<p>Sammanfattning</p><p>Titel: ”Kan du leva på halva din lön? ‐ En studie om pensionssparande ur ett marknadsföringsperspektiv” </p><p>Seminariedatum: Torsdag, 31 maj 2007 </p><p>Ämne/kurs: Företagsekonomi C, Kandidatuppsats, 10 p </p><p>Författare: Lina Pettersson, Sofia Svensson </p><p>Handledare: Anneli Linde </p><p>_________________________________________________________________</p><p>Definition av ordval: </p><p>Pension: Vi kommer under denna uppsats att använda oss av ordet pension och menar då i många fall att hänvisa till pensionssparande i sn helhet, där den Allmänna pensionen, Tjänstepensionen samt individuellt pensionssparande s.</p><p>Aktör: Då kärnverksamheten hos företagen som medverkar i studien, skiljer sig något åt, har vi valt att enhetligt och härefter, använda ordet aktör. Verksamheterna som är representerade i denna studie berör storbanker, försäkringsbolag samt pensionsbolag. Detta ordval utesluter dock inte att vi specifik kan omnämna aktörerna med den branschtillhörighet som kärnverksamheten hänvisr till i syfte att förstärka vår presentation av skillnader i marknadsföringen av pension dem emellan.</p><p>Insats: Användandet av ordet syftar sig till att sammanställa de olika marknadsföringsinsatser som aktörerna gör gällande pension. Detta omfattar alltså de strategiska och operativa delarna som aktörerna genomför med målsättning att närma sig marknaden i båe sin helhet och mot specifika segment. Studien avgränsar sig till att ej redogöra för effektivitet eller vinstgenererande och ordet insats refererar därmed ej till mnetära mått eller volymer.</p><p>_________________________________________________________________</p><p>Syfte: Att kartlägga hur de utvalda aktörerna arbetar med marknadsföring av pension mot privatpersoner på den svenska marknaden. Vi vill dessutom göra en jämförelse av de utvalda aktörernas angreppsätt för att kunna se om det finns några strategiska och oerativa skillnader dem emellan. Genom att göra detta önskar vi få en djupare förståelse i hur pensionsmarknaden ser ut i dag samt hur verksamma aktörer arbeta för att närma sig marknaden.</p><p>Metod: En studie med kvalitativ ansats angående aktörer på den svenska pensionsmarknadens marknadsföringsinsatser. Vi har ett hermeneutiskt förhållningssätt och det empiriska materialet är inhämtat med hjälp av semistrukturerade intervjuer hs våra utvalda aktörer. Detta material har sedan analyserats samt diskuterats med hjälp av ett analytiskt ramverk.</p><p>Teoretiska perspektiv: Det analytiska ramverket utgår bland annat från teorier angående hög‐ och lågengagerande produkter, relationsmarknadsföring och Internet som marknadsplats.</p><p>Empiri: Den empiriska undersökningen består till en del av åtta stycken semistrukturerade intervjuer med storbanker, försäkringsbolag samt pensionsbolag. Den andra delen består av dessa aktörers marknadsföringskampanjer som bedrivs genom olika kanaler.</p><p>Slutsatser: Generellt framhäver aktörerna på pensionsmarknaden vikten av att konsumenterna i grunden är medveten om företagets varumärke oh deras värderingar. Därmed lägger samtliga aktörerna ner ett aktivt arbete med att nå ut till massmarknaden med varumärkesstärkande insatser. Samtidigt uppger aktörer att intresset för pension är väldigt lågt och att varumärkeskännedom därför behöver komplettera skild budskap.</p><p>Budskapen verkar genomgående vara att förmedla och skapa känslor hos mottagaren som i sin tur får mottagaren att agera. Ett antal aktörer försöker mildra fokusen på ordet pension genom att använda sig av budskap som både skapar uppmärksamhet och om är högaktuella idag.</p><p>Grundat på studier tycker vi oss se en skillnad mellan aktörernas angreppssätt beroende på kärnverksamhet och vi tror att dettakan bero på hur utvecklingen av marknaden ser ut idag då en del aktörer istället marknadsför större områden än pension specifik. Vår tolkning är dock att budskap som är riktade mer mot pension kan innebära fördelar och kampanjen ”Har du råd att leva på halva din lön?” är ett bra exempel på hur väl uppmärksammat det specifika pensionsbudskapet ändå kan bli.  </p> / <p>Abstract </p><p>Titel: ”Kan du leva på halva din lön? ‐ En studie om pensionssparandeur ett marknadsföringsperspektiv”</p><p>Date for seminar: Thursday, 31 of may 2007</p><p>Subject: Marketing C, Bachelor thesis, 10 p</p><p>Authors: Lina Pettersson, Sofia Svensson</p><p>Supervisor: Anneli Linde</p><p>Keywords: Marketing, Pension, Banks, Insurance Companies, Pension Companies</p><p>Purpose: We aim to map out how our chosen companies; banks, insurance companies and pension companies market the product pension towards individuals at the Swedish market. Beside this, we wish to compare the way these companies work to see if there are any strategic differences in the process. By doing this, we wish to get a deeper understanding in the way the pension market works and how the companies work to get to the market.