Syfte Syftet med studien var att undersöka om det fanns skillnader mellan kvinnor som blivit suturerade med ett snabbabsorberande monofilt suturmaterial, Caprosyn® och ett multifilt suturmaterial, Polysorb® då det gällde kvinnans uppfattning om hur bristningen läkte åtta veckor postpartum. Urval Ett konsekutivt randomiserat urval. Fyrahundratvå kvinnor som fått en bristning vid förlossningen randomiserades till att sutureras med antingen Caprosyn® eller Polysorb®. Den slutgiltiga svarsfrekvensen var 67 %, det största bortfallet var på förlossningsavdelningen. Metod En experimentell kvantitativ studie. Två enkäter användes i studien, en som barnmorskan besvarade direkt efter förlossningen om bristningens art samt en till de medverkande kvinnorna åtta veckor postpartum. Resultat Inga skillnader fanns mellan suturmaterialen då det gäller kvinnornas smärta i underlivet, obehag i underlivet, återupptagande av sexualliv, samlagssmärta, amning eller hur många kvinnor som sökt sjukvård samt varför de sökt sjukvård åtta veckor postpartum. Fler positiva kommentarer gavs av barnmorskorna om Polysorb® än om Caprosyn®. Om kvinnan ammade delvis och hade samlagssmärta var denna smärta större än för de kvinnor som ammade helt. Ju lägre kvinnan skattade sin förlossningsupplevelse desto mer smärta hade kvinnan vid samlag åtta veckor postpartum. Slutsats De två studerade suturmaterialen skiljer sig inte åt enligt de deltagande kvinnornas upplevelse åtta veckor efter förlossningen. Däremot fanns ett samband mellan smärta i underlivet och upplevelse av förlossningen samt mellan hur mycket kvinnan ammade och samlagssmärta. Sammanfattningsvis kan barnmorskor inom förlossningsvården använda sig av båda materialen vid suturering av bristningar efter förlossning utan att det påverkar kvinnans hälsa negativt.

No description available.

The purpose of this thesis was to explore the relationships between pregnancy, childbirth and incontinence (both urinary and faecal) and the effect of preventive activities during pregnancy on continence. Two papers comprise this thesis. The first paper, a scoping review, focused on examination of how pregnancy and childbirth affect continence in nulliparous women. Several key considerations were identified from the published literature that we suggest are crucial to understanding these relationships. The second paper, a systematic review, is focused on the effect of preventive measures during pregnancy on continence. Pelvic floor muscle training was found to be effective in reducing the incidence of incontinence at 3 months postpartum. Few studies met our inclusion criteria thus limiting analysis of data. Based on these two papers, further prospective research is suggested. The final chapter of this thesis outlines a developing PhD project that addresses gaps identified through the scoping and systematic reviews.

