Det finns många studier som utgår från barnperspektiv och makt, men färre som berör pedagogernas agerande utifrån ett maktperspektiv. Därför har jag valt att inrikta mig på material, plats och rum på förskolan, sett ur ett maktperspektiv med det psykosociala som bakgrund. Syftet med studien har varit att klarlägga vad som (hos pedagogen) ligger bakom val av placering av material. Studiens syfte besvaras genom tre ställda frågor; Vilket material blir viktigast att synliggöra för barnen, utifrån pedagogernas synvinkel? Hur kan pedagogernas relationer till materialet förklaras utifrån vald placering på förskolan? Samt hur kan pedagogernas attityd kring materialets placering förklaras utifrån ett maktperspektiv?  Studien innefattar både ett kvalitativt och ett kvantitativt metodval då enkäter som strukturerade intervjupersoner, det vill säga pedagoger från två avdelningar på en förskola har svarat på, men för att få bättre validitet till arbetet har jag valt att presentera viss data i form av cirkeldiagram som ska förtydliga resultatet från enkäten.  I arbetet har jag använt mig av teorier som utgår från ett maktperspektiv och appliceras på pedagogens roll i huruvida material väljs att placeras, samt hur ett lärande i rummet bir beroende av pedagogens syn på pedagogik. Vidare appliceras dessa teorier på utfallet för pedagogernas syn på material och deras inställning till densamme för att synliggöra hur makt ter sig i sammanhanget. Resultatet från enkäterna påvisar en komplexitet, vilka blir beroende utav olika faktorer så som; pedagogens egna syn på lärande, pedagogens egna specialområden, rutinmässiga faktorer (de som förekommer varje dag och upprepas i förskolan), säkerhet, lärmiljö, pedagogens syn på maktperspektiv, otillgänglighet och ointresse. De pedagogiska inriktningarna och pedagogens syn på sin professionalitet kommer att bli ledande för ett gemensamt konstruerat rum, där ett intressant och givande lärande ska ske. Säkerhetsaspekten visade sig bli en viktig faktor hos samtliga tillfrågade pedagoger. För val av placering av material blir således pedagogernas syn på lärande och pedagogik, med en säkerhetsaspekt, som bakomliggande faktor till hur lärmiljön utformas, och tillgänglighet av material framkommer.

No description available.

The purpose of the study is to contribute more knowledge about how childrensdemocratic influence is expressed in preschool with a particular focus ongathering situations. In the study, we used a qualitative semi-structuredinterview. With an adaptable interview guide, to obtain the pre-school teachers'perceptions. Our study is based on Shiers participation model, to be able tointerpret and categorize the extent to which preschool teachers enablechildren's participation and influence in circle time. The results indicate thatpreschool teachers incorporate children's interests and opinions in the planningand execution of circle time by being present in the children's group. This isachieved through an active approach where children are given the opportunityto express their view. The conclusion of the study indicates that influence and participation in circletime are facilitated through the precense of educators. This is achieved bypreschool teachers actively working to convey childrens interests and opinions.Additionally, voting is presented as a tool to promote democratic practices inpreschool. / Syftet med studien är att bidra med mer kunskaper om hur barns demokratiskainflytande tas i uttryck i förskolan med särskilt fokus på samlingssituationer.Vi har i studien använt oss av en kvalitativ semistrukturerad intervju. Med enanpassningsbar intervjuguide, för att få fram förskollärarnas uppfattningar. VårStudie bygger på Shiers delaktighetsmodell, för att kunna tolka ochkategorisera i vilken mån förskollärare möjliggör för barns delaktighet ochinflytande i samlingar. Resultatet visar på att förskollärare tar vara på barnsintressen och åsikter i planering och utförande av samlingar genom att varanärvarande i barngruppen. Även genom ett aktivt arbetssätt där barnen fårkomma till tals och uttrycka sina synpunkter. Slutsatsen av studien visar på att inflytande och delaktighet i samlingarmöjliggörs genom närvarande pedagoger. Detta genom att förskollärare arbetaraktivt med att framföra barns intressen och åsikter. Samt att röstning framförssom ett redskap för att främja ett demokratiskt arbete i förskolan.

