<p>this paper is a study on children's social interactions in role-play. The aim is to try to highlight how children with other develop social skills and how to further motivate children tosee, understand and manage their reality in role-play by highlighting the characteristics of afunctioning role-play. I would also highlight the importance of pedagogue´s role in relation tochildren's social skills in role-play. The purpose flows into these issues, what distinguishes afunctioning role-play? Can the children in role-play influence their thinking to developunderstanding of others and the environment and if so, how? What significance does pedagogue´s role in children's role-play? I used out of a qualitative methodology to carry out this investigation. I chose to gather information for my study using a passive monitoring method, which i wrote down in detail the children's verbal and physical communication of the role-play, and even pedagogens relation to children's role-play. The results show that children in role-play are playing with others and use play signals and playrules in order to develop therole-play and social skills. This means that the language of both the physical and the verbalplay an essential role for the understanding of these elements. Playsignals is an understandingof what is real and not, by using movement, gestures and facial expressions, but it is noteveryone who understands the signals. To develop a successful game also requires thatchildren in role-play relate to playrules. These are reciprocity, consensus and take turns. There are other factors that affect social skills and characteristics of a functioning role-play. Examples of these are creativity and imagination. The result also shows how the teacher influences on children's role-play in different ways when they integrates in role-play, and also play materila in preschool affects children's play.</p>

<p>Abstract</p><p>The aim of this paper is to, through interviews, examine what opinions teachers connected to "Ung Företagsamhet" (Young Enterprise, UF) have on the work of UF compared to contractual and traditional learning. The reason for this is to find out if UF´s way of working is successful in a world, where the definition of knowledge constantly changes. Through qualitative interviews the views of four UF teachers are scrutinised. The results of the interviews indicate that UF works in a way, which contains both contractual and traditional learning, where both directions complement each other in different stages of the learning process.</p><p>Key words: Contractual learning, pedagogical perspective, Young Enterprise, traditional learning</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Uppsatsens syfte är att, genom en intervjuundersökning, klarlägga vilken uppfattning lärare</p><p>inom Ung Företagsamhet (UF) har om UF:s arbetssätt jämfört med traditionell respektive entreprenöriell</p><p>undervisning. Detta för att se om UF:s arbetssätt är bra i en värld där kunskapskraven</p><p>är i ständig förändring. Metoden som valts är att genom kvalitativa intervjuer undersöka</p><p>hur fyra UF-lärare ser på arbetssättet inom UF. Resultatet visar att Ung Företagsamhet</p><p>tillämpar ett arbetssätt med både entreprenöriella och traditionella undervisningsinslag, där</p><p>båda utgör ett komplement till varandra i olika kunskapsstadier.</p>

this paper is a study on children's social interactions in role-play. The aim is to try to highlight how children with other develop social skills and how to further motivate children tosee, understand and manage their reality in role-play by highlighting the characteristics of afunctioning role-play. I would also highlight the importance of pedagogue´s role in relation tochildren's social skills in role-play. The purpose flows into these issues, what distinguishes afunctioning role-play? Can the children in role-play influence their thinking to developunderstanding of others and the environment and if so, how? What significance does pedagogue´s role in children's role-play? I used out of a qualitative methodology to carry out this investigation. I chose to gather information for my study using a passive monitoring method, which i wrote down in detail the children's verbal and physical communication of the role-play, and even pedagogens relation to children's role-play. The results show that children in role-play are playing with others and use play signals and playrules in order to develop therole-play and social skills. This means that the language of both the physical and the verbalplay an essential role for the understanding of these elements. Playsignals is an understandingof what is real and not, by using movement, gestures and facial expressions, but it is noteveryone who understands the signals. To develop a successful game also requires thatchildren in role-play relate to playrules. These are reciprocity, consensus and take turns. There are other factors that affect social skills and characteristics of a functioning role-play. Examples of these are creativity and imagination. The result also shows how the teacher influences on children's role-play in different ways when they integrates in role-play, and also play materila in preschool affects children's play.