</p><p>Metodhology: A qualitative study about the marketefforts that is done by companies at the Swedish pension market. We have gathered the empirical material through eight semi‐structured interviews with our chosen companies. The empirical findings are later analysed on the basis of an analytical framework.</p><p>Theoretical Perspectives: The analytical framework is based, among others, on theories that discuss high‐ and low involvement products, relationship marketing and Internet as a marketplace.</p><p>Empirical Foundation: The empirical study is to the biggest part based on eight semi‐structured interviews with banks, insurance companies and pension companies. The other part consists of these companies marketing efforts through different channels.</p><p>Conclusions: All of the companies is doing an active work to strengthen the trademark with the aim to create an awareness among the clients The direct marketing according to pensions is sent out by segmented marketing where the target group is people that have been ctive in the labour market for some years. This target group comprises people that already have a capital of pension savings and the economical situation is more stable The companies state that this target group has a higher personal interest in pension savings, something that tend to grow when the consumers gets older.</p><p>To reach the target group the companies are using integrated marketing where more than one medium is used to be a complement toeach other to be able to deliver the right message and feelings. One medium that companies usually use is TV where feelings can be delivered, which is important to reach the awareness of the people.</p><p>The market of pensions is under big development since the reform in 1999, where companies increase their main activity with pensions, we can see some strategic differences among the studied companies. Our understanding of the map out according to marketing of pensions is that it got to be advantages in sending a specific messge about pensions, even though the market seems to be hard to reach with this message. “Can you afford to live on half of your wages?” is one example in how attracted the message can be when a majority in our surroundings and the interviewed company’s makes coments about this marketing effort. We like to add that we have got the understanding that the studied companies think of this effort as positive when it states t benefit all the companies at the market of pensions.</p>

<p>Den 1 januari 1998 infördes en ny lag när det gäller redovisning av pensioner i kommuner. Tidigare belastades resultatet med en kostnad när pensionspengarna utbetalades. Nu skulle kommunernas pensionsskulder som upparbetats innan detta datum endast redovisas med en not, som en ansvarsförbindelse. Detta medför att landets kommuner enligt lag ska inneha en skuld som inte ska ingå i balansräkningen.</p><p>Vi har kommit fram till att kommunerna redovisar på olika sätt, vissa väljer att bryta mot lagen och lyfta fram hela pensionsskulden i balansräkningen medan merparten av de undersökta kommunerna väljer att följa lagen och på så sätt inneha en dold skuld i balansräkningen. Detta har medfört att en av kommunerna har en negativ soliditet när de räknar med den dolda pensionsskulden till pensionsskulden som redovisas i balansräkningen. Vi har även sett att det finns en relativ låg kunskap bland respondenterna i kommunerna när det gäller redovisning av kommunens pensionsskuld.</p>

<p>Reformen av det svenska pensionssystemet 1999 syftade bland annat till att minska den demografiska risken som en åldrande befolkning har på systemet. Sverige valde ett system som grundar sig på ett fördelningssystem med fiktiva pensionskonton (inkomstpensionen) och ett fonderat pensionssystem med verkliga pensionskonton (premiepensionen).</p><p>Eftersom en åldrande befolkning medför utmaningar och påfrestningar för ett pensionssystem, behandlar uppsatsen hur demografiska förändringar påverkar pensionerna i det svenska pensionssystemet i ett makroekonomiskt sammanhang. Uppsatsarbetet är främst baserat på studier av litteratur och statistik samt intervjuer.