<p><strong>Vårt examensarbete handlar om utagerande barn som har sociala svårigheter i förskolan. Syftet med arbetet var att undersöka vilket bemötande pedagogerna har gentemot utagerande barn samt vilka metoder och strategier som används i arbetet för att integrera dessa barn. I arbetet var vårt mål även att undersöka om de utagerande barnens föräldrar är med i pedagogernas arbete, svårigheter som kan uppstå i arbetet och om eventuellt andra resurser finns tillgängliga för både de utagerande barnen och pedagogerna på förskolan. Dessa presenteras i litteraturgenomgången och diskuteras sedan i samband med resultatet i diskussionsdelen. Genom en kvalitativ intervjuundersökning med sex pedagoger från olika förskolor i södra Skåne har vi fått fram svar på uppsatsens frågeställningar där enstaka verkliga fall har presenterats av de intervjuade pedagogerna.</strong></p>

Detta är en fallstudie av ett skolutvecklingsprojekt om läsförståelse i en medelstor svensk kommun där kvalitativa intervjuer har använts som forskningsmetod. Syftet har varit att undersöka projektets forskningsförankring och hur projektet har uppfattats av pedagogerna i kommunen. Resultatet av vår undersökning har visat på att det brister i forskningsförankringen i både implementering och de olika delarna av innehållet. Vid undersökning av pedagogernas uppfattning av projektet har framkommit att det har varit svårt att förankra projektet bland de verksamma pedagogerna. I resultaten har särskilt framkommit betydelsen av implementering, ledarens roll och vikten av att vara förankrad i aktuell forskning kring skolutveckling och läsförståelse.

Syftet med arbetet är att undersöka varför det är viktigt med matematik och vilka faktorer det är som påverkar matematiken i förskolan enligt utvalda pedagoger samt författare. Undersökningen har gjorts genom fördjupning i litteratur inom området samt genom enkäter som har lämnats ut på två förskolor i en mellanstor kommun i Sverige. Resultaten har sedan sammanställts dels genom diagram samt skrift. Genom studien har det kommit fram att det är viktigt att redan i förskolan arbeta med matematik eftersom det förbereder barnen för skolan, en positiv syn på av matematik skapas och viktigast av allt för att det är viktigt för att man ska förenkla/klara sig i livet. De faktorer som påverkar arbetssättet med matematiken som har kommit fram genom denna studie är pedagogens förhållningsätt till matematik, utbildning/fortbildning, ekonomi, barnens ålder och intresse samt tiden.

Bild och musik är två estetiska former som är mycket framträdande i förskolans verksamhet. Finns medvetenhet och förståelse hos pedagogerna om hur arbetet med dessa två former kan stödja barnet i dess utveckling? Studiens syfte är att ta reda på och undersöka hurvida pedagoger på olika förskolor och inom olika åldersgrupper har en medvetenhet och ett syfte med arbetet runt bild och musik. Arbetar pedagogerna med dessa två former i ett utvecklingsperspektiv eller används det endast som ett tidsfördriv utan närmare eftertanke? Studiens forskningsfrågor berör hur pedagogerna arbetar med bild och musik, vad pedagogerna anser att de vill få ut av arbetet med de två formerna samt vidare om de anser sig ha ett syfte med arbetet ur ett utvecklingsperspektiv. Tidigare forskning rörande området visar att bild och musikaktiviteter på flera sätt kan användas som medel för att stärka och utveckla barnet inom olika sidor som till exempel dess sociala utveckling, kognitiva och språkliga erövrande. Tidigare forskning visar även på att pedagogen har en betydande roll i arbetet med dessa två former där man framhåller planering och medvetenhet med arbetet som viktiga utgångspunkter. Undersökningens metod består av en enkätstudie med elva frågor som berör pedagogers medvetenhet och synsätt på bild och musikaktiviteter. Enkäterna har besvarats av elva stycken pedagoger på fem olika avdelningar på tre olika förskolor. Pedagogerna på de olika avdelningarna ombads att enskilt svara på enkäten. Undersökningens resultat visar att pedagogerna har mycket varierande svar på varför man bör arbeta med bild och musik och i vilken utsträckning man bör ha klara syften inför dessa aktiviteter. Vidare visade även undersökningen på att fler pedagoger inom samma avdelning svarat mycket olika på en del av enkätens frågor. Undersökningens slutsatser kan sammanfattas med att pedagogerna som deltagit i undersökningen synes ha medvetenhet och insikt i arbetet med bild och musik med barnen. Pedagogerna verkar veta varför de arbetat med formerna och har klara utformade syften.

Studiens syfte var att få en ökad förståelse av pedagogers arbete med barn med svårigheter inom autismspektrat. I studien redogörs och analyseras pedagogernas erfarenheter utifrån olika aspekter med koppling till betydelsen av kunskap och kompetens gällande uppdraget att kunna möta dessa barn. Data samlades in från öppna intervjuer som sedan tolkades och analyserades. De sammanfattande resultaten visade bland annat att kunskap och erfarenheter gav betydande effekter i arbetet med dessa barn. Stimulerande arbetsmetoder och rutiner gav också positiva effekter där lyhördhet, trygghet och stabilitet främjades. Vi hoppas att studien ska kunna gynna framtida pedagoger.

