71 |
Partnerskap : En begreppsanalys ur ett vårdvetenskapligt perspektivElkjaer, Eva-Karin, Goudarzi, Mahboubeh January 2017 (has links)
Följande uppsats är en begreppsanalys med syftet att studera och beskriva innebörden av begreppet ”partnerskap” ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. Begreppsanalysen gjordes för att bidra till en djupare kunskap och förståelse samt tydlig innebörd av begreppet inom hälso- och sjukvård. Metoden som användes var granskning av ordböcker, synonymordböcker och vetenskapliga artiklar där karaktäristiska, förutsättningar och konsekvenser av begreppet beskrevs. Genom att studera de vetenskapliga artiklarna fick vi en djupare förståelse för innebörden av begreppet i relation till kontext. Tre fallbeskrivningar utformades som illustration och förtydliga resultatet. I analysen identifierades fyra framträdande attribut av begreppet, patienten som ansvarstagande partner, förutsättningar för partnerskap, delta i beslutfattande och delad makt. Resultatet visar att partnerskap inom hälso- och sjukvård innebär ett delat ansvar mellan patient och vårdgivare, och vården måste anpassas efter båda parters respektive mål, expertis, och resurser. Partnerskapet skall förstås som en djupare relation av jämlika parter med ett gemensamt ansvarstagande och åtagande för de handlingar som ingår i partnerskapet. Parterna utbyter kunskap, expertis, teknik, erfarenheter, finansiella och emotionella resurser, för att bidra till att målen uppfylls. I diskussionen visar vi att begreppet används inom skilda områden och med liknande betydelse. Partnerskap i Hälso- och sjukvården bygger på ett samarbete mellan vårdgivare och patient där patientens berättelse är utgångspunkten. Detta påvisas i fallbeskrivningar och innebär att sjuksköterskan ansvarar att förvalta berättelsen och att bjuda in till delaktighet.
|
72 |
Patientens upplevelse av andnöd : När luften tar slut / The patients experience of breathlessnessEliasson, Karl, Tingemar, Rickard January 2017 (has links)
Andnöd är ett vanligt symtom på allvarliga sjukdomar som medför multidimensionella och komplexa upplevelser. Andnöd är kraftigt fysiskt och psykiskt begränsande dygnet runt för patienten. Syftet med studien var därför att belysa patientens upplevelse av andnöd. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Litteratursökningen genomfördes systematiskt. Resultat: Nio vetenskapliga artiklar låg till grund för resultatet. Med hjälp av meningsbärande enheter framkom sex underkategorier som resulterade i två huvudkategorier: Attack på livet och Hantera livet. Slutsats: Symtomet bidrog till kraftiga begränsningar i livet. Patienterna upplevde att hela deras livsvärld påverkades av andnöden även efter den akuta fasen. Rädsla eller okunskap skapade osäkerhet hos patienterna som upplevde sig själva som otillräckliga och hjälplösa. Detta tillsammans med brister inom vården bidrog till att patienterna upplevde skam på grund av andnöd. Genom att andnöden ständigt fanns med patienten i tankarna upplevdes också hopplöshet och negativ syn på framtiden. Resultatet visar även en positiv sida där patienterna kunde hantera livssituationen genom stöd av familj och anhöriga, ökad kunskap, kontroll samt träning. Fortsatt forskning om hur personcentrerad vård kan hjälpa patienter och lindra upplevelserna av andnöd behövs. Ny forskning som tydligare uppmärksammar patienternas upplevelser av andnöd även efter den akuta fasen är angeläget. / Shortness of breath is a common symptom of serious illnesses producing multidimensional and complex experiences. Breathlessness is very limiting - physically and psychologically - for patients around the clock. The purpose of the study was therefore to highlight the patient's experience of breathlessness. Method: The study was conducted as a general literature study with inductive approach. Literature was searched systematically. Result: Nine scientific articles formed the outcome. Using meaningful extracts six subcategories were formed in two main categories: Attack on life and Managing life. Conclusion: Breathlessness contributed to severe limitations in life. Patients felt their entire way of life was affected even beyond the acute phase. Fear or ignorance created uncertainty among patients who perceived themselves as inadequate and helpless. This, combined with shortcomings in health care, contributed to patients experiencing shame. Because breathlessness was always on the patient’s mind, hopelessness and despair were also experienced. The result also described a positive side where patients could handle life through supporting family and relatives, increased knowledge, control and training. Further research how person-centred care can relieve patients’ experiences of breathlessness is needed. New research clearly addressing patients' experiences of breathlessness outside the acute phase is required.