</p><p>Slutsatserna visar att demografiska förändringar som resulterar i en åldrande befolkning har en negativ finansiell inverkan på det svenska pensionssystemet, det vill säga att pensionerna påverkas negativt. Höga antaganden på de tre demografiska förändringsfaktorerna (fruktsamhet, mortalitet och migration) har i praktiken bara en liten positiv effekt på försörjningsbördan i de olika demografiska scenarierna, och kan därmed inte var för sig motverka den åldrande befolkningens finansiella inverkan. En kombination av exempelvis högre fruktsamhet och högre invandring skulle däremot ge en större positiv effekt på försörjningsbördan. En positiv makroekonomisk utveckling såsom hög sysselsättning och hög avkastning på finansmarknaden kan förmildra konsekvenserna, på samma sätt som en negativ utveckling kan förvärra dem. Teoretiskt sett går det att förebygga en ogynnsam demografisk utveckling, både direkt och indirekt, men i praktiken är det inte säkert att det direkta sättet fungerar, varför det svenska pensionssystemet faktiskt förlitar sig på indirekta metoder som den automatiska balanseringsmekanismen och delningstalen. Det är för övrigt oklart huruvida pensionssystemet är politiskt stabilt, men dess finansiella stabilitet garanterar att pensionerna kommer att kunna betalas ut.</p> / <p>The reform of the Swedish pension system in 1999 aimed to, among other things, decrease the demographic risk an ageing population has on the system. The new pension system is partly pay-as-you-go and partly funded.</p><p>As an ageing population has proven disadvantageous to pension systems, this thesis treats in a macroeconomic context how these changes affect the Swedish pensions. The work is mainly based on studies of literature and statistics, and on interviews.</p><p>The conclusions show that demographic changes resulting in an ageing population has a negative financial impact on the Swedish pension system. The effects of a higher fertility, mortality or immigration are in practice small, and thus cannot alone counter the financial impact of the ageing. A combination of, for example, high fertility and immigration, would affect the dependency burden even more positively. A positive macroeconomic development, with high employment and return on the financial market, has a positive influence on the pension system – just as a negative macroeconomic development negatively influences the system. Theoretically, it is possible to prevent a disadvantageous demographic development directly and indirectly. However, it is not certain in practice that the direct method can be successful, why the Swedish pension system relies on indirect methods such as the automatic balance mechanism and the life expectancy denominator. It is not clear whether the pension system is politically stable, but financially its stability is guaranteed.</p>

<p>Trenden i samhället idag är att det tillbringas kortare tid i arbetslivet samtidigt som det finns ett hot om en framtida arbetskraftsbrist. Syftet med studien var att undersöka faktorer som är av betydelse för äldre medarbetares beslut om tidpunkt för pensionering. Variablerna krav, kontroll, stöd, ekonomisk situation, hälsa och attityd till pension undersöktes genom ett frågeformulär. 117 assistenter i Örebro kommun deltog i undersökningen. Resultatet visade att attityd till pension hade ett negativt samband med hälsa, civilstånd samt ålder. Om människors partner förvärvsarbetar visade sig istället ha ett positivt samband med attityden till pension. Krav, kontroll och stöd hade ingen direkt inverkan på attityd till pension. Däremot hade personer vars arbetsförhållanden karaktäriserades av höga krav, låg kontroll och lågt stöd, en dålig hälsa.</p> / <p>There is a trend in the community today that people spend shorter time in working life at the same time as a threat of a future lack of labour exists. The purpouse of this study was to examine the factors that are of significance in the decision of moment for retirement by older co-workers. The variables demand, control, social support, economic situation, health and the attitude towards retirement were examined through a questionaire. 117 assistants in the municipality of Örebro participated in the study. The result showed that health, marital status, and age had a negative relation with the attitude towards retirement. The ocupation of the partner had instead a positive relation with the attitude towards retirement. Demand, control and social support had no instant effect on the attitude towards retirement. However, people with a working situation that had characteristics of high demands, low control and low social support showed a poorer health.</p>