Syftet med fallstudien var att ta reda på hur sju pedagoger synliggör, stimulerar och skapar en miljö för matematisk stimulering och utveckling. Undersökningen gjordes med både observationer och intervjuer. Det som jag observerade och intervjuade var hur pedagogerna synliggör matematiken i barnens vardag, då i bland annat samlingen och i leken. Även miljön observerades, och pedagogerna blev även intervjuade om deras syn på miljöns betydelse för matematisk stimulering. Resultatet visades att pedagogerna är med och stimulerar matematik under hela dagen på förskolan. Det visades även att samspel, motivation och lek har betydelse för barns lärande i matematik. Pedagogerna ansåg att matematik sker spontant i barnens vardag, då det är pedagogernas uppgift att göra barnen medvetna om matematik genom att synliggöra den och stimulera den på olika sätt i praktiska och i lekfulla situationer. Reggio Emilias pedagogiska filosofi togs upp studien, med utgångspunkt att se barn som kompetenta. I alla förskolor användes dokumentation på olika sätt för att synliggöra barns lärande och en hjälp för fortsatt arbete. I förskolans vardag används olika former av matematik, så som rumsuppfattning, tal och räkning, samt sortering. I studien framkom det även att miljön har stor betydelse för matematisk stimulering i förskolan, dvs. laborativt material så som knappar, spel, naturmaterial och mätredskap är betydelsefullt. Skogen visade sig i studien vara en väsentlig miljö för barns matematikutveckling där många matematiska begrepp synliggörs.

Abstract The aim of this paper is to, through interviews, examine what opinions teachers connected to "Ung Företagsamhet" (Young Enterprise, UF) have on the work of UF compared to contractual and traditional learning. The reason for this is to find out if UF´s way of working is successful in a world, where the definition of knowledge constantly changes. Through qualitative interviews the views of four UF teachers are scrutinised. The results of the interviews indicate that UF works in a way, which contains both contractual and traditional learning, where both directions complement each other in different stages of the learning process. Key words: Contractual learning, pedagogical perspective, Young Enterprise, traditional learning / Sammanfattning Uppsatsens syfte är att, genom en intervjuundersökning, klarlägga vilken uppfattning lärare inom Ung Företagsamhet (UF) har om UF:s arbetssätt jämfört med traditionell respektive entreprenöriell undervisning. Detta för att se om UF:s arbetssätt är bra i en värld där kunskapskraven är i ständig förändring. Metoden som valts är att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur fyra UF-lärare ser på arbetssättet inom UF. Resultatet visar att Ung Företagsamhet tillämpar ett arbetssätt med både entreprenöriella och traditionella undervisningsinslag, där båda utgör ett komplement till varandra i olika kunskapsstadier.

I min uppsatts kommer jag att utgå från en berättelse som beskriver ett fall av orosanmälan som jag upplevde i mitt arbete på förskolan. Anmälan grundades på barnets berättelse och resulterade i ett samtal på ett kriscentrum i närvaro av polis, psykolog och åklagare, utan föräldrars vetskap. Jag valde essäform för min uppsats därför att den skrivformen bjuder på ett reflekterande tillvägagångssätt och lämpar sig för mitt känsliga ämne. Genom att gestalta anmälningspliktens skuggsidor vill jag försöka bringa förståelse för den väldigt känslosamma företeelsen. Jag kommer att belysa vad anmälningsplikten går ut på samt undersöka vilka är mina skyldigheter som pedagog vid anmälningar. Jag kommer att reflektera kring barnets utsatta position, föräldrars samt de anmälande pedagogernas svåra läge. Min uppsats genomsyras av tanken att anmälningsplikten kan te sig som en hård lag men ändå en lag som skall följas utan förbehåll. Pedagogens eget omdöme bör inte förekomma vid orosanmälan. Anmälan görs för barnets skull och inte mot familjen. / My essay starts by describing a case of a "declaration of concern" regarding a child that I experienced in my work at a preschool. The duty to make a notification was based on the child's story and led to a meeting at a crisis center. The meeting involved the presence of police, psychologists and prosecutors, without parental knowledge. I chose the essay form for this subject because this writing form offers a reflective approach which is suitable for such a sensitive topic. By describing the negative aspects associated with this duty of notification I want to try to bring some understanding of the very emotional issues associated with a notification. I will highlight what the notification requirement is about and examine what - my obligations are as a teacher in making a declaration of concern leading to a notification to the relevant local authorities and government agencies. I will reflect on the child's vulnerable position as well as the difficult position of parents and notifying teachers. The pervading idea in the essay is that the obligation to report your concern may seem like a hard law but a law that has to be followed without reservation. The teacher´s own opinion or judgment is irrelevant in a declaration of concern and subsequent notification. Registration of the concern is done for the child's sake and not the sake of the family.