|
73 |
”Dom vill att det ska vara så som man sagt” : En kvalitativ intervjustudie om genomförandeplaner i äldreomsorgen / ”They want it to be as it was said” : A qualitative interview study on individual plans in elderly careSjöberg, Veronica January 2017 (has links)
The care of older people today strives to focus on a person-centered care, aimed to perform individual care filled with wellbeing and respect. To do so the Swedish municipalities are using individual plans to describe how care actions should be performed in line with law descriptions on elderly individuals.This study is a qualitative study using semi-structured interviews aiming to describe and understand how staff working in close contact with elderly individuals establish and use individual plans. This also include difficulties that the staff may experience. The results found that the interviewed staff saw great importance of filling out these plans due to the formal structure linking the plans to law descriptions. The study also explain difficulties with this as they try to make the individual plans work as a living document that is person-centered for the elderly, as well as being a modell for documentation and the work that the staff are assigned. Furthermore, the results also include examples of how the informants show great interest of caring for the elderly and how they also share what could be described as a normative view on the matter.
|
74 |
Patienters upplevelser av behandlingsmodellen självvald inläggning : Systematisk litteraturöversikt / Patients' experiences of the treatment model of self-admission : Systematic reviewHärlin Ohlander, Felicia January 2019 (has links)
Bakgrund: Hälso-och sjukvårdslagen betonar vikten av att vården utformas och genomförs tillsammans med patienten så långt det är möjligt. Vid personcentrerad vård står personen i centrum och är delaktig i utformningen av sin vård och behandling. Vid självvald inläggning bedömer personen själv behovet av inläggning på slutenvården. Syfte: Syftet var att undersöka patienters upplevelser av behandlingsmodellen självvald inläggning. Metod: Systematisk litteraturöversikt enligt Whittemore och Knafl integrativa metod har använts. Kvalitativa artiklar inhämtades från databaserna PubMed, Cinahl och PsychInfo. Totalt inkluderades nio artiklar i resultatet. Resultat: Analysen resulterade i två huvudteman och sju kategorier som belyser patientens upplevelse av självvald inläggning. Strukturen kring självvald inläggning, där patienterna betonade vikten av trygghet och förebyggande åtgärder vid psykisk ohälsa. Patienternas upplevelser av vårdmiljön och inflytandet i sin vård-och behandling. I det andra temat framkom patienternas upplevelser av personalens kompetens vid självvald inläggning, det upplevde attityder och kunskapsbrist hos det som arbetar med interventionen. Det belyser även bemötandet av personalen i samband med självvald inläggning. Slutsats: Litteraturöversikten kan vara ett stöd till personal som arbetar inom psykiatrisk vård och som har möjlighet till att arbeta med självvald inläggning eller önskar få mer kunskap om patienters upplevelser av behandlingsmodellen i enlighet med personcentrerad vård. / Background: The Health Care Act emphasizes the importance of the care being designed and implemented together with the patient as far as possible. In person-centered care, the person is at the center and participates in the design of their care and treatment. In self-admission, the person assesses the need for hospitalization himself. Aim: The purpose was to investigate patients' experiences of the treatment model self-admission. Method: A systematic literature reviews according to Whittemore and Knafl integrative method has been used. Qualitative articles were obtained from the databases PubMed, Cinahl and PsychInfo. A total of nine articles were included in the result. Results: The analysis resulted in two main themes and seven categories that illustrate the patient's experience of self-admission. The structure of self-admission, in which patients emphasized the importance of safety and preventive measures in mental illness. Patients' experiences of the care environment and the influence in their care and treatment. In the second theme, the patients' experiences of the staff's competence in self-admission, it experienced the attitudes and lack of knowledge of those working with the intervention. It also illustrates the approach of the staff in connection with self-admission. Conclusion: The literature review may be supportive to staff working in psychiatric care and who have the opportunity to work with self-admissions or wish to gain more knowledge about patients' experiences of the treatment model in accordance with person-centered care.
