Studiens syfte var att generera fördjupad kunskap utifrån pedagogers erfarenheter kring hur barn går tillväga för att få tillgång till lek samt hur pedagogers förhållningssätt ser ut kring att stötta barn in i lek. Frågeställningarna vår studie utgick från var: Vilka strategier anser pedagoger att barn använder för att få tillträde till lek samt Hur förhåller sig pedagoger till att stötta barn vars tillträdesstrategier inte leder till lek? De teoretiska perspektiv vi utgått från är Corsaros tillträdesstrategier samt Vygotskijs sociokulturella perspektiv för att tolka och förstå vår empiri. Studien bygger på tio intervjuer som genomförts med pedagoger verksamma på olika förskolor. Slutsatsen är att Request for access var den vanligaste förekommande tillträdesstrategin. Påståendet ”alla får vara med” har visats sig vara komplext och kan ses på olika sätt. Vidare är slutsatsen att pedagogens roll är betydelsefull. Dels för att upptäcka, dels för att stötta barn som har svårigheter att få tillträde till en pågående lek.

Sociokulturellt lärande, samlärande och T-pack är de övergripande teorierna i studien. Under studiens gång har det framkommit att det finns lite forskning kring lärplattan i förskolan och än mindre forskning till lärplattans påverkningar på barnens lärande. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer som metod har denna studie ämnat besvara vad fyra förskollärare anser om lärplattans implementering i förskolan och delta i forskningen kring lärplattan i förskolan. Studien visar på att det är det pedagogiska syftet som en förskollärare har med lärplattan som gör den till en lärplatta och att en grundläggande tydlig introduktion för personalen i förskolan är viktig för att den ska användas i lärande syfte. Min slutsats är att denna studie skrapat på ytan av ett forskningsområde som ligger i tiden och som behöver lyftas mer.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka förskollärares medvetenhet om, samt tillämpning av, utemiljöns pedagogiska möjligheter. Vi har via en webbaserad enkätundersökning tagit del av förskollärares åsikter och förhållningssätt kring arbetet på förskolegården. Resultatet visade en osäkerhet kring arbetet med gården som ett uterum. Ju mer positiv förskolläraren känner att det är på förskolegården desto mer lustfyllt blir det att vara där! Det finns en viss osäkerhet hos förskollärarna i vad som kan göras på förskolans gård, den beror dels på hur man uppfattar sig själv och vilken inställning man har till utevistelsen.

Studien gäller barns sociala samspel med inriktning mot mobbning. Det berör också pedagogernas arbetssätt och roll kring barns sociala samspel. Syftet med studien är att utifrån pedagogers beskrivningar av barns sociala samspel urskilja om det sker uteslutningar som kan liknas vid mobbning. Hur pedagogerna beskriver det sociala samspelet och om beskrivningarna går att likställa med mobbning är studiens frågeställningar. För att uppnå syftet har kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma i förskolan genomförts. Resultatet visar på att det sker mobbning inom den berörda barngruppen men att pedagogerna tar avstånd från att använda termen mobbning.

No description available.

Syftet med den genomförda studien är att synliggöra pedagogers uppfattningar och erfarenheter samt olika metoder, i arbetet med att motverka och förebygga utanförskap i förskolan. En kvalitativ studie har genomförts där åtta stycken intervjuer med barnskötare och förskollärare är utgångspunkten. Utifrån genomförda intervjuer och tidigare forskning går det att dra slutsatsen att pedagogers förhållningssätt och metoder har stor påverkan på hur utanförskap uppstår, motverkas och förebyggs. I samtliga intervjuer berättar pedagogerna om deras uppfattningar av vad ett utanförskap kan vara, och vad som kan vara anledningar till ett utanförskap. Det framgår att ett utanförskap kan förstås som situationer då ett barn blir aktivt avvisat, och situationer då ett barn frivilligt distanserar sig från resten av gruppen. Anledningar till att ett utanförskap uppkommer förstås vara då det finns spänningar mellan barns sociala resurser och kontext, samt bero på försummande från pedagogernas sida. Pedagogerna berättar även om olika metoder som går att använda i arbetet med att förebygga och motverka utanförskap. De olika metoderna har i studien sammanställts i kategorierna; övningar och kartläggningar, temaarbeten och gruppstärkande material, språkutvecklande aktiviteter, stödjande och rollstärkande metoder, och normkritiskt tänkande och samsyn. I studiens diskussionskapitel relateras resultatet till tidigare forskning, och eventuella didaktiska konsekvenser som kan uppstå för yrkesutövningen belyses.