Den här essän handlar om den fria leken i förskolan och pedagogens roll i relation till leken. Jag argumenterar för att pedagogens roll inte är att stå utanför leken. Det handlar om att vara delaktig i barnens lek utan att styra eller ta över den. Essän har sin utgångspunkt i två olika berättelser där jag som pedagog möter leken ur två olika perspektiv, först som deltagare och senare som observatör. Jag reflekterar kring berättelsen och min roll som pedagog med hjälp av pedagogisk forskning om lek (Knutsdotter Olofsson), fantasi (Vygotskij) och om pedagogens betydelse för barnets utveckling i förskolan (Öhman). En problematik på förskolan är de många, oftast onödiga avbrotten vi pedagoger orsakar i barnens lekar och jag funderar i essän över hur man kan minska dessa avbrott. Här problematiserar jag också ett arbetssätt som jag och mina kollegor använder oss av för att ge barnen mer tidsutrymme för lek. I min text funderar jag också över om den fria leken i förskolan är till för alla barn. Många barn behöver vuxenstöd i samspelet med andra. Det innebär många gånger att vi pedagoger måste styra in det barnet på aktiviteter som han eller hon inte alltid fått välja själv. Därför ställer jag slutligen frågan om den fria leken är till för alla barn i förskolan. Om inte, hur skapar vi förutsättningar i vår strävan att göra den fria leken tillgänglig för alla barn? / This essay is about free play in preschool and the pedagogue’s role in relations to children’s play. I am arguing that the pedagogue’s role is not to stand beside the play. This is about being involved in the children´s play without controlling or taking over it. The essay is based on two different situations where I as a pedagogue encounter the play from two different perspectives: first as a participant and later as an observer. I reflect on the situations and my role as a pedagogue with the help of educational research on play (Knutsdotter Olofsson), fantasy (Vygotskij) and the pedagogue significance for the child’s development in preschool (Öhman). A problem in preschool consists in the many and often unnecessary interruptions the pedagogues are causing in the children´s play. Therefore, I am in this essay investigating how one can minimize those interruptions. Here I also problematize a working method which can be used in order to give the children more time-space for play. In my text I am also questioning if all children at preschool can participate in what we call “free play”. Many children need adult support in interaction with others. This implies many times that pedagogues must guide a child into activities not chosen by the child itself. Because of that, my final question is if free play in preschool is available for all children. If not, how can we create conditions in our effort to make the free play available for all children at preschool?

Syftet med denna studie var att studera förskollärares förhållningssätt och syn på måltidspedagogik i förskolans vardag. Studien tar upp olika erfarenheter som tyder på omedveten kunskap kring ämnet.Studien genomfördes via semistrukturerade intervjuer med fem stycken för-skollärare ifrån en mindre stad och som var verksamma på både landsbygden och inom tätorten. Deltagarna hade varit verksamma inom Förskolan mellan 23-35 år.Resultaten presenteras baserat på studiens tre frågeställningar och visar att måltiden är den stund på dagen där man samtalar om vardagliga ting samtidigt som pedagogiska aspekter spelar in. Deltagarna menar också att förhållningssätt är a och o men att måltidspedagogik var både något nytt och outforskat. Trots det tyder flera svar på att en inre kunskap kring hur måltidspedagogik genomförs i den vardagliga verksamheten. / The purpose of this study was to study preschool-teachers approach to and view on meal education in the everyday life in preschool. The study brings up different experiences that indicates on unaware knowledge about the subject.The study was completed by semestructured interviews with five preschool-teachers from a small town. They were working both in the countryside and in town. The participants had been working in preschools for about 23-35 years.The results are presented based on the studys three issues and shows that the meal is the time of the day were you talk about everyday things and also put in some educational aspects. The participants also means that the approach is very important but that meal education is new and unexplored. Despite that, many answers indicates that there’s an internal knowledge about meal education that shows in the everyday life in preschool.

