The purpose of this essay is to reflect upon the participation and the influence of young children, between the ages one to three, in preschool. The starting point of the essay is a selfexperienced dilemma where children can make different choices in different aspects. The situations I describe are gathering- and meal situations. I also describe the impact that the learning environment can have in preschool. Can it help rather than hinder the possibilities for younger children to participate and have influence? In exploring these topics, I was guided by the following research questions: What impact has the educators’ approach in facilitating participation and influence for younger children? How does the learning environment impact the younger children’s participation and influence? How do the younger children communicate their will to participate and influence? In this reflection I discuss the preschool’s steering documents, the Convention on the Rights of the child and the Preschool Curriculum, that all preschool educators should follow. I am highlighting the meaning of the different concepts of participation and influence. I even discuss the importance of different approaches where the educator shows sensitivity for the children’s possibility to influence their day at preschool. The essay considers the impact of the learning environment on the younger children’s participation and influence. The essay ends with highlighting the great importance of the interplay between educators and children through different ways of communication and documentation / Syftet med denna vetenskapliga essä är att reflektera över delaktighet och inflytande för de yngre barnen mellan ett och tre år på förskolan. Essän har som utgångspunkt ett självupplevt dilemma där barnen utifrån olika aspekter kan göra olika val. Situationer jag beskriver är bland annat från samlingar och matsituationer. Jag beskriver även lärmiljöns betydelse på förskolan. Kan den hjälpa mer än stjälpa de yngre barnens möjligheter till delaktighet och inflytande? Till hjälp för att utforska detta har jag använt mig av dessa frågeställningar: Vilken betydelse har pedagogers förhållningssätt för att skapa delaktighet och inflytande för de yngre barnen? Hur påverkar lärmiljön yngre barns delaktighet och inflytande? Hur kommunicerar de yngre barnen sin vilja till delaktighet och inflytande? I reflektionen diskuterar jag förskolans styrdokument, barnkonventionen och läroplanen som alla pedagoger på förskolan ska förhålla sig till. Jag lyfter innebörden på de olika begreppen för delaktighet och inflytande. Diskuterar även förhållningsätt där vikten av pedagogens lyhördhet utifrån barnens möjlighet till att påverka sin vardag på förskolan. I essän reflekteras det över lärmiljöns betydelse för de yngre barnens delaktighet och inflytande. Essän avslutas genom att lyfta fram den stora betydelsen som samspelet mellan pedagoger och barn har genom olika kommunikationsvägar och dokumentationer.

Den här uppsatsen använder essä som kvalitativ metod för att undersöka ett dilemma som utspelar sig i flera gestaltade berättelser utifrån mina egna erfarenheter. De beskriver de dokumentationskrav i förskolans läroplan som påverkar mig. Jag granskar där några av de svårigheter som jag har mött i dokumentationsarbetet som finns på förskolan, såsom svårigheten med att vara emotionellt närvarande med barnen, samtidigt som jag dokumenterar. Jag använder mig av den hermeneutiska cirkeln för att få en mer nyanserad bild av dilemmat. Syftet med den här essän är att undersöka pedagogens förhållningssätt till dokumentationsarbetet och hur det påverkar barnen. De frågor jag ställer i uppsatsen handlar om dokumentationens syfte, barns inflytande, det etiska förhållningssättet till barns livsvärldar och pedagogens närvaro i dokumentationsprocessen. Jag belyser frågeställningarna genom att lyfta den pedagogiska dokumentationen som grund för ett gemensamt reflektionsarbete, som också fokuserar på barns inflytande och medverkan. Jag reflekterar även över pedagogens etiska förhållningssätt i dokumentationsarbetet, barnens integritet och livsvärldar. Min uppsats kommer diskutera det maktutövande som den vuxne har utifrån sin position, se till omdömesförmågan och fronesis som pedagogen behöver för att förstå hur man ska handla klokt och se saker från flera perspektiv. Även pedagogens närvaro och praktiska kunskap i dokumentationssituationerna samt reflektionens nödvändighet för att förändra det egna förhållningssättet och möta barnen på ett klokt sätt i de dokumentationssituationer som uppkommer i förskolans vardag. / This paper uses essay as a qualitative method to investigate a dilemma which takes place in multiple portrayed stories based on my own experiences. These stories describe how the documentation requirements in the preschool curriculum affect me. I review some of the difficulties that I have experienced within the process of documentation at the preschool, such as the difficulty to be emotionally present with the children while simultaneously documenting. I rely on the hermeneutic circle to present a more nuanced picture of the dilemma. The purpose of this essay is to examine the preschool pedagogue´s approach to documentation and how it in turn affects the children. The questions I ask in this essay concern the purpose of documentation, the influence of the children, the ethical approach to children's life worlds and the presence of the preschool pedagogue in the documentation process. I will highlight the issues by raising pedagogical documentation as a common ground for reflection work, which also focuses on the influence and involvement of the child. I also reflect over the preschool pedagogue´s ethical approach to documentation work as well as the children's integrity and life worlds. My essay will discuss how adults exert power based on their position, view the ability to reflect and make use of fronesis which is needed for the preschool pedagogue to understand how to act wisely and see things from multiple perspectives. The pedagogue’s ability to be emotionally present with the children and ability to make use of practical experience with regard to documentation coupled with pedagogue’s ability to reflect over situations are necessary factors for reevaluating a pedagogical approach.

The aim of this study is to investigate how preschool children, aged 3-5 years, create meaning of static electricity in an activity led by a pedagogue, how this is expressed and what part the pedagogue takes in children’s meaning making. The method used was participant observation and video camera was used to document a designed activity. The observations took place at four occasions with four different groups and the observations was conducted in different rooms of various sizes, which were provided by the preschool. Equipment used in this study are: Balloons, pvc-pipes, salt, different kinds of papers, aluminum cans and thin plastic bags. Results in this study show that the children create meaning of the activity first and foremost by exploring interplay and conversations. They solve the task at hand working together and with support of the pedagogue. The role of pedagogue in the children’s meaning making is to present tasks which have moderate levels of difficulties, and to direct the children’s focus by using questions concerning the current phenomenon. In so doing, they support the children to succeed. Factors of importance for the children’s meaning making is to be given the opportunity to explore, their curiosity, joy and being heard.

The purpose of this study is to investigate the view of educators on their participation in free play in preschool. Free play is a typical activity for preschool. Engdahl & Ärlemalm-Hagsér (2015) highlight Fröbel as creator of the concept of free play. According to Fröbel, free play is characterized by creativity, freedom, repetition, learning and development (p. 145). Lindgren, Pramling & Säljö (2017) also motivate free play as chosen and led by the children themselves (p.148). With the revised curriculum, play has generally changed and more space has been given. However, the concept of teaching has been added, which means that the free play is being overshadowed. The curriculum for preschool does not highlight the concept of free play, but play in general, where children must be given the conditions for play so that they themselves initiate and that someone in the work team introduces the play to them (p. 8). Play should have a central place in preschool education, where an approach for everyone who is a part of the work team is to encourage play and confirm the importance of play for children’s development, learning and wellbeing (p.8). Nilsson & Lecusay (2020) believe that play is human’s most distinctive feature (p. 78). and that adults should actively contribute to children’s plays (ibid p. 82). As teaching has taken over most of the activities, there is a fear that the play will be overshadowed and taken for granted. Free play may be seen as a normal behavior, which can lead to it being easily taken for granted (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson 2008, p. 629) and therefore must be encouraged and challenged by adults by participating in the play.