|
75 |
Vård i patientens hem; sjuksköterskors erfarenhet av palliativ vård : En litteraturöversiktHyltén, David, Anton, Krasnici, Lorenc, Zeqiri January 2020 (has links)
Bakgrund: Palliativ vård ges till patienter vars sjukdom inte längre kan behandlas kurativt. Målet med palliativ vård är att ge bästa möjliga livskvalité för patienter. Vården är utformad efter fyra hörnstenar: symtomlindring, kommunikation och relation, samarbete och stöd till anhöriga. Att arbeta utifrån personcentrerad vård är viktigt för att kunna anpassa och tillgodose patientens behov och önskemål. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter inom palliativ vård i hemmet. Metod: Litteraturöversikten är en sammanställning av 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod som analyserats med en induktiv ansats. Sökningar till resultatet gjordes i PsychINFO, Cinahl och MEDLINE. Artiklarna analyserades enligt Fribergs analysprocess i fem steg. Resultat: Två teman och sju subteman framkom i analysen. Sjuksköterskorna strävade efter att erbjuda human vård och få patienterna och anhöriga delaktiga i vården. Känslor väcktes hos sjuksköterskorna när de vårda palliativa patienter i hemmet. Sjuksköterskorna kunde känna sig utelämnade och såg personal- och tidsbrist som ett problem i deras arbete. Slutsats: Sjuksköterskor har en betydelsefull roll i att bedriva vård till patienter som är palliativa. För att kunna bedriva en personcentrerad vård krävs ett bra samarbete mellan vårdprofessionerna. Samarbetet kunde vara bristfälligt och är något som kan förbättras. / Background: Palliative care is administered to patients when illness is terminal and can no longer be cured. The goal of palliative care is to provide the best possible quality of life for patients during their remaining days and is designed with four cornerstones in mind: symptom relief, communication and relationship, collaboration, and support to close relatives. Providing “person-centered” care is of utmost importance to successfully adapt and meet patients' needs and wishes. Aim: To describe nurses' experiences of caring for patients in palliative care at home. Method: The literature review is a compilation consisting of 13 articles with a qualitative method that was analyzed with an inductive approach. Searches were made on PsychINFO, Cinahl and MEDLINE. and analyzed according to Friberg's analysis process in five steps. Results: Two themes and seven subthemes emerged in the analysis. The nurses strived to offer optimal humane care by actively involving patients and their relatives. Various psychological /emotional responses arose in the nurses while caring for palliative patients in home settings. Nurses could feel left out and saw staff and time shortages as a problem in their work. Conclusion: Nurses have an important role in providing care to patients who are palliative. In order to be able to conduct person-centered care, good collaboration between the health care professionals is required. Cooperation could be inadequate and is something that can be improved.