Inledning Björklund och Palmér (2018, s. 210) lyfter att en undervisningsmiljö med en hög pedagogisk kvalitet skapas om pedagogen aktivt deltar och i samspel med barnen planerar för en matematisk verksamhet där barnens intresse och erfarenheter tas tillvara på. Våra erfarenheter under förskollärarutbildningen och våra år som yrkesverksamma är att matematik kan upplevas som svårt och att matematikundervisningen i den svenska förskolan till stor del präglas av antal och siffror. Syfte Syftet med vår systematiska litteraturstudie är att undersöka vilka matematiska aktiviteter och strategier som används av pedagoger i förskolan idag, samt vilken roll pedagogen har i matematikundervisningen. Metod Vi har valt att analysera vetenskapliga artiklar för att undersöka vilka strategier pedagoger arbetar med i sin matematikundervisning i förskolan, samt vilken roll de har i matematikundervisningen. Resultat I vårt resultat utifrån vetenskapliga artiklar kan vi konstatera att pedagogens roll är avgörande för hur matematikundervisningen i förskolan är utformad. Pedagogen ska vara en vägledare som genom samspel och olika strategier skapar möjlighet till matematisk förståelse hos barnen. Pedagogen ska ta hänsyn till varje barns olika förutsättningar samt ta tillvara deras intresse och initiativ när de planerar sina matematiska aktiviteter.

Syftet med denna studie har varit att beskriva fem förskollärares uppfattningar och arbetssätt av hur relationsskapande och samspel sker i förskolan mellan förskollärare och barn. Studien bygger på en kvalitativ undersökning och för att samla in empiriskt material har vi använt oss av strukturerade observationer med efterföljande intervjuer av fem stycken verksamma förskollärare från fyra olika förskolor i mellersta Sverige. Resultatet visar att relationell pedagogik kan tolkas på olika sätt men gemensamt för förskollärare i studien är deras uppfattning om att det främst bygger på att barnen känner trygghet till både verksamheten och till pedagogerna samt att detta sedermera anses som grunden för att skapa och upprätthålla goda relationer. Vidare framkom det också i studiens resultatet att pedagogerna som deltog i studien gav uttryck för och strävade efter att vara en närvarande pedagog som ser och lyssnar på barnen i en gemensam dialog och detta för att synliggöra varandras tankar och funderingar och för att vidare kunna utvecklas i samspel. Det framkom också av pedagogerna i studien att det är relevant att vara här och nu i olika situationer, att stanna upp och se vad barnen intresserar sig för och att ta lärandet därifrån i interaktion tillsammans. En av slutsatserna av vår studie är att förskollärarens trygghet och närvaro har en stor betydelse för att relationer ska få möjlighet att skapas i förskolan verksamhet. / <p>Betyg i Ladok 201221.</p>

No description available.

Studien genomfördes med en kvalitativ undersökning på tre förskolor i Skåne med syfte att få synliggjort hur pedagogers förhållningssätt till pojkar respektive flickor synliggörs i förskolans utomhusmiljö. Det empiriska materialet samlades in genom sex intervjuer på två förskolor och en kompletterande observation på en tredje förskola. Materialet spelades in med hjälp av en ljudupptagare och transkriberades därefter. Studiens teoretiska bakgrund är det sociokulturella perspektivet samt ett genusperspektiv. Detta med tanke på att barn lär i interaktion med sin omgivning samt att genus är ett av studiens fokus. Resultatet i studien visar att pedagoger har stora kunskaper inom genus och utomhusmiljö, dock visar resultatet en baksida där pedagogerna säger en sak men gör en annan. I studien dras slutsatsen; att pedagoger är väl medvetna om sin påverkan på barnen samt att utomhusmiljön inte används i arbetet med genus.