Abstract  This thesis is concerned with examining the intersection between the areas of international commercial arbitration and money laundering. There are various points of connectivity between the two and the aim of this thesis is to discern how an arbitrator should conduct arbitral proceedings involving money laundering. For this purpose, a few selected topics have been examined. The practical challenges arising out of these topics, as well as the tools available to arbitrators to face them have been analysed in turn. After a brief inquiry into the nature of international commercial arbitration, money laundering and the ways that they come together, the topics of jurisdiction, the norms applicable to the substance of the dispute, and matters of evidence are subject to discussion. In studying these topics, a recurring theme, which goes to the very heart of the intersection between the seemingly odd areas of international commercial arbitration and money laundering, is discernible. In practically all of the challenges that an arbitrator will face when adjudicating a dispute involving money laundering a conflict of interest between the pivotal principle of party autonomy and other interests will arise. These interests originate from the public policy concerns vested in countering money laundering and the criminal law nature of this phenomenon. The tools which the arbitrator deem to be applicable as well as the conduct that he might choose in regards to the topics discussed, very much depend on his perception of the role that international arbitrators ought to assume in this conflict. Keeping these conceptual building blocks in mind the author, whilst examining the relevant legal instrument, case law and legal commentary, reaches the conclusion that arbitral tribunals ought to claim jurisdiction over disputes arising out of contracts tainted by money laundering in the majority of cases. The author also reaches the conclusion that there are other norms than the lex contractus that can be applied to the substance of the dispute and that the willingness to apply them will depend on the attitude of the arbitrator. Similarly, the arbitrator could, and arguably should, investigate the issue of money laundering of his own accord, albeit with a few important reservations. The rules of evidence, especially those of the burden of proof and standard of proof, should be tailored to reflect the nature of the complex offence of money laundering. Finally, the eventual possibility for an international arbitrator to report suspicions of money laundering is touched upon.

Allt fler banker tillämpar artificiell intelligens (AI) i syfte att bekämpa finansiell brottslighet. Med den ökade användningen av AI uppkommer etiska utmaningar som banker behöver hantera för att säkerställa en god etik vid nyttjande av AI vid finansiell brottsbekämpning. Syftet med studien var att undersöka vilka ställningstaganden som ligger till grund för hur banker som använder AI hanterar etiska utmaningar inom finansiell brottslighet. Studien bygger på en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer för insamling av empiri samt en litteraturstudie för att besvara frågeställningen. En tematisk analys har gjorts för hur banker hanterar etiska utmaningar vid nyttjandet av AI för att bekämpa finansiell brottslighet, vilket ledde till följande slutsatser: banker hanterar etik både på individuell och organisatorisk nivå genom att undvika partiskhet, följa lagkrav, vara transparenta gentemot kunder att de övervakas samt följa upp beslut fattade av AI. Studiens resultat diskuteras utifrån etiska förhållningssätt såsom utilitarism, pliktetik och dygdetik. / More and more banks are applying artificial intelligence (AI) to fight financial crime. With the increased use of AI, ethical challenges arise that banks need to handle in order to ensure good ethics when using AI when fighting financial crime. The purpose of the study was to investigate which stances are the basis for how banks that use AI handle ethical challenges in financial crime. The study is based on a qualitative approach with semi-structured interviews to gather empirical evidence and a literature study to answer the research question. A thematic analysis has been made of how banks deal with ethical challenges when using AI to fight financial crime, which led to the following conclusions: banks deal with ethics both at an individual and organizational level by avoiding bias, complying with legal requirements but using the exceptions that exist for combating money laundering, being transparent to customers that they are being monitored, following up on decisions made by AI. The study's results are discussed based on different ethical approaches such as utilitarianism, duty ethics and virtue ethics.

Studien syftade till att undersöka förekomsten samt utformningen av samarbeten mellan kriminella nätverk, samt vad dessa aspekter har för betydelse för brottsligheten. Vidare ämnade studien att kvalitativt undersöka de kriminella nätverkens penningtransaktioner till utlandet, samt hur dessa kunde kopplas till tidigare forskning, med avsikt att få en djupare förståelse kring internationell ekonomisk brottslighet. Centralt för detta arbete var det material som undersöktes i form av domslut, med tillhörande förundersökningsprotokoll, gällande valutaväxlingskontoret World Exchange. Den valda metoden social nätverksanalys (SNA) användes för att kartlägga nätverkspositioner och deras relationer. En kvalitativ analys applicerades beträffande de internationella transaktionerna som fördjupades med hjälp av den tillgängliga Encrochatbevisningen. Resultaten visade på att det förekommer en viss grad av gruppöverskridande brottsliga samarbeten - nexus - mellan de studerade nätverken. De mer tongivande nätverken, inom kontexten för transaktionerna inom World Exchange, påvisades även inneha en central position gällande de ekonomiska transaktioner som överfördes till utlandet. / The study aimed to investigate the existence and design of nexus between criminal networks and what significance these aspects have for criminality. Furthermore, the study aimed to qualitatively examine the criminal networks money transactions abroad, and how these could be linked to previous research, with the intention of gaining a deeper understanding of international economic crime. Central to this work was the material examined in the form of verdicts, with accompanying preliminary investigation protocols, concerning the currency exchange office World Exchange. The chosen method Social Network Analysis (SNA) was used to map network positions and their relationships. A qualitative analysis was applied to the international transactions that were deepened using the available Encrochats. The results showed that there is a certain degree of cross-group criminal cooperation - nexus - between the studied networks. Additionally, the results exhibited that the more dominant networks, within the context of the transactions within World Exchange, also held a central position regarding the financial transactions transferred abroad.