Sammanfattning Titel: ”Kan du leva på halva din lön? ‐ En studie om pensionssparande ur ett marknadsföringsperspektiv”  Seminariedatum: Torsdag, 31 maj 2007  Ämne/kurs: Företagsekonomi C, Kandidatuppsats, 10 p  Författare: Lina Pettersson, Sofia Svensson  Handledare: Anneli Linde  _________________________________________________________________ Definition av ordval:  Pension: Vi kommer under denna uppsats att använda oss av ordet pension och menar då i många fall att hänvisa till pensionssparande i sn helhet, där den Allmänna pensionen, Tjänstepensionen samt individuellt pensionssparande s. Aktör: Då kärnverksamheten hos företagen som medverkar i studien, skiljer sig något åt, har vi valt att enhetligt och härefter, använda ordet aktör. Verksamheterna som är representerade i denna studie berör storbanker, försäkringsbolag samt pensionsbolag. Detta ordval utesluter dock inte att vi specifik kan omnämna aktörerna med den branschtillhörighet som kärnverksamheten hänvisr till i syfte att förstärka vår presentation av skillnader i marknadsföringen av pension dem emellan. Insats: Användandet av ordet syftar sig till att sammanställa de olika marknadsföringsinsatser som aktörerna gör gällande pension. Detta omfattar alltså de strategiska och operativa delarna som aktörerna genomför med målsättning att närma sig marknaden i båe sin helhet och mot specifika segment. Studien avgränsar sig till att ej redogöra för effektivitet eller vinstgenererande och ordet insats refererar därmed ej till mnetära mått eller volymer. _________________________________________________________________ Syfte: Att kartlägga hur de utvalda aktörerna arbetar med marknadsföring av pension mot privatpersoner på den svenska marknaden. Vi vill dessutom göra en jämförelse av de utvalda aktörernas angreppsätt för att kunna se om det finns några strategiska och oerativa skillnader dem emellan. Genom att göra detta önskar vi få en djupare förståelse i hur pensionsmarknaden ser ut i dag samt hur verksamma aktörer arbeta för att närma sig marknaden. Metod: En studie med kvalitativ ansats angående aktörer på den svenska pensionsmarknadens marknadsföringsinsatser. Vi har ett hermeneutiskt förhållningssätt och det empiriska materialet är inhämtat med hjälp av semistrukturerade intervjuer hs våra utvalda aktörer. Detta material har sedan analyserats samt diskuterats med hjälp av ett analytiskt ramverk. Teoretiska perspektiv: Det analytiska ramverket utgår bland annat från teorier angående hög‐ och lågengagerande produkter, relationsmarknadsföring och Internet som marknadsplats. Empiri: Den empiriska undersökningen består till en del av åtta stycken semistrukturerade intervjuer med storbanker, försäkringsbolag samt pensionsbolag. Den andra delen består av dessa aktörers marknadsföringskampanjer som bedrivs genom olika kanaler. Slutsatser: Generellt framhäver aktörerna på pensionsmarknaden vikten av att konsumenterna i grunden är medveten om företagets varumärke oh deras värderingar. Därmed lägger samtliga aktörerna ner ett aktivt arbete med att nå ut till massmarknaden med varumärkesstärkande insatser. Samtidigt uppger aktörer att intresset för pension är väldigt lågt och att varumärkeskännedom därför behöver komplettera skild budskap. Budskapen verkar genomgående vara att förmedla och skapa känslor hos mottagaren som i sin tur får mottagaren att agera. Ett antal aktörer försöker mildra fokusen på ordet pension genom att använda sig av budskap som både skapar uppmärksamhet och om är högaktuella idag. Grundat på studier tycker vi oss se en skillnad mellan aktörernas angreppssätt beroende på kärnverksamhet och vi tror att dettakan bero på hur utvecklingen av marknaden ser ut idag då en del aktörer istället marknadsför större områden än pension specifik. Vår tolkning är dock att budskap som är riktade mer mot pension kan innebära fördelar och kampanjen ”Har du råd att leva på halva din lön?” är ett bra exempel på hur väl uppmärksammat det specifika pensionsbudskapet ändå kan bli. / Abstract  Titel: ”Kan du leva på halva din lön? ‐ En studie om pensionssparandeur ett marknadsföringsperspektiv” Date for seminar: Thursday, 31 of may 2007 Subject: Marketing C, Bachelor thesis, 10 p Authors: Lina Pettersson, Sofia Svensson Supervisor: Anneli Linde Keywords: Marketing, Pension, Banks, Insurance Companies, Pension Companies Purpose: We aim to map out how our chosen companies; banks, insurance companies and pension companies market the product pension towards individuals