Det finns många studier som utgår från barnperspektiv och makt, men färre som berör pedagogernas agerande utifrån ett maktperspektiv. Därför har jag valt att inrikta mig på material, plats och rum på förskolan, sett ur ett maktperspektiv med det psykosociala som bakgrund. Syftet med studien har varit att klarlägga vad som (hos pedagogen) ligger bakom val av placering av material. Studiens syfte besvaras genom tre ställda frågor; Vilket material blir viktigast att synliggöra för barnen, utifrån pedagogernas synvinkel? Hur kan pedagogernas relationer till materialet förklaras utifrån vald placering på förskolan? Samt hur kan pedagogernas attityd kring materialets placering förklaras utifrån ett maktperspektiv?  Studien innefattar både ett kvalitativt och ett kvantitativt metodval då enkäter som strukturerade intervjupersoner, det vill säga pedagoger från två avdelningar på en förskola har svarat på, men för att få bättre validitet till arbetet har jag valt att presentera viss data i form av cirkeldiagram som ska förtydliga resultatet från enkäten.  I arbetet har jag använt mig av teorier som utgår från ett maktperspektiv och appliceras på pedagogens roll i huruvida material väljs att placeras, samt hur ett lärande i rummet bir beroende av pedagogens syn på pedagogik. Vidare appliceras dessa teorier på utfallet för pedagogernas syn på material och deras inställning till densamme för att synliggöra hur makt ter sig i sammanhanget. Resultatet från enkäterna påvisar en komplexitet, vilka blir beroende utav olika faktorer så som; pedagogens egna syn på lärande, pedagogens egna specialområden, rutinmässiga faktorer (de som förekommer varje dag och upprepas i förskolan), säkerhet, lärmiljö, pedagogens syn på maktperspektiv, otillgänglighet och ointresse. De pedagogiska inriktningarna och pedagogens syn på sin professionalitet kommer att bli ledande för ett gemensamt konstruerat rum, där ett intressant och givande lärande ska ske. Säkerhetsaspekten visade sig bli en viktig faktor hos samtliga tillfrågade pedagoger. För val av placering av material blir således pedagogernas syn på lärande och pedagogik, med en säkerhetsaspekt, som bakomliggande faktor till hur lärmiljön utformas, och tillgänglighet av material framkommer.

SammanfattningAndersson Nina och Arnesson Hanna (2013). Barn kan...! En studie av förskollärares resonemang kring dilemman som rör barns delaktighet och inflytande i vardagen på förskolan.Malmö: Lärande och samhälle, Malmö högskolaSyftet med denna studie är att diskutera hur några förskollärare resonerar kring dilemman som rör barns delaktighet och inflytande i vardagen på förskolan. Studien har utgått från följande frågeställningar: Hur resonerar förskollärare kring vardagsdilemman som rör barns delaktighet i och inflytande över planerade aktiviteter? Hur anser förskollärare att man kan skapa möjligheter för barnen att påverka aktiviteters innehåll och utformning? För att få svar på våra frågeställningar har vi tagit del av teori och tidigare forskning som har fungerat som ett verktyg för att analysera vår empiri. Några av de teoretiska begrepp som varit användbara för vår studie är Demokrati, Barnperspektiv och barns perspektiv, Bristdiskurs och kompetensdiskurs och utforskande arbetssätt. Vi har intervjuat fem pedagoger vid fem olika förskolor. Pedagogerna betonar att det inte finns något enkelt svar på hur man löser vardagsdilemman på förskolan, utan menar att svaret är situationsbundet. De lyfter också vikten av att ta vara på och planera utifrån barnens intressen, att rannsaka sig som pedagog, samt att våga släppa kontrollen till förmån för det barnen uttrycker. Nyckelord: Barns delaktighet och inflytande, barns intressen, barnsyn, demokrati, pedagogens roll

Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur och om barn och pedagoger använder tredimensionella material på två förskolor. Vårt intresse för skapande material uppstod då vi gick sidoämneskursen Det tredimensionella konstruerade arbetet inom slöjd/hantverk, då vi själv fick arbeta och bekanta oss med tredimensionella material. Genom våra diskussioner inom ämnet blev vi intresserade av att ta reda på om dessa material fanns ute på förskolorna. För att ta reda på detta gjorde vi en undersökning med kvalitativa observationer och intervjuer med åtta barn och fyra pedagoger. Vi stödjer oss främst på Granbergs, Tragetons och Vygotskijs teorier och forskning om skapande verksamhet.Vår slutsats är att tredimensionella material finns ute på förskolorna, men att de sällan används. Vi tror att detta kan bero på att pedagogerna har lite intresse och erfarenheter kring materialen, vilket kan medföra att barnen inte får möjligheter att få kännedom om materialens egenskaper.

Hur bör man som pedagog bemöta barn som far illa i förskolan? [How should a teacher meet children exposed to maltreatment in preschool?]Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskolaExamensarbetet handlar om hur man som pedagog i förskolan bör agera vid misstanke om att ett barn far illa och hur man bör bemöta dessa barn i förskolan. Samtidigt vill vi belysa tecken på hur ett barn kan fara illa och vad lagen säger. Vi kommer genom intervjuer försöka förstå hur vuxna, som kommer i kontakt med barn som far illa i sitt vardagliga arbete, anser att man bör hantera förhållandena kring barn som far illa. Undersökningen bygger på intervjuer med tre förskollärare, en specialpedagog, en polis, en socialsekreterare, personal på BVC och en rektor på en skola i ett socialt och ekonomiskt utsatt område. Vi har även intervjuat personal på Kriscentrum. Vi hade även möjlighet att prata med en barnskötare som tillsammans med sitt arbetslag precis genomfört en anmälan om att ett barn far illa till socialtjänsten.Vi känner att det är viktigt att som blivande pedagoger att ha stor kunskap om hur man skall handla och bemöta, men även hur man kan upptäcka barn som far illa. Genom kunskapen som vi få genom att skriva detta arbete hoppas vi på att vi i framtiden kommer att kunna upptäcka och hjälpa barn i ett tidigare stadium.Vår huvudsakliga frågeställning, som även är titeln till vårt arbete är; Hur bör man som pedagog i förskolan agera när man möter barn som far illa?Nyckelord: barn som far illa, bemötande, anmälningsplikt, pedagogens roll, Pierre Bourdieu

I den här studien får ni läsa sex pedagogers tankar om delaktighet och inflytande i verksamhetens projekt. Ett projekt kan liknas med ett tematiskt arbete, men enligt oss ska ett projekt alltid utgå från barns behov och intresse. Vi diskuterar huruvida pedagoger genom sitt arbete i förskolan kan främja och synliggöra barns delaktighet och inflytande. Vi vill tydliggöra att studien syftar till verksamhetens projekt. Vårt syfte med studien har varit att nå pedagogernas berättelser om hur barns åsikter och idéer lyfts fram i förskoleverksamheten. Vi har valt kvalitativ intervju som vår metod för att få fram pedagogernas berättelser. Vi har ställt öppna frågor och följdfrågor till pedagogerna för att få deras berättelser så personliga som möjligt. Intervjuer med pedagoger och analys av dokumentationsmaterial ligger som grund för undersökningen och tolkas med hjälp av forskning och litteratur kring ämnet.För att diskutera våra resultat har vi tagit hjälp av ledande inlärningsteoretiker. Vi har tagit del av bl.a. Dion Sommers teorier om förhandlingsfamiljer, Elisabeth Arnérs konstruktioner av barnet samt Olga Dysthe dialoger om samspel och Kristina Westlunds avhandling om demokrati i förskolan.Vi har med hjälp av vår studie sett många olika synvinklar, tack vare våra intervjuer med pedagogerna, om barns delaktighet och inflytande. Vår resultat visar att barns delaktighet och inflytande synliggörs genom pedagogisk dokumentation samt att pedagogers engagemang och förhållningssätt är viktigt för att stärka barnens intresse, tankar och idéer. Vi har även kommit fram till tre vanliga dilemman som tidsbrist, frånvaro av personal och situationer då man tvingas säga nej. Detta har också lett till många nya tankar kring de möjligheter som finns för vidare arbete om barns delaktighet och inflytande i verksamhetens projekt.

