I dagens skolor ska demokratiska medborgare formas, men vad uppfattar eleverna själva att de får vara med och bestämma samt hur delaktiga är de i beslutsfattande processer? Vad innebär inflytande och delaktighet för eleverna? Syftet med studien är att undersöka hur elever uppfattar att de har inflytande och delaktighet i fritidshemmet. Utifrån ovanstående syfte har vi formulerat följande frågeställningar: Vad är elevers uppfattningar av inflytande och delaktighet? Hur uppfattar eleverna sitt eget inflytande i fritidshemmets verksamhet? Hur uppfattar eleverna sin egen delaktighet i fritidshemmets verksamhet? Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsmetod med en fenomenografisk ansats. Sex stycken elever deltog i intervjuerna. Studien utgår från barns perspektiv där elevers uppfattningar skulle synliggöras, tolkas och analyseras. Shiers (2001) modell som synliggör elevers inflytande och delaktighet användes som ett raster genom hela studien, med avsikt att synliggöra dess nivåer från inflytande till delaktighet i verksamheten. Analysen gav en övergripande bild av elevers uppfattningar utifrån de olika nivåerna. Resultatet visade att eleverna använde sig av en förslagslåda i fritidshemmet för att få sin röst hörd och såg förslagslådan som den största vägen till inflytande. Eleverna ville bli mer delaktiga i beslutsfattande processer som att få vara med och bestämma vad som ska köpas in till fritidshemmet samt när eleverna ska få vara inomhus och utomhus.

I förskolans verksamhet förekommer samlingar som ett vardagligt inslag där alla barn på etteller annat sätt förväntas delta. Läroplanen för förskolan (2018) understryker att barn iförskolan ska ges möjlighet till delaktighet och inflytande i enlighet med FN:s konventionom barns rättigheter (Skolverket, 2018). Tidigare forskning om barns delaktighet ochinflytande beskrivs främst utifrån förskollärares perspektiv. Därav blir studiens syfte attbidra med kunskap kring förskolebarns olika upplevelser av delaktighet och inflytande iförskolans samlingar. Med stöd i en fenomenologisk ansats och livsvärldsteorin har barnseget perspektiv getts utrymme genom barnintervjuer av förskolebarn i åldern 3–5 år på treolika förskolor. Harry Shiers (2001) modell för olika nivåer av delaktighet utgör ett redskapi analysen av barnens uttalanden. Resultatet pekar på att en stor del av barnens uttalandenkan relateras till en svagare form av delaktighet i Shiers modell där de på eget initiativ utövarinflytande eller blir föremål för pedagogers makt. Att förhålla sig till den sociala ordningeni samlingen i form av regler och rutiner kan utifrån barnens utsagor tolkas både som enmöjlighet och ett hinder i relation till deras delaktighet och inflytande. På liknande sätt tyderresultatet på att förutsättningar för barns delaktighet och inflytande i förskolans samlingarfinns, men att det är beroende av pedagogers förhållningssätt och i förlängningen vilkamaktförhållanden som existerar mellan pedagog och barn. För att involvera barn ibeslutsprocesser och inte enbart i genomförandet av aktiviteter i förskolan krävs ytterligareansträngningar av pedagoger med visionen om en verksamhet skapad med barnens röster iförgrunden och inte i bakgrunden.

Syftet med studien var att undersöka hur barns inflytande och delaktighet kan se ut i praktiken i relation till förskolans planerade morgon samling. Vi formulerade två frågor i relation till syftet: På vilka sätt skapas inflytande och delaktighet i förskolans samling för en yngre barngrupp (1–2 år)? På vilka sätt skapas inflytande och delaktighet i förskolans samling för en äldre barngrupp (3–5 år)? Den metod som användes för att besvara frågorna var observationer med hjälp av filminspelning. Det studieobjekt som observerades var barns uttryck och reaktioner med pedagogerna under samlingarna. Analysen av den insamlade empirin gjordes med hjälp av barndomssociologisk teori samt Shiers modell. Resultaten visade att barnens engagemang påverkades av olika faktorer såsom ålder, miljö och innehållet i samlingen. Språket visade sig vara avgörande för att möjliggöra delaktighet och inflytande, och pedagogerna hade en aktiv roll i att främja kommunikationen, både verbalt och med kroppsspråk. Enligt Shiers modell ligger inflytande och delaktighet på nivå ett, två och tre, där barn ges möjlighet att delta genom att pedagogerna bjuder in dem att uttrycka sina tankar och åsikter, vilket ligger i linje med artikel 12 i FN-konventionen.