at the Swedish market. Beside this, we wish to compare the way these companies work to see if there are any strategic differences in the process. By doing this, we wish to get a deeper understanding in the way the pension market works and how the companies work to get to the market. Metodhology: A qualitative study about the marketefforts that is done by companies at the Swedish pension market. We have gathered the empirical material through eight semi‐structured interviews with our chosen companies. The empirical findings are later analysed on the basis of an analytical framework. Theoretical Perspectives: The analytical framework is based, among others, on theories that discuss high‐ and low involvement products, relationship marketing and Internet as a marketplace. Empirical Foundation: The empirical study is to the biggest part based on eight semi‐structured interviews with banks, insurance companies and pension companies. The other part consists of these companies marketing efforts through different channels. Conclusions: All of the companies is doing an active work to strengthen the trademark with the aim to create an awareness among the clients The direct marketing according to pensions is sent out by segmented marketing where the target group is people that have been ctive in the labour market for some years. This target group comprises people that already have a capital of pension savings and the economical situation is more stable The companies state that this target group has a higher personal interest in pension savings, something that tend to grow when the consumers gets older. To reach the target group the companies are using integrated marketing where more than one medium is used to be a complement toeach other to be able to deliver the right message and feelings. One medium that companies usually use is TV where feelings can be delivered, which is important to reach the awareness of the people. The market of pensions is under big development since the reform in 1999, where companies increase their main activity with pensions, we can see some strategic differences among the studied companies. Our understanding of the map out according to marketing of pensions is that it got to be advantages in sending a specific messge about pensions, even though the market seems to be hard to reach with this message. “Can you afford to live on half of your wages?” is one example in how attracted the message can be when a majority in our surroundings and the interviewed company’s makes coments about this marketing effort. We like to add that we have got the understanding that the studied companies think of this effort as positive when it states t benefit all the companies at the market of pensions.

Trenden i samhället idag är att det tillbringas kortare tid i arbetslivet samtidigt som det finns ett hot om en framtida arbetskraftsbrist. Syftet med studien var att undersöka faktorer som är av betydelse för äldre medarbetares beslut om tidpunkt för pensionering. Variablerna krav, kontroll, stöd, ekonomisk situation, hälsa och attityd till pension undersöktes genom ett frågeformulär. 117 assistenter i Örebro kommun deltog i undersökningen. Resultatet visade att attityd till pension hade ett negativt samband med hälsa, civilstånd samt ålder. Om människors partner förvärvsarbetar visade sig istället ha ett positivt samband med attityden till pension. Krav, kontroll och stöd hade ingen direkt inverkan på attityd till pension. Däremot hade personer vars arbetsförhållanden karaktäriserades av höga krav, låg kontroll och lågt stöd, en dålig hälsa. / There is a trend in the community today that people spend shorter time in working life at the same time as a threat of a future lack of labour exists. The purpouse of this study was to examine the factors that are of significance in the decision of moment for retirement by older co-workers. The variables demand, control, social support, economic situation, health and the attitude towards retirement were examined through a questionaire. 117 assistants in the municipality of Örebro participated in the study. The result showed that health, marital status, and age had a negative relation with the attitude towards retirement. The ocupation of the partner had instead a positive relation with the attitude towards retirement. Demand, control and social support had no instant effect on the attitude towards retirement. However, people with a working situation that had characteristics of high demands, low control and low social support showed a poorer health.