Studiens syfte är att få en förståelse om hur förskollärarna förhåller sig till de yngsta barnens bildskapande. Med de yngsta barnen menar jag i åldrarna 1-2 år. För att ta reda på detta har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med nio förskollärare på sju olika förskolor inom två olika kommuner i södra Sverige. Resultatet visar på vikten av att förhålla sig till alla barns villkor och behov. Då 1-2 åringar möter de flesta material för första gången så är det viktigt som pedagog att utgå ifrån barnens behov för att barnen ska känna sig säkra i sig själva. Samtidigt så ska barnen få chansen att prova och experimentera med de material som förskolan har för att barnen ska kunna utvecklas och komma in i ett lärande. Bildskapandet är en form av kommunikation, ett uttrycksmedel, och det är därför av största vikt att barnen ska få tillfälle att träna sig i detta.

Syftet med studien var att undersöka förskollärares uppfattningar kring arbetet med barns sociala samspel inom lek. Detta genom att ta reda på vad de ansåg att det fanns för möjligheter samt om det fanns några begränsningar i arbetet. Det empiriska materialet samlades in genom kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer, som genomfördes med sex förskollärare. Tidigare forskning visar på lekens betydelse för barns sociala samspel. Vi har i arbetet utgått från det socialkonstruktionistiska perspektivet samt två begrepp, dessa är intersubjektivitet och meningsskapande. Teorin och begreppen innebär att barn utvecklas i sociala aktiviteter tillsammans med andra. Det valda perspektivet och begreppen har vi haft som grund i den tematiska analysen av resultatet. I studiens resultat framkom det att förskollärarna upplevde leken som betydelsefull för barnen. Resultatet visade även på att förskollärarna såg sin roll och sitt förhållningssätt som viktigt för att skapa förutsättningar som främjar barns sociala samspel genom lek. Slutsatsen av den här studien är bland annat att i rollen som förskollärare vara deltagande i barns lek på olika sätt eftersom pedagogerna ska utgå från den enskilde individens behov. Förskollärarnas uppfattningar visade att det är viktigt för förskollärare att vara närvarande och uppmärksamma när barnen leker så att de kan åtgärda eventuella exkluderande handlingar. / <p>Betyg i Ladok 240109.</p>

Vår studie utforskar den pedagogiska lunchmåltiden inom förskolan. Genom att genomföra intervjuer med fem förskollärare från olika förskolor i Skåne strävar studien efter att belysa och förstå förskollärares perspektiv och tillvägagångssätt under den pedagogiska lunchmåltiden.  Syftet med examensarbetet är att analysera och förklara hur förskollärare beskriver hur de använder den pedagogiska lunchmåltiden för att främja barns utveckling och lärande. Genom att identifiera och utforska aspekter som pedagogens roll, lärande, omsorg, och interaktion syftar studien till att utveckla kunskaper som kan stödja förskollärare i deras arbete med att skapa meningsfulla måltidsupplevelser för barnen. Den valda metoden för denna forskning är kvalitativ och innefattar intervjuer som genomfördes med omsorg och strukturerade intervjufrågor. Genom att skapa en trygg miljö fick vi viktig information om vad förskollärarna tycker och hur de beskriver hur de använder den pedagogiska lunchmåltiden i praktiken.  Studiens resultat belyser den mångsidiga rollen som förskollärare anser sig själva inta under den pedagogiska lunchmåltiden, särskilt betoningen på omsorg och individualitet. Den pedagogiska lunchmåltiden framträder som en viktig lärandemiljö där förskollärare använder olika strategier för att främja barns utveckling och lärande genom interaktion och anpassning. Slutsatserna från studien understryker att den pedagogiska lunchmåltiden spelar en avgörande roll för förskollärare och barns utveckling. För att främja lärande och omsorg under den pedagogiska lunchmåltiden krävs en förståelse för den komplexa rollen som förskollärare spelar. Resultaten visar också på möjligheter att skapa meningsfulla miljöer och berikande måltidsupplevelser för barnen inom förskolan.