Background The complications of getting affected by perineal ruptures by giving birth can cause anxiety and consequences that affect the daily life of the woman. Over ninety percent of Indonesian midwives had neither acquired any basic skills nor received any further professional development training in this area during the three years following their graduation. The main risk factors for perineal ruptures are instrumentally terminated childbirths, nulliparous and a high birth weight of the baby. The midwife has a major impact on the women's further risk of suffering from a perineal rupture. Perineal protection can play a significant role to reduce perineal ruptures.   Aim The aim of the study was to describe midwives experience of perineal ruptures preventive work in Indonesia.   Method This study is based on a MFS in Indonesia. The method chosen was a  qualitative interview study with unstructured interview questions  In total, fifteen midwives were interviewed. Data was analyzed using qualitative content analysis.   Findings During the analysis three categories were identified; The preventive work to protect the perineum, Midwives experience and knowledge of perineal rupture and Factors that increase vaginal ruptures. Six subcategories were identified; Support perineum by hand, To not proceed too fast, Learning by doing, Factors midwife can affect, Factors women can affect and Other factors that may affect.   Conclusion Indonesian midwife's grip to prevent perineal ruptures are similar to what the authors are educated in Sweden. Knowledge and experience appear to be limited due to the midwive´s small number of vaginal births. Midwives emphasized the importance of education and information in their work with perineal protection. They all claimed that if no perineal protection was used, it was more likely for the woman to get a grade three or four rupture. The midwives in Indonesia didn’t use warm compresses and did only use one birth position, Lithotomy position, the women laying on her back. To further make a progress in the midwives preventive work against perineal ruptures is to educate and empower Indonesian midwives knowledge. This is an important aspect due to the large number of midwives with poor experiences. / Bakgrund Att drabbas av en perinealbristning vid förlossning kan orsaka ångest och ge konsekvenser som påverkar kvinnors dagliga liv. Över nittio procent av de Indonesiska barnmorskorna saknar fortfarande grundläggande färdigheter och professionell kompetensutveckling inom området tre år efter examen. De främsta riskfaktorerna för att drabbas av en perinealbristning är instrumentell förlossning, att vara förstföderska och barnets födelsevikt. Barnmorskan har stor påverkan för kvinnans risk att drabbas av en perinealbristning. Perinealskydd har en stor betydelse för att minska perinealbristningar.   Syfte Syftet med studien var att beskriva barnmorskors erfarenhet av perinealbristningar[ och det förebyggande arbetet i Indonesien.   Metod Denna studie bygger på en MFS (Minor field study) fältstudie i Indonesien. Den valda metoden var en kvalitativ intervjustudie med ostrukturerade intervjufrågor. Sammanlagt intervjuades femton barnmorskor. Data analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.   Resultat Under analysen identifierades tre kategorier; Det förebyggande arbetet för att skydda perineum, Barnmorskans erfarenhet och kunskap om perinealbristningar samt Faktorer som ökar perinealbristningar. Sex underkategorier identifierades; Stöd perineum för hand, Långsamt framfödande, Träning ger färdighet, Det barnmorskan kan påverka, De faktorer kvinnan kan påverka och Andra faktorer som kan påverka perinealbristningar.   Slutsats Den indonesiska barnmorskans perinealskydd för att förhindra bristningar är liknande de perinealskydd barnmorskan är utbildad att tillhandahålla i Sverige. Kunskap och erfarenhet verkar däremot vara begränsad på grund av barnmorskans få assisterade vaginala födslar i Indonesien. Barnmorskorna som intervjuades betonade vikten av utbildning och information i deras arbete att tillhandahålla perinealskydd. De hävdade att om inget perinealskydd används, är det mer sannolikt att kvinnan drabbas av en grad tre eller fyra bristning. Barnmorskorna i Indonesien använder inte varma kompresser och de använder enbart en förlossningsställning, Lithotomy positionen, kvinnan liggandes på rygg. För att ytterligare göra framsteg i det förebyggande arbetet är det nödvändigt med ytterligare kompetensutveckling för de indonesiska barnmorskorna. Detta är en viktig aspekt på grund av de stora antalet indonesiska barnmorskor som inte har tillräckligt med erfarenhet.

Os Bichos-Preguiça são mamíferos (Classe Mammalia) da ordem Xenarthra (ou Edentata) Utilizamos nesta pesquisa preguiças-de-coleira (Bradypus torquatus) sendo seis machos e uma fêmea de diferentes faixas etárias. Estes animais foram cedidos para o Laboratório de Anatomia do Departamento de Cirurgia da Faculdade de Medicina Veterinária e Zootecnia da Universidade de São Paulo (FMVZ -USP) pela Reserva Zoobotânica - Matinha Ilhéus/Bahia (Registro Ibama nº 02006.001.348/98-31), nos quais utilizamos as técnica de injeção vascular de látex (Neopreme® 650) e a injeção intra muscular de solução aquosa de formaldeido à 10%, posteriormente analisados por microscopia de luz. Os resultados mostraram que a presença da coleira nos animais adultos permite diferenciar machos de fêmeas. O períneo é encontrado extra cavitário com formato oval, delimitado pelo osso interpubiano, púbico e sacrococcigeo; divide-se em três regiões: aponeurotica, gordurosa e muscular. Os músculos perineais são representados através dos músculos: levantador do ânus, esfíncter uretral, retrator do pênis e o músculo esfíncter anal. Os órgãos reprodutores masculinos da preguiça de coleira (Bradypus torquatus) estão representados: por um par de testículos; pelos epidídimos, compostos de cabeça, corpo e cauda, por dois pares de glândulas genitais acessórias; sendo um par de vesiculares e um par composto pela próstata; pela uretra masculina e o pênis / Sloths are mammals (Class: Mammalia) from Order Xenarthra (or Edentata). We used in this research three-toed sloth (Bradypus torquatus) being six males and one female at different ages. These animals had been yielded to the Anatomy Laboratory of Surgery Department at College of Veterinary Medicine and Zootecny of São Paulo University (FMVZ/USP) from the Matinha Zoo botanic Reserve, Ilhéus/Bahia (IBAMA Register nº 02006.001.348/98-31). We used the technique of vascular latex injection (Neopreme® 650) and the muscular injection of watery formaldehyde solution to 10%, later analyzed by light microscopy. The results shown the presence of the necklace in adult animals allows to differentiate males from females. The perineal region is found extra cavity with oval shape, delimited by the interpubic, pubic bone and socrococcigeo; it is divided in three regions: aponeurotic, fatty and muscular. The perineal muscles are represented through the muscles: elevator of the anus, sphincter urethral, penis retractor and the muscle sphincter anal. The male reproductive organs of three-toed sloth sloth (Bradypus torquatus) are represented: for a pair of testis; epididimus, composed of head, body and tail, two pairs of accessory genital glands; one composed by a pair of vesicular glands and another pair, the prostate; for male urethra and penis.