As money laundering is a global threat, with approximately US$800 billion to US$2 trillion being laundered yearly, it is important to come up with new and stronger solutions to combat illicit activities. Among the most exploited entities for money laundering are financial institutions, and more specifically banks. Therefore, the purpose of this thesis has been to investigate the usability of Artificial Intelligence (AI) as a decision-maker in the Anti-Money Laundering (AML) department to combat money laundering and terrorist financing. Moreover, the main research question was to explore the usability of AI as a decision-maker within AML operations. To enable this, an important aspect was to understand what regulatory and compliance requirements are demanded on AI from the AML departments. Thereafter, it was necessary to understand AI’s technical functionalities to facilitate the department’s daily operations. The literature review presented the fundamentals of AML and their precautionary actions. Furthermore, in the second phase of the literature review, the fundamentals of AI were investigated. Lastly, a combination of the topics of AML and AI were reviewed to identify techniques that the AML department can implement. Moreover, the methodology of the thesis consisted of a qualitative research design with an inductive approach. In the findings, a framework was constructed from the obtained results (second order themes). Subsequently, those themes were further developed into aggregated dimensions, which were extensively elaborated on in the conclusion. Thereafter, the dimensions were categorized into either the compliance criteria or the functional criteria. Also, the dimensions were presented in the order of priority based on how critical they are. To answer the main research question, AI is usable in the AML department as a decision-maker when considering the aggregated dimensions. Essentially, AI can successfully be implemented into the AML department’s daily operations when all the dimensions are achieved. / Då penningtvätt är ett globalt hot, där det uppskattas att det årligen tvättas 800 miljarder till 2 biljoner amerikanska dollar, är det viktigt att komma med nya och motståndskraftigare lösningar som bekämpar illegala verksamheter. Finansiella institutioner är bland de mest utsatta enheterna för penningtvätt, däribland banker som är mest exponerade. Därför var syftet med masterexamensarbetet att undersöka användbarheten av artificiell intelligens (AI) som beslutsfattare på avdelningen som bekämpar penningtvätt och finansiering av terrorism. Vidare var huvudfrågeställningen att utforska användbarheten av AI som beslutsfattare inom arbetsuppgifterna för avdelningen som bekämpar penningtvätt. För att möjliggöra detta var en viktig aspekt att förstå vilka lagstadgade- och efterlevnadskrav som ställdes på AI från avdelningen som bekämpar penningtvätt. Därefter måste man förstå AI:s tekniska funktioner för att underlätta avdelningens dagliga verksamhet. I litteraturstudien presenterades de grundläggande faktorerna för bekämpning av penningtvätt och deras försiktighetsåtgärder. Vidare i den andra fasen av litteraturstudien undersöktes de grundläggande faktorerna för AI. Slutligen granskades litteratur som behandlade en kombination av ämnena bekämpning av penningtvätt och AI för att identifiera tekniker som avdelningen för bekämpning av penningtvätt kan implementera. Dessutom bestod masterexamensarbetet av en kvalitativ forskningsdesign med en induktiv forskningsprocess. I resultatdelen framställdes ett ramverk utifrån de erhållna resultaten (andra ordningens teman). Därefter utvecklades dessa teman vidare till aggregerade dimensioner, som beskrevs utförligt i slutsatsen. Därpå blev dimensionerna kategoriserade i antingen efterlevnadskriterier eller funktionella kriterier. Dimensionerna presenterades även i prioritetsordning baserat på deras kritiska innebörd. Studien föreslog att AI är användbart på avdelningen som bekämpar penningtvätt som beslutsfattare när de aggregerade dimensionerna tas i beaktning. I huvudsak kan AI framgångsrikt implementeras i avdelningens dagliga verksamhet för att bekämpa penningtvätt när alla dimensioner har uppnåtts.