Studiens syfte var att undersöka barns perspektiv om den schemalagda fria leken i fritidshemmet. Studiens frågeställningar var, hur eleverna upplever den schemalagda fria leken och vad eleverna upplever begränsar den fria leken. För att undersöka detta genomförde vi två kvalitativa semistrukturerade gruppintervjuer med barn. Studien utgår från teoretiska begrepp som barns perspektiv och aktörskap, och resultatet har skrivits fram med hjälp av en tematisk analys. Analysen av elevernas upplevelser presenteras i fyra teman som besvarar våra frågeställningar. Resultatet visade utifrån barns perspektiv att den fria leken är betydelsefull för eleverna, då den gav dem möjligheter till valfrihet och kontroll över kompisrelationer och aktiviteter. Det framkom i resultatet att den fria leken var begränsad av fritidshemspersonal som ansåg vissa lekar som olämpliga. Resultaten visar också att eleverna trots fritidshemspersonalens förbud kunde agera genom att till exempel låsa in sig och leka dessa lekar. Studien diskuterar betydelsen av barns aktörskap och personalens barnsyn för den fria leken.  Slutsatsen av studien är att det behöver finnas ett samspel mellan elever och pedagoger, för att både barns perspektiv och barnperspektiv ska kunna rymmas i verksamheten.

Studiens syfte är att öka förståelsen för hur pedagogerna skapar förutsättningar för barn att lära och utvecklas utomhus genom att kartlägga och undersöka hur utomhusmiljön används i förskolan och vilka roller pedagoger intar under utomhusvistelsen. Rådande studie tog avstamp i följande frågeställningar: Hur används utomhusmiljön i förskolan och hur stor del av barnens utomhusvistelse består av planerad- respektive spontan undervisning? Och Vilka roller intar pedagogerna under utomhusvistelsen och på vilket sätt skapas förutsättningar för barns lärande i utomhusmiljön? Studien utgick ifrån en kvantitativ ansats där statistiska metoder användes för att analysera data. Empirin har samlats in genom en webbaserad enkätundersökning och uppföljande strukturerad observation. Studien utgick ifrån det sociokulturella perspektivet, där man intresserar sig för samspelet mellan människor. Begreppen som användes för att analysera empirin var språk, scaffolding och potentiell utvecklingszon. Utifrån tidigare erfarenheter ställde sig studiens författare frågande till om utomhusvistelsen används som en plats för undervisning. Studiens huvudsakliga resultat visar att förskolans utomhusmiljö används i syfte att erbjuda barnen rörelse, frisk luft och miljöombyte. Resultatet av delstudie 1 visar vidare att majoriteten av pedagogerna i större utsträckning bedriver spontan utomhusundervisning i jämförelse med planerad. Vidare visar resultatet att majoriteten av pedagogerna i större utsträckning bedriver planerad utomhusundervisning i närmiljön i jämförelse med förskolegården. Vidare visar resultatet att majoriteten av pedagogerna i större utsträckning bedriver spontan utomhusundervisning på förskolegården, i jämförelse med förskolans närmiljö. Resultatet av delstudie 1 visar att majoriteten av alla tillfrågade pedagoger, oavsett yrkesutbildning intar rollen som närvarande under barnens utomhusvistelse. Resultatet från delstudie 2 visar att majoriteten av alla observerade pedagoger, oavsett yrkesutbildning intar rollen som organisatör under barnens utomhusvistelse.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger i förskolan ser på sitt deltagande i barns lek. Det finns även ett intresse för att undersöka hur pedagogerna anser sig kunna påverka barnen genom den miljö som finns på förskolan. Därmed vill jag själv få en djupare förståelse för hur mitt agerande som pedagog kan påverkar barnen i verksamheten. De frågeställningar som är vägledande i mitt arbete är: Vilken betydelse anser sig pedagogerna ha i barns lek? Vad anser pedagogerna om sina möjligheter att påverka miljön i förskolan? Vilken betydelse får min närvaro i barnens lek och hur kan jag som pedagog anpassa miljön för att stimulera barns lek på bästa sätt? För att utforska detta har jag valt att använda mig av litteratur, forskning och kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts på två olika förskolor med hjälp av fyra pedagoger.   Studien har visat att pedagogerna har en stor påverkan på barnen i deras lek. Hur pedagogerna väljer att delta i leken får betydelse för vilka kunskaper barnen kommer erövra. Studien visar även att miljön som barnen har runt om sig får betydelse för vilka lekar som uppstår. / The purpose with this survey is to find out how teacher´s in preschool see on their participation in children’s play. There is also an interest to find out if teachers believe they can affect the children through the environment in preschool. My curiosity is based on whether or not I as a teacher can affect the children in preschool.   My work is based on three questions: Which meaning does teachers think they have in children’s play? What possibilities do the teacher´s think they have to affect the environment in the preschool? What effect has my presence in the children’s play and how can I adjust the environment to stimulate the play?   To explore this I had help from literature, research and qualitative semi-structured interviews. I interviewed four teacher´s in two different preschools.  The studies have shown that teacher´s participation has great influence on the children’s play. How teacher´s choose to participate in the play has great meaning for the experience the children carries with them. The study also shows that the environment is important for which play the children emerges in.