I denna studie har vi undersökt hur fyra förskolelärare på tre olika förskolor uppmärksammar, underlättar och hjälper barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Hur pedagogerna tillsammans med specialpedagogen arbetar med stöttning och hjälpmedel för att skapa en meningsfull pedagogisk vardag för dessa barn i verksamheten. Undersökningen är genomförd med en kvalitativ metod och är baserad på tre pedagogintervjuer samt en intervju med en specialpedagog. Utifrån våra intervjuer har vi bearbetar olika delar och tillsammans skapat en helhet i resultatet. Genom intervjuerna fick vi en inblick i informanternas arbetsätt och deras syn på hur arbetet med barnen ges uttryck i verksamheten samt hur man som förskollärare och specialpedagog förhåller sig till begreppet en skola för alla. Resultatet visar att alla intervjuade pedagoger och specialpedagogen uppmärksammar, stöttar och hjälper barn med förmodad eller konstaterad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning genom att se till att deras förutsättningar och behov uppfylls. De påpekar under intervjuerna att de lägger stor vikt på det gemensamma arbetet med ambition att vara öppen, kunna ge varandra råd samt att värdet av att kunna diskutera med varandra. Det framkommer även att trygghet i förskolegruppen är viktigt när det gäller att få barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning väl inkluderade i verksamheten samt en öppen och förtroendefull kontakt mellan föräldrar och förskola.

Uppsatsens syfte är att belysa högstadieelevers grammatikintresse. Målet är att försöka förklara och förstå vad pojkar respektive flickor tycker om grammatik. Syftet är också att se om det finns några skillnader mellan pojkars respektive flickors grammatikintresse. Frågeställningar som uppsatsen behandlar är: Hur uppfattar elever grammatikundervisningen? samt Går det, ur ett genusperspektiv, att urskilja skillnader mellan pojkars och flickors uppfattning gentemot grammatikstudier? Den valda metoden är en kvantitativ metod med kvalitativa inslag, det vill säga en enkätundersökning som både innehåller slutna, alternativa och öppna frågor. Utformningen ger arbetet styrka och förklaring till varför vissa informanter tycker som de tycker. Huvudresultatet visar att det finns fyra generellt återkommande uppfattningar i frågan om elevernas uppfattning av grammatikundervisning, nämligen: Grammatik är viktigt, grammatik är roligt, grammatik är viktigt men tråkigt och slutligen grammatik är oviktigt eller tråkigt. Vidare uppvisar pojkarna i undersökningen en något mer negativ uppfattning till grammatik än flickorna och flickor hävdar att grammatik är viktigt vid språkinlärning.

Syftet med undersökningen har varit att belysa vad pedagoger har för syn på sin roll i bildochformskapande verksamhet i förskolan. Vi har funnit det viktigt att alla som arbetar iförskolan skall vara väl insatta i hur arbetet med bild- och formskapande kan påverka barnsutveckling. Vårt tillvägagångssätt för insamling av material har bestått av sex kvalitativaintervjuer med förskollärare som är verksamma i tre olika kommuner i södra Sverige.Resultatet har visat på att pedagogerna ser sin roll i bild- och formskapande som väldigtbetydelsefull. Genom att vara stöttande och utgå från barnen kan det ske både personlig- ochkunskapsutveckling hos barnen. Även pedagogernas utveckling är viktig eftersom det är desom ger barnen förutsättningarna för att utvecklas. Det har framkommit att miljön är väldigtbetydelsefull för att främja bild- och formskapande verksamhet. Den skall vara inbjudande,tillgänglig och erbjuda en stor variation av material. Det har påpekats att för- och efterarbeteockså spelar roll för skapandet, men det har framkommit att tiden kan begränsa möjlighetenatt planera och dokumentera arbetet.

My essay is written from a basis of one of my own experiences were a child is perceived by us pedagogues as lonely and introverted, as well as having trouble socialising because of, what we can see, difficulties making himself understood verbally. I want to highlight how I as a pedagogue can respond to and strengthen children who are outside but still with the group, in a certain sense. I want to reflect on how we can deepen our understanding of these children and how we can facilitate for children who do not follow the norms of society when it comes to communication. I will analyse and draw conclusions with the help of theorists such as Jean Piaget and Lev Vygotskij and interpretations of these, but also look at it from a sociopsychological perspective as the interactions between people and environments play a large and distinctive role in preschool. The purpose of this essay is to enlighten how different we can see and experience situations in preschool. What can be seen as exclusion by an outsider does not necessarily have to be experienced that way by the person in question. Through my analysis I have gained attention to that we, through our individual understanding, interprete and judge other people's behaviour and actions based on our own experiences.

Vårt examensarbete handlar om utagerande barn som har sociala svårigheter i förskolan. Syftet med arbetet var att undersöka vilket bemötande pedagogerna har gentemot utagerande barn samt vilka metoder och strategier som används i arbetet för att integrera dessa barn. I arbetet var vårt mål även att undersöka om de utagerande barnens föräldrar är med i pedagogernas arbete, svårigheter som kan uppstå i arbetet och om eventuellt andra resurser finns tillgängliga för både de utagerande barnen och pedagogerna på förskolan. Dessa presenteras i litteraturgenomgången och diskuteras sedan i samband med resultatet i diskussionsdelen. Genom en kvalitativ intervjuundersökning med sex pedagoger från olika förskolor i södra Skåne har vi fått fram svar på uppsatsens frågeställningar där enstaka verkliga fall har presenterats av de intervjuade pedagogerna.