Studiens syfte har handlat om att bidra med ökad kunskap om några förskolepedagoger och deras uppfattningar om musikens betydelse för barnens utveckling och lärande i förskolan. Syftet har vi hämtat med inspiration från tidigare forskning som menar att musikens plats i förskolan håller på att försvagas. Där estetiskt läran om och i musik inte har någon stor plats i förskolans verksamhet. Genom kvalitativa intervjuer har vi undersökt vad förskolepedagogerna anser om musikens betydelse för barns utveckling och lärande i förskolan. Vi har även undersökt vilket förhållningssätt förskolepedagogerna uttrycker i intervjuerna om musicerandes tillsammans med barn. I analysen har vi tagit hjälp av teorin om den musiska människan. Den teorin utgår ifrån synen att barnets uttryck och gestaltande av världen är en del av barnets musikskapande. I den teorin ses hela barnets kultur som musiskt när barnet är spontant, nyfiket, lekande och lärande. Vi har även undersökt om förskolepedagogerna uttrycker ett estetiskt lärande i, om, med eller genom musik. Resultatet i vår studie visar att förskolepedagogerna arbetar på olika sätt med musik i förskolan tillsammans med barn. I både planerade och spontana musiksituationer framgår det att förskolepedagogerna mest arbetar med musik för att stödja barnens språkutveckling, det vill säga att musik används som ett verktyg. Resultatet visar att förskolepedagogerna i mindre utsträckning arbetar med ett lärande om musik. En slutsats är att det kan bero på att det inte framgår i intervjuerna om förskolepedagogerna arbetar med olika genrer, noter eller exempelvis benämner för barnen vad instrumenten de använder sig av heter. Sammantaget visar studien att den största drivkraften till varför förskolepedagogerna arbetar med musik i förskolan är den glädje det ger alla som deltar. Även om förskolepedagogerna inte uttalade sig hur de bemöter barnen musiskt kan vi ändå skönja i intervjuerna att det finns en gemensam syn på barnet som en musisk varelse där alla har musiken inom sig.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med barns delaktighet och inflytande i förskolan på små- och storbarnsavdelningar. För att precisera studiens syfte har följande frågeställningar valts: Hur arbetar pedagogerna med barns delaktighet och inflytande? Skiljer sig arbetet på små- och storbarnsavdelningar? och Vilka eventuella faktorer upplever pedagogerna påverkar arbetet med barns delaktighet och inflytande? Intentionen med studien är således att synliggöra olika arbetssätt som pedagoger på små- och storbarnsavdelningar använder sig av när det kommer till barns delaktighet och inflytande, samt om det finns eventuella likheter och skillnader i arbetet. Intentionen är även att uppmärksamma de påverkansfaktorer som pedagogerna upplever i arbetet. Den valda undersökningsmetoden till denna studie är enkäter, som mestadels består av öppna frågor, detta med anledningen att det är pedagogernas egna beskrivningar som skall stå som grund för resultatet. Resultatet visar att arbetet med barns delaktighet och inflytande skiljer sig till viss del på små- respektive storbarnsavdelningar. De yngre barnen ges främst möjlighet till delaktighet och inflytande genom att göra små val, medan de äldre barnen får delta i större beslutsfattanden så som planering av verksamheten, demokratiska processer samt i utformningen av miljön. Det som också skiljer de olika arbetssätten åt, är att pedagogerna på småbarnsavdelningarna använder sig av Alternativ Kompletterande Kommunikation (AKK) i sitt arbete för att främja barns delaktighet och inflytande. Resultatet visar också att de huvudsakliga påverkansfaktorerna som pedagogerna på både små- och storbarnsavdelningarna upplever finnas i arbetet med barns delaktighet och inflytande är: Barngruppens storlek, personaltätheten och tiden. Utifrån pedagogernas beskrivningar kan ett samband synliggöras mellan dessa faktorer. Stora barngrupper i relation till en låg personaltäthet resulterar i brist på tid till arbetet med barns delaktighet och inflytande. Studien påvisar att trots de påverkansfaktorer som finns, är det i slutänden upp till pedagogen att skapa goda förutsättningar för barns möjlighet till delaktighet och inflytande. Pedagogens didaktiska förhållningssätt blir således ytterst viktigt i arbetet med detta.