Reformen av det svenska pensionssystemet 1999 syftade bland annat till att minska den demografiska risken som en åldrande befolkning har på systemet. Sverige valde ett system som grundar sig på ett fördelningssystem med fiktiva pensionskonton (inkomstpensionen) och ett fonderat pensionssystem med verkliga pensionskonton (premiepensionen). Eftersom en åldrande befolkning medför utmaningar och påfrestningar för ett pensionssystem, behandlar uppsatsen hur demografiska förändringar påverkar pensionerna i det svenska pensionssystemet i ett makroekonomiskt sammanhang. Uppsatsarbetet är främst baserat på studier av litteratur och statistik samt intervjuer. Slutsatserna visar att demografiska förändringar som resulterar i en åldrande befolkning har en negativ finansiell inverkan på det svenska pensionssystemet, det vill säga att pensionerna påverkas negativt. Höga antaganden på de tre demografiska förändringsfaktorerna (fruktsamhet, mortalitet och migration) har i praktiken bara en liten positiv effekt på försörjningsbördan i de olika demografiska scenarierna, och kan därmed inte var för sig motverka den åldrande befolkningens finansiella inverkan. En kombination av exempelvis högre fruktsamhet och högre invandring skulle däremot ge en större positiv effekt på försörjningsbördan. En positiv makroekonomisk utveckling såsom hög sysselsättning och hög avkastning på finansmarknaden kan förmildra konsekvenserna, på samma sätt som en negativ utveckling kan förvärra dem. Teoretiskt sett går det att förebygga en ogynnsam demografisk utveckling, både direkt och indirekt, men i praktiken är det inte säkert att det direkta sättet fungerar, varför det svenska pensionssystemet faktiskt förlitar sig på indirekta metoder som den automatiska balanseringsmekanismen och delningstalen. Det är för övrigt oklart huruvida pensionssystemet är politiskt stabilt, men dess finansiella stabilitet garanterar att pensionerna kommer att kunna betalas ut. / The reform of the Swedish pension system in 1999 aimed to, among other things, decrease the demographic risk an ageing population has on the system. The new pension system is partly pay-as-you-go and partly funded. As an ageing population has proven disadvantageous to pension systems, this thesis treats in a macroeconomic context how these changes affect the Swedish pensions. The work is mainly based on studies of literature and statistics, and on interviews. The conclusions show that demographic changes resulting in an ageing population has a negative financial impact on the Swedish pension system. The effects of a higher fertility, mortality or immigration are in practice small, and thus cannot alone counter the financial impact of the ageing. A combination of, for example, high fertility and immigration, would affect the dependency burden even more positively. A positive macroeconomic development, with high employment and return on the financial market, has a positive influence on the pension system – just as a negative macroeconomic development negatively influences the system. Theoretically, it is possible to prevent a disadvantageous demographic development directly and indirectly. However, it is not certain in practice that the direct method can be successful, why the Swedish pension system relies on indirect methods such as the automatic balance mechanism and the life expectancy denominator. It is not clear whether the pension system is politically stable, but financially its stability is guaranteed.