Bakgrund: Barnmorskan ska vårda och stödja kvinnan genom hela förlossningsprocessen. Situationer kan uppkomma under förlossningen där olika åtgärder kan behöva utföras som exempelvis episiotomi i samband med att föregående fosterdel framföds. Studier visar att både fördelar och nackdelar är assosierade med episiotomi. Det är därför viktigt att barnmorskor vet sitt resonemang kring episiotomi när resultaten av studier varierar eftersom barnmorskan har ansvar för den födande kvinnan. Syfte: Att undersöka barnmorskors resonemang kring episiotomi. Metod: Semistrukturerade intervjuer med nio barnmorskor som analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Resultatet presenteras i ett tema, En berg- och dalbana, innehållande två kategorier, Blandade känslor till episiotomi samt Det säkra före det osäkra, dessa utmynnade i sex underkategorier. Barnmorskorna ansåg att episiotomi inte var något som skulle utföras i onödan och med erfarenhet upplevde barnmorskorna det lättare att avgöra när episiotomi hade en positiv effekt på förlossningsprocessen. Konklusion: Barnmorskorna var restriktiva i utförandet av episiotomi och att det endast var i speciella situationer det ansågs vara nödvändigt med ingreppet. Tålamod var en viktig egenskap för en barnmorska och tillsammans med en ökad arbetslivserfarenhet var det lättare att avgöra när den födande kvinnan var i behov av episiotomi. / Background: The midwife will care for and support the woman throughout the childbirth process. There may occur situations during childbirth when certain measures, like episiotomy, need be taken in relation to the advance of the fetus. Studies reveal different advantages, as well as disadvantages associated with episiotomy. Given the multitude of opinions with regards to episiotomy, it is important that midwives have a clear stance on the procedure since they are in charge of the woman who is giving birth. Aim: To investigate midwives' reasoning on the subject of episiotomy. Method: Semi-structured interviews with nine midwives. The data underwent qualitative content analysis, and inductive approach was applied. Results: The results present a theme, A roller coaster, containing two categories, Varied attitudes to episiotomy and The secure before the insecure, these resulted in six subcategories. The midwives felt that episiotomy should not be conducted unless absolutely necessary. Midwives further felt that growing experience helped them to determine in what situations episiotomy would have a positive effect on the childbirth process. Conclusion: The midwives are cautious about the use of episiotomy reserving it for special situations when the procedure is deemed absolutely necessary. Patience, an important characteristic for a midwife, in conjunction with work experience made it easier to determine when the woman giving birth was in need of episiotomy.