The purpose of my study is to study pre-school teacher’s conceptions of free play. This study focuses teacher’s view of free play, its possibilities and obstacles as well as the environmental effects and a teacher’s views of their own effects, on free play. My study was done with the help of qualitative semi-structured interviews. This method was chosen as ameans to achieve a deeper and more elaborated response from the interviewee and to create space to pose follow-up questions during the interviews. The paper is split up into different sections to reflect that structure as well as to keep the paper cohesive and clear (Dysthe, Hertzberg &amp; Løkensgard Hoel, 2014).   The results showed that while free play is in fact something which is given a high priority within the organization, it is not always as free as one would think. This is due in part to the fact that free play is rarely problematized or discussed. The consensus among teachers is that there are obstacles which block genuine free play and that free play is an important factor for development, learning and cooperation. A conclusion reached was that teacher’s would like to create an environment which encourages the development of a child’s play skills and to find the balance between freedom and rules. / Syftet med min undersökning är att ta reda på vad pedagoger i förskolan har för tankar om den fria leken. Min studie handlar om hur pedagogerna ser på fri lek, vad de ser för möjligheter och hinder samt hur deras egen roll och miljön påverkar. Undersökning genomfördes med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Metoden användes för att få djupare svar och för att ge utrymme till att ställa följdfrågor under intervjuerna. Arbetet indelas i olika rubriker för att ge det struktur samt att det blir mer överskådligt och entydigt (Dysthe, Hertzberg &amp; Løkensgard Hoel, 2014). Resultatet av studien blev att den fria leken är något som ges stor plats i verksamheten men att den inte alltid är så fri som man tänker sig då den sällan diskuteras eller problematiseras. Samtliga pedagoger menar att det finns hinder för att leken ska bli just fri, som till exempel miljön men de var enade om den fria lekens betydelse för både utveckling, lärande och samspel. En slutsats blev att pedagogerna gärna vill skapa lekskickliga barn men att det är svårt att finna balansen mellan frihet och regler.

Syftet med denna studie är att undersöka och synliggöra förskollärarnas uppfattningar kring inomhusmiljöns betydelse för barns lärande. Det handlar alltså om hur förskollärarna skapar förutsättningar för hur inomhusmiljön för de yngsta barnen under tre år anpassas och iordningställs för att ge förutsättningar till utveckling, lek och lärande. Syftet är även att undersöka hur förskollärarna lyssnar in de yngsta barnen ur ett barns perspektiv. För att få svar på syftet har kvalitativa intervjuer med fyra stycken förskollärare på vardera fyra olika förskolor i två olika kommuner utförts. De kvalitativa intervjuerna ligger till grund för studien. I litteraturgenomgången lyfts studiens teoretiska utgångspunkter barnperspektiv, barns perspektiv, design för lärande och design i lärande. Studiens resultat visar förskollärarnas medvetenhet till sin yrkesroll och hur den påverkar och skapar förutsättningar för synen på barns lek, lärande och utveckling, men också vilka förutsättningar som skapas i inomhusmiljön. Vidare synliggörs det vilken betydande roll barnsynen har för verksamheten. Studien visar också på att förskollärarna uttrycker dilemman med att ta ett barns perspektiv.