Den 1 januari 1998 infördes en ny lag när det gäller redovisning av pensioner i kommuner. Tidigare belastades resultatet med en kostnad när pensionspengarna utbetalades. Nu skulle kommunernas pensionsskulder som upparbetats innan detta datum endast redovisas med en not, som en ansvarsförbindelse. Detta medför att landets kommuner enligt lag ska inneha en skuld som inte ska ingå i balansräkningen. Vi har kommit fram till att kommunerna redovisar på olika sätt, vissa väljer att bryta mot lagen och lyfta fram hela pensionsskulden i balansräkningen medan merparten av de undersökta kommunerna väljer att följa lagen och på så sätt inneha en dold skuld i balansräkningen. Detta har medfört att en av kommunerna har en negativ soliditet när de räknar med den dolda pensionsskulden till pensionsskulden som redovisas i balansräkningen. Vi har även sett att det finns en relativ låg kunskap bland respondenterna i kommunerna när det gäller redovisning av kommunens pensionsskuld.

We investigate the activity and performance of 64 Swedish registered mutual equity funds available in the Swedish Premium Pension System from October 2002 to December 2011. Fund activity is measured by applying the holdings based analysis Active Share combined with Tracking Error Volatility (TEV). Active Share is a relatively new measure that compares a fund’s holdings with its benchmark index constituents (Cremers &amp; Petajisto, 2009; Petajisto, 2013). This is used as a proxy for the fund’s stock selection strategy. As a complement, TEV is used as a proxy for the factor timing strategy. Performance are measured by using Jensen’s (1968) model, Fama and French’s (1993) model and Carhart’s (1997) model. We document that Swedish funds in the Premium Pension System are relatively passive in term of Active Share compared to US funds. We attribute this finding to the relative number of stocks held by a fund compared to the market. Swedish equity funds hold a relatively larger share of the number of stocks in the Swedish market while US funds hold a relatively smaller share of the stocks in the US market. We run a panel regression analysis to test the relation between Active Share and various variables. We find that funds with higher TER fees and fewer stocks on average have higher Active Share. There are also indications that TEV is positively related to Active Share. However, the overall explanatory power of the variables is low. We attribute this as evidence that Active Share is an independent measure of fund activity. Overall, we find neutral performance for an equally weighted portfolio of all funds in the PPS. To examine the performance differences between different levels of activity, we sort funds into five portfolios based on Active Share and TEV. The results show that, given a medium-to-low TEV, funds with high Active Share significantly outperform funds with low Active Share. Furthermore, it appears that the fee rebate in the Premium Pension System is important especially for the passive funds. Without the rebate, the passive funds underperform significantly. We run a panel regression analysis on the future fund performance to test the predictive abilities of Active Share and TEV. The results indicate that Active Share does not explain future performance differences. Conversely, TEV is negatively related to future performance which can be explained by fund managers being overconfident

Vi presenterar i denna uppsats en undersökning av ersättningsformer till VD:ar i svenska publika bolag under perioden 2001-2010. Detta sker då det funnits en debatt som kretsat kring VD:ars ersättningar vilket dock inte lett till mer förståelse för hur ersättningarna sätts. Av denna anledning har vi insett att mer forskning kring hur ersättningar sätts för VD:ar är nödvändig för att öka förståelsen. Mot bakgrund av tidigare internationell forskning har vi studerat om samband föreligger mellan VD-ålder, bolagens ekonomiska ställning och typ av ersättning. Detta görs då vi inte kunnat finna någon liknande forskning gjord på företag i Sverige. Vi har utgått från Hambrick och Fukutomis (1991) åldersteori för att förklara varför ålder kan vara en faktor bakom VD-ersättningar samt Jensen och Mecklings (1976) agentteori för att förklara varför ersättningar finns. Vi har använt oss av 2099 observationer från börsbolagens årsredovisningar och analyserat dessa med hjälp av regressionsanalyser på ett flertal egen gjorda modeller. Vår undersökning visar på att samband föreligger mellan den andel som pensionen utgör av ersättningen och VD:s ålder. Undersökning visar att ett likande samband inte råder mellan ålder och rörlig ersättning. Samband föreligger istället mellan rörlig ersättning och företagens marknadsvärde. Undersökningen visar även att snittskillnader mellan rörlig ersättning och pension mildras i företag med hög skuldsättning och låga resultat.