaktorteorin för att hitta en struktur i texten och som ett stöd under analysarbetet. I vårt resultat framkom ett flertal faktorer som pedagogerna ansåg som betydelsefulla för barns lärande på förskolegården. De faktorer som var mest framträdande i vårt resultat är att barn lär genom lek och socialt samspel. Resultatet visar även att planerade aktiviteter sällan förekommer ute på gården. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka om pedagogerna arbetar med språkutveckling i relation till lek och vad de i så fall gör. I form av intervjuer med förskollärare fick vi fram ett resultat som visar att pedagogerna aktivt arbetar med språkutveckling i relation till lek. Vi fick även fram att uppfattningen om språkets betydelse i barnens lek och pedagogens roll i detta ligger väldigt när tidigare forskning. När vi använder oss av begreppet pedagoger så menar vi förskollärarna i vårt arbete, vi kommer att använda oss av båda begreppen. Det som framkom som viktigast från förskollärarnas sida är att ständigt och aktivt samtala med barnen samt att alltid vara närvarande samt ge möjligheter till barn att leka och språka. Vår slutsats av undersökningen är att det från förskollärarens sida krävs att hen har en medvetenhet och engagemang, vägledning och svarsbeteende för att språkutveckling ska ske.

Vårt syfte med studien är att undersöka hur pedagogerna definierar och förklarar begreppet omsorg och dess roll i förskolans verksamhet. Vi ville även öppna upp för diskussion kring omsorgsbegreppet och på så sätt synliggöra begreppets breda tolkningsområde. I förskolans läroplan (Lpfö 98 rev 2016, s.9) står det att ”Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet” vidare nämns begreppet omsorg åtta gånger till, men hur kan pedagoger arbeta för att nå omsorgens målområden? Enligt utbildningsdepartementet (2017) är förskolans uppdrag komplext och brett och betonar avsaknaden av en tydlig definition av omsorgsbegreppet i styrdokumenten. För att fördjupa oss i omsorg har vi valt att göra en kvalitativ studie där fem pedagoger har intervjuats, där empirin från intervjuer analyserades utifrån innehållsanalys för att synliggöra likheter, skillnader och mönster.Studien utgår ifrån Segestens (2017) begreppsanalys för att undersöka begreppet omsorg utifrån pedagogernas perspektiv. För att tolka informanternas svar använder vi Noddings (2015) begrepp modellering, dialog, praktisk handling och bekräftelse. Studiens resultat visar att omsorg är ett komplext och mångtydigt begrepp. Pedagogerna betonar bristen av dialog kring omsorg och beskriver begreppet genom att använda andra ordalag. I resultatet beskrivs omsorg genom att det delas upp i två delar, det ”gamla och det nya”. Omsorg ses som en självklar del i förskolans verksamhet och sätts in i ett helhetsperspektiv, där vikten av dialog och samsyn mellan pedagogerna betonas. Studien visar tre perspektiv gällande barngruppens stora storlek. I vårt resultat framkom den trygge vuxna återkommande i relation till omsorgsuppdraget. I sista delen av resultatdiskussionen presenteras informanternas förslag på hur pedagoger kan synliggöra omsorg inom förskolans verksamhet.

Syftet med denna studie är att ta reda på förskollärarnas syn på begreppet kreativitet i förskolan och hur de reflekterar kring sitt arbete med att uppmuntra barnet i sitt kreativa skapande. Studien tar sitt avstamp i ett sociokulturellt perspektiv på utveckling av kreativitet, vilket, enligt Vygotskij (1975) sker i samspelet mellan människor. Barns kreativa tänkande utvecklas genom de erfarenheter, kunskaper, utbyte av idéer och möjligheter att använda resurser som pedagogen tillåter barnen att experimentera med. Genom kvalitativa intervjuer med tre förskollärare och en pedagogista från två olika förskolor och med olika tids erfarenhet samlade jag empirin. Resultat av denna studie visar att de intervjuade pedagogerna uppfattar sin roll som central för barns kreativa utveckling. Faktorer som pedagogernas uppmuntrande uttryck, tillförande av kunskap och material och pedagogernas kunskap anses som viktiga komponenter för barnets skapande, enligt de intervjuade. Studien visar också att pedagogerna anser att det är svårt att hitta en balans mellan att släppa fritt barns tankar och att leda med aktiviteter eller med frågor.

