SammanfattningKunskap skaffas genom att tänka, känna och handla. Pedagogiskt drama har inte till syfte att fostra individen till att spela teater, utan det är en metod där individen tränar sig i att på ett kreativt sätt uttrycka sina tankar och känslor. Resultatet av detta blir ökat självförtroende och individen blir en självständigt tänkande person. Jag ville prova att använda mig av rollspel, som baseras på teorier av Dorothy Heathcote och Gavin Bolton. Grundtanken med rollspel inom pedagogik, är att ge varje individ möjlighet till att skaffa sig ny kunskap, bearbeta med kunskap på ett djupare sätt för att få större förståelse, tänka självständigt och genomföra olika lösningar av ett konkret problem och integrera olika ämnen för att få en helhetssyn. Syftet med min uppsats har varit att förstå vuxna studerandes upplevelse av pedagogiskt rollspel, för att nå kunskap. I min litteraturgenomgång tar jag teorier om pedagogiskt drama och rollspel i relation till undervisning och kunskap. Uppsats bygger på deskriptiv kvalitativ/aktionsforskning. Min studie är baserad på två grupper med vuxna studerande inom omvårdnadsprogrammet. Den ena gruppen består av sex studerande, en man och fem kvinnor och den andra gruppen av sju studerande, två män och fem kvinnor. Gruppdiskussion med öppna frågor genomförs för att låta deltagarna beskriva/berätta sin utsaga utan att styras. Alla studerande skulle komplettera gruppdiskussionen med enskild inlämning av sin text om sina upplevelser. För att kunna göra djupanalys har jag använt mig av innehållsanalys. Resultatet från min studie visade att de studerande hade positiva upplevelser i fråga om pedagogiskt rollspel för att nå kunskap. De uppgav att de kunde ta till sig fakta kunskap och förstå den abstrakta texten. Dessutom upplevde de att deras tidigare erfarenhet, kunde användas på konkret sätt i högre grad än om de enbart skrivit prov eller haft muntlig redovisning. De ansåg vidare att rollspelet gav en inblick till deras framtida yrke.

<p>Föreliggande uppsats ställer frågan huruvida dramatisk metod kan vara ett verktyg i utsatta individers och gruppers empowermentprocess. Uppsatsen är en kvalitativ litteraturgranskning med fokus på en komparativ textanalys av fälten empowermentbaserat socialt arbete och dramatisk metod. Inspiration till analysprocessen har hämtats från grounded theory och ingången i uppsatsarbetet är följaktligen att beteckna som teoriöppen. Materialet som uppsatsen bygger på består av litteratur kring empowermentteorin, kring dramatisk metod och teori samt artiklar som behandlar ämnet drama som verktyg i dagens sociala arbete. Fokus ligger på frågan vad dramatisk metod har att erbjuda utsatta individer och grupper i en empowermentprocess. Dramatisk metod konkretiseras i uppsatsens kontext som en kombination av forumteater, rollspel och värderingsövningar. Via den komparativa textanalysen har nio stycken kärnkategorier utkristalliserat sig och dessa presenteras och diskuteras i uppsatsen. De nio kategorierna behandlar frågor som via den jämförande analysen har visat sig vara relevanta både i empowermentlitteraturen och i litteraturen om dramatisk metod och teori. Kategorierna är: Kreativitet, Kunskap, Medvetenhet, Reflektion och aktiv handling, Dialektisk förståelse, Kommunikation och interaktion, Resurser, Demokrati och delaktighet och Gruppen. Utifrån dessa kategorier förs slutligen en diskussion kring hur ett empowermentbaserat socialt dramaarbete skulle kunna se ut.</p>

Föreliggande uppsats ställer frågan huruvida dramatisk metod kan vara ett verktyg i utsatta individers och gruppers empowermentprocess. Uppsatsen är en kvalitativ litteraturgranskning med fokus på en komparativ textanalys av fälten empowermentbaserat socialt arbete och dramatisk metod. Inspiration till analysprocessen har hämtats från grounded theory och ingången i uppsatsarbetet är följaktligen att beteckna som teoriöppen. Materialet som uppsatsen bygger på består av litteratur kring empowermentteorin, kring dramatisk metod och teori samt artiklar som behandlar ämnet drama som verktyg i dagens sociala arbete. Fokus ligger på frågan vad dramatisk metod har att erbjuda utsatta individer och grupper i en empowermentprocess. Dramatisk metod konkretiseras i uppsatsens kontext som en kombination av forumteater, rollspel och värderingsövningar. Via den komparativa textanalysen har nio stycken kärnkategorier utkristalliserat sig och dessa presenteras och diskuteras i uppsatsen. De nio kategorierna behandlar frågor som via den jämförande analysen har visat sig vara relevanta både i empowermentlitteraturen och i litteraturen om dramatisk metod och teori. Kategorierna är: Kreativitet, Kunskap, Medvetenhet, Reflektion och aktiv handling, Dialektisk förståelse, Kommunikation och interaktion, Resurser, Demokrati och delaktighet och Gruppen. Utifrån dessa kategorier förs slutligen en diskussion kring hur ett empowermentbaserat socialt dramaarbete skulle kunna se ut.

I detta arbete undersöks bordsrollspel som pedagogisk metod. Spelets komponenter, berättande, drama och spel, undersöks i detalj och i förhållande till bordsrollspel. Bordsrollspel som pedagogisk metod är ett mer eller mindre obefintligt forskningsområde, och detta är ett försök att sammanställa de empiriska undersökningar som gjorts för att lägga en grund till vidare forskning. Komponenternaberättande, drama och spel ärallahörnstenar i bordsrollspel som metod. Komponenternas fördelar belyses var för sigoch även tillsammans inom ramen för bordsrollspel. Detta arbete försöker även poängtera skillnader mellan bordsrollspel och andra former om rollspel som mer frekvent än det tidigare används inomundervisning. Resultatet av arbetet visar att bordsrollspel, om änrelativt oprövat,har stor potential som metod inom litteraturundervisning. Grunden till detta resultat är att berättelsen ger metoden en tydlig form och hjälper eleverna sedet lästai ett sammanhang; drama hjälper eleverna anta nya identiteter och öppnar för nya perspektiv samtidigt som flera minnessystem aktiveras; spelet lägger tydliga regelramar för undervisningen och dess element har visatsig vara motiverande i stor utsträckning. I bordsrollspel samspelar dessa tre komponenter.