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie är att synliggöra vilka eventuella styrningsstrategier som kan förekomma i pedagogers förhållningssätt i barns fria lek i inomhus- och utomhusmiljön samt synliggöra eventuella skillnader av styrning i dessa miljöer. Forskningsfrågorna som låg till grund för studien var: ● Vilka styrningsstrategier i den fria leken synliggörs via pedagogernas förhållningssätt i inomhusmiljön och utomhusmiljön? ● Vilka skillnader synliggörs via pedagogernas förhållningssätt i inomhusmiljön och utomhusmiljön? De strategiska urval som gjorts för att uppnå syftet och besvara forskningsfrågorna är val gällande vilka som skulle ingå i studien och hur materialet skulle kunna skapas. Undersökningen genomfördes på två förskolor under två dagar mellan 9.00- 15.00 genom observation. Det skapade materialet bearbetades och analyserades samt delades in i kategorier med stöd från tidigare forskning. De teoretiska utgångspunkter som använts i denna studie var till underlag för analysen. Michel Foucaults teori om makt genomsyrar denna studie och vidare belyses maktperspektivet av Rantala (2016) och Dolk (2013) där de på olika sätt omskapar Foucaults tankar om makt till dagens förskola. I resultatet framkommer det att i pedagogens förhållningssätt så kan styrningsstrategier uppmärksammas i barns fria lek både i inomhusmiljön och utomhusmiljön. Vidare framkom det att skillnader förekommer i pedagogers förhållningsätt sett till styrningar i inomhus-och utomhusmiljön i barns fria lek. Den slutsats vi kommit fram till är att förskolans verksamhet genomsyras av makt samt att styrning i barns fria lek pågår hela tiden men som dock kan komma att uppfattas tydligare beroende på om barnen vistas i inomhusmiljön eller utomhusmiljön. I pedagogens förhållningssätt förekommer styrningsstrategier gentemot barns fria lek både verbalt och ickeverbalt. Oavsett i vilken utsträckning pedagogers agerande styr barns fria lek är det av stor vikt att dessa styrningsstrategier fås syn på, uppmärksammas och problematiseras eftersom de påverkar barns lek och därmed deras utveckling och lärande. De observationer vi skapat har bearbetats och analyserats och kan komma att användas som inspiration för andra pedagoger som vill arbeta självreflekterande och anta ett mer medvetet förhållningssätt sett till den underliggande makt som förskolan präglas av.