Syfte: Att kartlägga hur barnmorskor arbetar för att förebygga uppkomsten av perinealbristningar i samband med förlossning. Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie där data samlades in genom en webbaserad enkätundersökning och sammanställdes med deskriptiv statistik. Resultat: Totalt deltog 86 barnmorskor, som grupperades om de arbetat ≤7 år eller >7 år. Medelvärdet för antal verksamma år var tre år (M=2,97) för gruppen ≤7 år respektive 18 år (M=18,05) för gruppen >7 år. Barnmorskorna som arbetat ≤7 år ansåg att hög arbetsbelastning påverkade uppkomsten av perinealbristningar och att omsorgsfull närvaro och c greppet var faktorer som motverkade uppkomsten av perinealbristningar. Barnmorskorna som arbetat >7 år följde PM/riktlinjer och förberedde inte kvinnorna med krystningssamtal i början av förlossningen. Båda grupperna använde norska handgreppet och majoriteten höjde barnets huvud vid framfödandet. Slutsatser: Barnmorskor använde ett handgrepp som inte var baserat på evidens eller praktisk erfarenhet. Barnmorskor med längre yrkeserfarenhet förberedde inte kvinnor i början av förlossningen, detta kan ses som bristande empowerment eller att barnmorskor med längre yrkeserfarenhet har lättare att göra en individuell bedömning. Barnmorskor med kortare yrkeserfarenhet ansåg att forcerad förlossning påverkade uppkomsten av perinealbrisningar. Barnmorskor vill ha mer utrymme åt kunskapsutbildning och lära av varandra, vilket kan stärka barnmorskors empowerment. / Aim: Investigate how midwives work to protect perineal tears during labour. Method: Quantitative cross-sectional study, data were collected through a webbased survey and compiled with descriptive statistics. Result: Total of 86 midwives participated, the mean value of active years as midwives in group ≤7 years was (M = 2,97) years. In group >7 years the mean value was (M = 18,05) years. Midwives ≤7 years considered high workload affected the onset of perineal tears and careful attendance and c grip were factors that counteracted of perineal tears. Midwives >7 years followed PM/guidelines and did not prepare women at beginning of labour. Midwives in both groups used the Norwegian hand grip and the majority of midwives raised the baby’s head during delivery. Conclusions: Midwives used a non-evidence based handgrip or practical experience. Midwives with longer experience did not prepare women at the beginning of labour, this can be seen as a lack of empowerment or that midwives with longer experience have easier to make an individual assessment. Midwives with shorter experience considered that forced delivery affected the onset of perineal tears. Midwives want more knowledge and learning from colleagues which can strengthen midwives empowerment.

Bakgrund: Att bli förälder inebär stora förändringar. Den sexuella relationen hos blivande och nyblivna föräldrar är av medicinsk och psykologisk betydelse. Sexualiteten är en psykologisk resursfaktor som kan höja parets och individens livskvalitet. Syfte: med litteraturstudien var att belysa barnafödandets inverkan på sexlivet och barnmorskans stödjande roll. Metod: Den valda metoden var en litteraturstudie och baserades på tio vetenskapliga artiklar publicerade på engelska eller svenska mellan 1990 och 2006. Resultat: Risken för dyspareuni och perinela smärta postpartum är starkt associerad till instrumentella förlossningar och stora bristningar/klipp. Minskad lust, minskad tillfredsställelse och avbrott i sexlivet är dock inte associerat till förlossningsmetod. Även om problemen är av övergående art är adekvat information avseende typiska mönster för sexualitet under graviditet, postpartumtid samt under amningsperioden av stor betydelse för att ge realistiska förväntningar inför föräldraskapet och att hjälpa nyblivna föräldrar att klara denna mycket speciella tid i livet. Avsaknad av god förberedelse inför den omvälvande postpartumperioden och brist på stöd har visat sig kunna äventyra den unga familjens framtid. / Background: To become a parent means great changes. The sexual relationship of expectant and new parents is of medical and psychological issue. Sexuality is a psychological resource factor and migth increase the quality of life for the couple as well as individually. Objective: of this paper was to highlight the effect of childbirth on the sexual function and the supportive roll of the midwife. Method: a systematic review based on ten relevant studies published in English or Swedish between 1990 to 2006. Result: The risk of dyspareunia and perineal pain postpartum is highly associated with assisted vaginal delivery and perineal damage. On the other hand, decreased sexual sensation, decreased sexual satisfaction as well as interruption in sexual intercourse, are not related to method of delivery. Although these problems seem to be of self-limited nature, it is of great importance for the parents to get adequate information about the typical pattern during pregnancy, postpartum and during breastfeeding in order to cope. In addition realistic expectation can be given to help parents through this very special period of life. Lack of adequate information about the typical postpartum pattern as well as lack of supportive measures are shown to jeopardize the future of the young family.

Perineal lacerations can be caused by a variety of risk factors such as a large fetal head circumference, birthing positions that place strain on the sacrum, and first-time births. Preventing perineal tears can be challenging for laboring women. Exploring the possible prevention methods to decrease the severity of perineal tearing or preventing it altogether can be beneficial for laboring women's physical and mental health. The primary purpose of this literature review was to examine which interventions are most likely to prevent perineal tearing during childbirth. The secondary purpose was to evaluate natural perineal tears in comparison to surgical incision, or episiotomy, and the time to recovery outcomes. A comprehensive literature review examining various prevention methods was conducted from several databases. Peer-reviewed research articles from 2003-2022 regarding the use of perineal massages, birthing positions, manual perineal protection, warm compress, and Kegel exercises were analyzed and included in this literature review. Although many articles suggested factors such as large fetal head circumference and first-time childbirth were factors often challenging to manipulate, the data indicates that several prevention methods may prove to be beneficial in limiting the severity of perineal tearing.

No description available.