<p>Att möta konst kan ske på många olika sätt och skapa många olika känslor. Upplevelsen är ett centralt begrepp i konsten och det är det som jag i den här uppsatsen har fokuserat på. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur olika perspektiv och erfarenheter påverkar ens konstupplevelse. Jag vill även undersöka hur förkunskaper om verken påverkar den.</p><p> Som utgångspunkt för mina undersökningar har jag använt mig av teorier om perception presenterade av Sven Sandström och om konstpedagogik, presenterade av Anna Lena Lindberg. Detta tar jag upp i uppsatsens andra del där jag presenterar och förklarar de begrepp och teorier som jag använder mig av i uppsatsens tredje del.</p><p> Fallstudierna är uppsatsens tredje del där jag gör analyser av tre olika verk, A House for Edwin Denby, (2000), av den amerikanske konstnären Robert Wilson. Verket är en träbyggnad placerad i skogen i Wanås skulpturpark och en hyllning till den amerikanske poeten Edwin Denby. Det andra verket jag har analyserat är Uppbrottet (1935) av Göteborgskoloristen Carl Kylberg och föreställer Jesus arrestering i Getsemane. Det tredje verket är, Hur skulle det gå om alla gjorde så? (2003) av Elin Wikström och innebar att Wikström låg under täcket i en säng uppställd på Ica Malmborgs i Malmö i tre veckor. Analyserna utgår från mina egna upplevelser av verken och genom dem undersöker jag varför upplevelsen blev som den blev. </p><p> Upplevelsen av ett konstverk är ett mycket subjektivt begrepp och den varierar från person till person. Detta beroende på vilka erfarenheter denna person har med sig sedan tidigare. Det finns dock verk, anser jag, där en större mängd individer kan tolka dem likadant. Ett exempel är Wikströms verk som behandlar ett samhällsfenomen som alla har en relation till i och med att vi är medborgare samhället. </p><p> Jag tycker också att det finns några ”nycklar” eller ingångar till de verk som jag har tittat på. Titeln på Wikströms verk är en tydlig ingång till vad det handlar om. Det är ganska lätt att förstå verket och att få en bakgrundsinformation känns inte relevant. Angående Kylbergs verk, anser jag, att det förstås bättre genom att man vet lite om hans liv, d.v.s. att han hade religiösa och andliga teman i sina verk. Wilsons verk är ett ganska öppet verk, anser jag. Jag kan läsa in mycket i det och den stämning kring verket gör, tycker jag, att det blir en meditationsplats där man kan låta tankarna vandra i olika riktningar. Guidningen är annars en bra ingång till verket. </p><p> Konsten ska inspirera till egna reflexioner. Hur den gör det varierar, men det är i mina ögon alltid värt att ta sig tid till att undersöka de vägar den leder oss in på.</p>

Att möta konst kan ske på många olika sätt och skapa många olika känslor. Upplevelsen är ett centralt begrepp i konsten och det är det som jag i den här uppsatsen har fokuserat på. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur olika perspektiv och erfarenheter påverkar ens konstupplevelse. Jag vill även undersöka hur förkunskaper om verken påverkar den. Som utgångspunkt för mina undersökningar har jag använt mig av teorier om perception presenterade av Sven Sandström och om konstpedagogik, presenterade av Anna Lena Lindberg. Detta tar jag upp i uppsatsens andra del där jag presenterar och förklarar de begrepp och teorier som jag använder mig av i uppsatsens tredje del. Fallstudierna är uppsatsens tredje del där jag gör analyser av tre olika verk, A House for Edwin Denby, (2000), av den amerikanske konstnären Robert Wilson. Verket är en träbyggnad placerad i skogen i Wanås skulpturpark och en hyllning till den amerikanske poeten Edwin Denby. Det andra verket jag har analyserat är Uppbrottet (1935) av Göteborgskoloristen Carl Kylberg och föreställer Jesus arrestering i Getsemane. Det tredje verket är, Hur skulle det gå om alla gjorde så? (2003) av Elin Wikström och innebar att Wikström låg under täcket i en säng uppställd på Ica Malmborgs i Malmö i tre veckor. Analyserna utgår från mina egna upplevelser av verken och genom dem undersöker jag varför upplevelsen blev som den blev. Upplevelsen av ett konstverk är ett mycket subjektivt begrepp och den varierar från person till person. Detta beroende på vilka erfarenheter denna person har med sig sedan tidigare. Det finns dock verk, anser jag, där en större mängd individer kan tolka dem likadant. Ett exempel är Wikströms verk som behandlar ett samhällsfenomen som alla har en relation till i och med att vi är medborgare samhället. Jag tycker också att det finns några ”nycklar” eller ingångar till de verk som jag har tittat på. Titeln på Wikströms verk är en tydlig ingång till vad det handlar om. Det är ganska lätt att förstå verket och att få en bakgrundsinformation känns inte relevant. Angående Kylbergs verk, anser jag, att det förstås bättre genom att man vet lite om hans liv, d.v.s. att han hade religiösa och andliga teman i sina verk. Wilsons verk är ett ganska öppet verk, anser jag. Jag kan läsa in mycket i det och den stämning kring verket gör, tycker jag, att det blir en meditationsplats där man kan låta tankarna vandra i olika riktningar. Guidningen är annars en bra ingång till verket. Konsten ska inspirera till egna reflexioner. Hur den gör det varierar, men det är i mina ögon alltid värt att ta sig tid till att undersöka de vägar den leder oss in på.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att analysera filmen Waking Life (Richard Linklater, 2001) utifrån David Bordwells narratologiska perceptionsteorier för att tydliggöra filmens narrativa konstruktion på ett kognitivt plan. På senare år har det kommit allt fler filmer som utmanar åskådaren med ett experimentellt berättelseformat. Waking Life tillhör den gruppen men lämnar också extra rum för åskådarens egna tolkningar. Genom ett fokus på filmens protagonist och dennes öde så riktar uppsatsens näranalys in sig på filmens underliggande berättelse, som i filmen döljer sig och samtidigt blandas med filmens filosofiskt inriktade innehåll. Näranalysen anknyter ständigt till Bordwells teorier som också visar sig vara väl användbara för en grundläggande linjär analys, men uppmärksammar samtidigt vissa av teorins brister. Sammanfattningsvis förtydligar uppsatsen detta genom att peka på vikten av åskådarens medvetenhet om vem eller vilka det är som egentligen berättar en film. Här är Waking Life med sitt experimentella narrativa upplägg och känslan av ett högst personligt berättande ett passande exempel.

Denna studie använder en kvantitativ forskningsmetod i mindre skala för att undersöka frågeställningen: "Upplever deltagarna på kollektiv nivå att de är inkluderade i svenskundervisningen när det gäller läsning av skönlitteratur; med fokus på deras intresse, individualitet och motivation?".   Studien syftar inte till att undersöka till vilken grad eleverna har denna upplevelse utan fokuserar på om och vad de deltagande eleverna upplever.    Undersökningsmetoden för studien är en enkät som har skickats ut till gymnasieelever, där de ombeds att ge en sammanfattande bedömning av sin upplevelse av undervisningen i litteratur under högstadiet med utgångspunkt i centralt innehåll för kursplanen svenska i Lgr11. Svaren analyseras med hjälp av kritisk teori och generella slutsatser dras utifrån de deltagandes svar. Studien visar att deltagarna inte upplever att de är inkluderade baserat på de underordnade frågor som ställts för att besvara frågeställningen.