Jonzon, C & Kvist, C (2009). ”Jag leker inte, jag jobbar. Fast på låtsats.” En studie om barns lek utomhus. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskolaDetta examensarbete handlar om barns lek i utomhusmiljön. Studien är utförd på en utomhusförskola i en större stad i Skåne. Syftet med vårt examensarbete är att synliggöra barnens lek, i åldern 3-5, i utemiljön. Våra frågeställningar har varit: Hur ser barns lek ut i utemiljön på en utomhusförskola? Hur ser pedagogerna på leken och lärandet? Hur ser barnen på leken och lärandet? Hur använder barnen miljön i leken? Hur använder sig pedagogerna av miljön i verksamheten? För att besvara dessa frågeställningar har vi genomfört observationer och intervjuer. Vår teoretiska förankring har varit utifrån en utvecklingspedagogisk teori, d.v.s. Pramlings (Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson; 2003 Pramling Samuelsson och Mårdsjö, 1997; Pramling Samuelsson och Sheridan, 1999) tankar om lek och lärande samt Grahns (Brügge, Glantz och Sandell, 2006; Grahn, Mårtensson, Lindblad, Nilsson och Ekman, 1997; Dahlgren, Sjölander, Strid och Szczepanski, 2007; Dahlgren och Szczepanski 2001) tankar om utomhuspedagogik. Resultatet från observationerna visar att barnens lek är relativt enformig och att miljön inte används i den utsträckning den skulle kunna göra. Resultat från intervjuerna visar att pedagogerna anser att leken är viktig och att de tycker sig använda sig av miljön. Sammantaget kan sägas att miljön och pedagogerna har en stor betydelse för att barnen ska inspireras till lek och lärande.

Sammanfattning/AbstractLina Lennström och Jessica Liljedahl AhlbeckDen interaktiva tavlan på förskolan -ur ett specialpedagogiskt perspektivPedagogers tankar kring den interaktiva tavlanThe interactive board at the preschool – Special Educational perspectivesPreschool teachers thoughts regarding the interactive whiteboardVår studie syftar till att ta reda hur pedagogers tankar är kring arbetet med den interaktiva tavlan. Frågeställningarna som vi ställer oss rör syftet med att ha en interaktiv tavla redan från förskolan och hur pedagogerna ser på möjligheter och hinder med tavlan och hur pedagogerna ser på tavlans möjligheter att bidra till lustfyllt lärande. Vi har även frågat hur utbildning kring tavlans funktioner påverkar pedagogerna och hur pedagogerna ser på digitala medier i framtiden på förskolan. Den forskningsansats som vi använt i studien är kvalitativ. Till hjälp att samla in vårt empiriska material har vi använt oss av metoderna observation och intervjuer. Resultatet visar att pedagogerna ser att tavlan kan bidrar till att ge barnen en varierande och överraskande stimulans i lär tillfället på förskolan. Även att pedagogerna efterfrågar utbildning, tid, och reflektion för att lära sig mer om tavlans funktioner. Pedagogerna ser även att tavlan som ett verktyg med många möjligheter, vid temaarbeten då den interaktiva tavlan kan användas för att synliggöra barnens lärtillfälle samt bidra till motoriskstimulans. I vår slutdiskussion diskuterar vi den interaktiva tavlan och digitala medier utifrån ett skolutvecklingsperspektiv i vår roll som förändringsledare i vår specialpedagog roll.

Syftet med studien var att synliggöra hur pedagogers metoder samt utvecklande arbetssätt för barns språkutveckling skiljer sig åt i olika situationer, i det här fallet under samlingar och matsituationer. Detta anser vi måste studeras närmare för att kunna utveckla en profession i vårt framtida yrke som förskollärare. Detta för att förskolan är en stor arena som stimulerar barns språkutveckling. Pedagoger ska kunna se denna studien som värdefull för deras eget språkutvecklande arbetssätt samtidigt som vår förhoppning är att det ska väcka lite funderingar.Vi har samlat in empiriskt material under fem kvalitativa observationer som gjorts påförskolan. Resultatet vi fick in visar att pedagogerna använder sig utav flera olika metoder för att utveckla barns språk i verksamheten. Metoderna berikar språkutveckling eftersom de bygger på att skapa samspel med andra människor. Barnen får även en bredare förståelse för sin omvärld och kan utveckla sin kreativitet och fantasi. Pedagoger har en central roll i barnens språkutveckling, de bör vara observanta på barnens språkliga uttryck och skapa en rik språkmiljö.