The aim of this study is to contribute with increased knowledge about how preschool teachers can promote children's influence and participation in physics teaching. To investigate this, a web survey was sent out to preschool teachers in a medium-sized municipality in Sweden. The study's data consists of the preschool teachers' responses which have been analyzed quantitatively but also qualitatively through a phenomenographic analysis model that seeks to make different perceptions visible. Our results show that preschool teachers need greater subject knowledge and more resources to succeed in this in practice. Increased knowledge in physics among preschool teachers may result in a bigger interest and a feeling of self confidence in physics teaching. Our conclusion is that the right prerequisites can promote children's participation and influence in physics education. These prerequisites concerns having enough staff, plenty of planning time and that staff must be offered continuous competence development and collegial learning in order to be prepared to teach physics based on children's interests. The results also show a point of view where influence is something that is created together with the children and is not expressed as something the preschool teachers should offer, it already exists. The preschool teachers automatically need to pay attention to the children's thoughts and questions. When this is done, it may lead to commonly elected learning objects. By listening to the children's thoughts and ideas and putting the teaching at a manageable level, preschool teachers can create the conditions for all children's participation. / Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om hur förskollärare kan främja barnens delaktighet och inflytande i undervisning med fysik som uttalat innehåll. En webbenkät skickades ut till förskollärare i en medelstor kommun i Sverige. Studiens empiri består av förskollärarnas svar som analyserats kvantitativt men även kvalitativt genom en fenomenografisk analysmodell som strävar efter att synliggöra olika uppfattningar. Vårt resultat visar att det behövs större ämneskunskaper hos förskollärare och mer resurser för att lyckas med detta i praktiken. Ökade ämneskunskaper hos förskollärarna kan i sin tur leda till ett större intresse och en upplevelse av trygghet i fysikundervisning. Vår slutsats är att rätt förutsättningar kan främja barnens delaktighet och inflytande i fysikundervisning. Dessa förutsättningar handlar om att ha tillräckligt med personal på plats, gott om planeringstid och att personal måste erbjudas kontinuerlig kompetensutveckling och kollegialt lärande för att hålla sig pålästa och vara förberedda för att bedriva undervisning som utgår från barnen. Resultatet visar även ett förhållningssätt där inflytande är något som skapas tillsammans med barnen och inte uttrycks som något förskolläraren ska erbjuda, det existerar redan. Här behöver förskollärare per automatik ta fasta på barnens funderingar och frågor. När detta görs leder det till gemensamt valda lärandeobjekt. Genom att lyssna in barnens tankar och idéer och lägga undervisningen på en hanterbar nivå så kan förskollärare skapa förutsättningar för alla barns deltagande.

Syftet med studien var att undersöka hur barns inflytande och delaktighet kan se ut i praktiken i relation till förskolans planerade morgon samling. Vi formulerade två frågor i relation till syftet: På vilka sätt skapas inflytande och delaktighet i förskolans samling för en yngre barngrupp (1–2 år)? På vilka sätt skapas inflytande och delaktighet i förskolans samling för en äldre barngrupp (3–5 år)? Den metod som användes för att besvara frågorna var observationer med hjälp av filminspelning. Det studieobjekt som observerades var barns uttryck och reaktioner med pedagogerna under samlingarna. Analysen av den insamlade empirin gjordes med hjälp av barndomssociologisk teori samt Shiers modell. Resultaten visade att barnens engagemang påverkades av olika faktorer såsom ålder, miljö och innehållet i samlingen. Språket visade sig vara avgörande för att möjliggöra delaktighet och inflytande, och pedagogerna hade en aktiv roll i att främja kommunikationen, både verbalt och med kroppsspråk. Enligt Shiers modell ligger inflytande och delaktighet på nivå ett, två och tre, där barn ges möjlighet att delta genom att pedagogerna bjuder in dem att uttrycka sina tankar och åsikter, vilket ligger i linje med artikel 12 i FN-konventionen.