BakgrundDå utomhusaktiviteten är en viktig del i barnens vardag på förskolan skall utomhuspedagogiken ses som ett komplement till den vanliga undervisningen som sker inom fyra väggar. Genom att förskolan har en varierad och pedagogisk utformad utemiljö främjar det barnens utveckling och hälsotillstånd. Forskning visar att pedagogens roll är oerhört viktig vid utomhusaktiviteter, eftersom barnen behöver en trygg bas att återvända till vid sina upptäcktsresor utomhus. Pedagogen skall också vara delaktig i barnens aktiviteter och finnas till hands för att svara på frågor som uppkommer samt uppmana till lek och lärande.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur pedagoger ser på utomhusverksamheten och hur barnen på förskolan uppfattar utomhusaktiviteterna.MetodMetoden är en kvalitativ intervjustudie med fyra pedagoger och sju barn på en förskola.ResultatPedagogerna är positiva till utomhusaktiviteterna och ser dessa som en viktig del i vardagen och anser att det är centralt att barnen dagligen får vara utomhus och röra på sig genom fri lek och aktiviteter. De finner både fördelar och nackdelar med att vara utomhus och menar på att vädret, tidsbrist och rädsla för att någonting skulle hända när de är utomhus är väsentliga nackdelar. Fördelarna de tar upp är bland annat att barnen får röra på sig, får frisk luft, blir mindre bråkiga samt får en förbättrad syn på miljö- och naturfrågor. Barnen tycker om att vara ute och ser pedagogen som ett viktigt stöd och en uppskattad medupptäckare men menar på att för mycket tid går åt till annat. / Program: Lärarutbildningen

<p>Syftet med arbetet är att undersöka varför det är viktigt med matematik och vilka faktorer det är som påverkar matematiken i förskolan enligt utvalda pedagoger samt författare. Undersökningen har gjorts genom fördjupning i litteratur inom området samt genom enkäter som har lämnats ut på två förskolor i en mellanstor kommun i Sverige. Resultaten har sedan sammanställts dels genom diagram samt skrift. Genom studien har det kommit fram att det är viktigt att redan i förskolan arbeta med matematik eftersom det förbereder barnen för skolan, en positiv syn på av matematik skapas och viktigast av allt för att det är viktigt för att man ska förenkla/klara sig i livet. De faktorer som påverkar arbetssättet med matematiken som har kommit fram genom denna studie är pedagogens förhållningsätt till matematik, utbildning/fortbildning, ekonomi, barnens ålder och intresse samt tiden.</p>

<p>Bild och musik är två estetiska former som är mycket framträdande i förskolans verksamhet. Finns medvetenhet och förståelse hos pedagogerna om hur arbetet med dessa två former kan stödja barnet i dess utveckling?</p><p>Studiens syfte är att ta reda på och undersöka hurvida pedagoger på olika förskolor och inom olika åldersgrupper har en medvetenhet och ett syfte med arbetet runt bild och musik. Arbetar pedagogerna med dessa två former i ett utvecklingsperspektiv eller används det endast som ett tidsfördriv utan närmare eftertanke? Studiens forskningsfrågor berör hur pedagogerna arbetar med bild och musik, vad pedagogerna anser att de vill få ut av arbetet med de två formerna samt vidare om de anser sig ha ett syfte med arbetet ur ett utvecklingsperspektiv. Tidigare forskning rörande området visar att bild och musikaktiviteter på flera sätt kan användas som medel för att stärka och utveckla barnet inom olika sidor som till exempel dess sociala utveckling, kognitiva och språkliga erövrande. Tidigare forskning visar även på att pedagogen har en betydande roll i arbetet med dessa två former där man framhåller planering och medvetenhet med arbetet som viktiga utgångspunkter.</p><p>Undersökningens metod består av en enkätstudie med elva frågor som berör pedagogers medvetenhet och synsätt på bild och musikaktiviteter. Enkäterna har besvarats av elva stycken pedagoger på fem olika avdelningar på tre olika förskolor. Pedagogerna på de olika avdelningarna ombads att enskilt svara på enkäten. Undersökningens resultat visar att pedagogerna har mycket varierande svar på varför man bör arbeta med bild och musik och i vilken utsträckning man bör ha klara syften inför dessa aktiviteter. Vidare visade även undersökningen på att fler pedagoger inom samma avdelning svarat mycket olika på en del av enkätens frågor.</p><p>Undersökningens slutsatser kan sammanfattas med att pedagogerna som deltagit i undersökningen synes ha medvetenhet och insikt i arbetet med bild och musik med barnen. Pedagogerna verkar veta varför de arbetat med formerna och har klara utformade syften. </p>