Eftersom det har blivit allt mer vanligt med psykisk ohälsa i dagens samhälle, valde vi att undersöka hur förskolepersonal ser på sitt arbete till de barn vars föräldrar lider av psykisk ohälsa på olika förskolor i södra Skåne.I studien används begreppet psykisk ohälsa och med det menar vi föräldrar som inte mår bra, det kan bero på flera olika anledningar, till exempel på grund av skilsmässa, dålig ekonomi, depression eller stress. Våra teoretiska utgångspunkter baserar sig på Bowlbys anknytningsteori. Anknytningsteorin handlar om nära och känslomässiga förhållande samt deras betydelse för den enskilda personens utveckling.Genom kvalitativ metod har vi intervjuat åtta förskollärare och två barnskötare från fem olika förskolor. Vi har sedan sammanställt, tolkat och analyserat den transkriberade empirin, där det empiriska underlaget är grundat på både strukturerade och ostrukturerade intervjuer, det vill säga ett semi strukturerat intervjusätt.Resultatet av denna studie har visat sig att det mest grundläggande för pedagogerna är att ge barnen trygghet, synliggöra dem och att vara en kompletterande anknytningsperson. / As it has become increasingly common with mental illness in today's society , we chose to examine how preschool staff view their work to those children whose parents suffer from mental illness at various preschools in the south of Sweden.The study used the concept of mental illness and by that we mean parents who are not doing well , it could be due to several reasons , for example because of divorce, bad economy , depression or stress.Our theoretical considerations are based on Bowlby's attachment theory . Attachment theory is about as close and emotional relationship as well as their importance to the individual's development.Through qualitative method , we have interviewed eight preschool teachers and two nursery nurses from five different preschools.We then compiled , interpreted and analyzed the transcribed empirical data , where the empirical evidence is based on both structured and unstructured interviews, that is, a semi- structured interview method .The results of this study have shown that the most basic of educators is to give children security, visualize them and to be an additional sponsor .

Som specialpedagoger kommer vi med stor sannolikhet att möta elever med läs- och skrivsvårigheter. En viktig förutsättning för att kunna minska andelen elever som misslyckas i sin läs- och skrivinlärning är att vi får kunskap om vad som kännetecknar god läs- och skrivutveckling. Syftet med den här studien är att beskriva och analysera förutsättningar och miljöer för god läs- och skrivpedagogik för skolelever i de yngre åldrarna som inte har "knäckt läskoden". Sammanfattningsvis pekar resultaten på av vår undersökning på att lärarens kompetens är av stor betydelse i den bemärkelsen att denne kan behärska flera olika metoder. Detta för att kunna individualisera undervisningen utifrån barnens behov. Ytterligare en faktor som är av stor betydelse är att läraren har kunskap om barns språkliga utveckling då blir tecknen på hotande läsinlärningsmisslyckanden enkla att se.

Syftet med denna undersökning är att finna inspiration och utveckla kunskap om arbete med barns berättande och därmed skapa större förståelse för det pedagogiska arbetet med estetiska språk. I verksamheterna ville jag undersöka det kulturskapande barnets möjligheter att skapa mening och även en lust att lära. För att nå detta syfte använde jag mig av kvalitativa intervjuer och observationer i tre skilda pedagogiska verksamheter i Valparaíso, Chile. Undersökningen omfattar sju intervjuer samt fem observationer. Resultatet visar att i barnens berättande spelar dialogen, mottagandet och kontexten stor roll. Det är viktigt med en autencitet för möjligheten till meningsskapande och pedagogens övertygelse, engagemang och relationer till barnen spelar en stor roll i barnens berättande. Slutsatsen är att konstruerande av kunskap finns i mötet med den andre och i det egna uttryckandet och det är pedagogens uppgift att möjliggöra dessa dialoger.