|
76 |
Personcentrerad vård på äldreboende : en enkätstudie med fokus på vårdpersonalens erfarenhet och utbildning / Person centered care in nursing homes : a questionnaire study focusing on the experience and education of health care staffGherac, Tiberius, Törsleff, Isabelle January 2020 (has links)
Bakgrund: Personcentrerad vård handlar om att sätta personen i fokus, uppmuntra till delaktighet och självbestämmande samt utgå från personens behov. För detta krävs rätt förutsättningar, vårdmiljö och personcentrerade processer. Teamarbete skapar goda möjligheter för vårdpersonal och patienter. En åldrande befolkning innebär utmaningar för äldreomsorgen och behovet av vård- och omsorgsutbildad personal ökar. Syfte: Syftet var att utifrån ett vårdpersonalperspektiv utforska förekomsten av personcentrerad vård på äldreboende. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie har genomförts. Instrumentet Person-Centered Care Assessment Tool (P-CAT) användes. Data analyserades med analytisk statistik. Resultat: Totalt svarade 46 personer på enkäten. Baserat på P-CAT rapporterades förekomsten av personcentrerad vård vara hög. Deltagare med gymnasium/folkhögskola som högst avslutade utbildning upplevde högre personcentrerad vård än de som gått högskola. Vårdpersonal med vidareutbildning upplevde inte högre personcentrerad vård. Ingen skillnad i upplevd personcentrerad vård påvisades mellan vårdpersonal som arbetade på demensboende och personal som inte arbetade på demensboende. Antal år inom vård och omsorg var inte associerat med grad av personcentrering. Slutsats: Möjlighet till utveckling fanns inom organisation och miljö. Utbildningsinsatser bör följas upp och stödjas. Resultatet kan bidra till underlag för vidare diskussion inom verksamheten
|
77 |
Patienters erfarenheter av personcentrerad vård inom somatisk vård - en litteraturöversikt / Patients experiences of person centered care in somatic care - a literature reviewAndersson, Kristina, Molin Andersson, Jennie January 2020 (has links)
Bakgrund: Begreppet personcentrerad vård har både nationellt och internationellt vuxit fram och skapat en beskrivning av god omvårdnad för varje enskild patient. Om sjukvården är organiserad med ett fokus på patienten som en individ blir den mer effektiv och ökar patienternas delaktighet och engagemang. Patienters möjlighet att ta del i beslut som handlar om deras vård förbättras och deras återhämtningsförmåga stärks när sjuksköterskor tillämpar personcentrerad vård. Totalt 13 av 21 regioner i Sverige har beslut om att skapa förutsättningar för personcentrerad vård, dock beskriver flertalet regioner olika utmaningar för att kunna implementera personcentrerad vård. Några av dessa är att sjuksköterskor önskar att de fick mer stöd från sjukvårdsledningen samt att det finns andra omständigheter som kan försvåra arbetet med personcentrerad vård såsom kommunikationsbrist mellan patient och sjuksköterska. Det är därför viktigt att belysa patienters syn på personcentrerad vård. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters erfarenheter av personcentrerad vård inom somatisk vård. Metod: En litteraturöversikt, vars resultat baserades på 18 vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed. Resultat: Två huvudkategorier identifierades i resultatet. Dessa var patienters erfarenheter av relationen mellan patient och sjuksköterska och patienters erfarenheter av att bli sedd och behandlad som en unik individ. Slutsats: Relationen mellan patient och sjuksköterska var en central aspekt som hade stor betydelse för patienternas välbefinnande och vård. Att bli sedd och behandlad som en unik individ visade sig genom att få berätta sin historia, få stöd att hantera sin sjukdom och genom att få möjlighet till delaktighet och självbestämmande. Personcentrerad vård kan bidra till att patienter får ett gott bemötande, blir sedda och respekterade. / Background: The concept of person-centered care has grown nationally and internationally and created a description of good care for every individual. If the healthcare system is organized with a focus on the patient as an individual the care becomes more efficient and it also increases the patients participation and engagement. When nurses practice person-centered care it enhances the resilience for the patients and improves the possibility of being involved in decisions aboout their own care. In total 13 of 21 regions in Sweden has decisions about creating requisite for person-centered care, although a majority of the regions describes different challenges that comes with implementing person-centered care. Some of these challenges are that nurses wish that they got more support from the management, and there are other circumstances that can obstruct the work with person-centered care, such as insufficient communication between patient and nurse. It is therefore important to highlight the patients view on person-centered care. Aim: The aim of this literature review was to describe patients experiences of person-centered care in somatic care. Method: A literature review, based on 18 scientific articles from the three databases CINAHL, PsycINFO and PubMed. Results: Two main categories were identified in the results. These main categories were experiences of the relationship between patient and nurse and experiences of being seen and treated as a unique individual. Conclusion: The relationship between patient and nurse was a central aspect that had great meaning for the patients well being and care. To be seen as a unique individual was shown through being able to tell their story, get support to handle the disease and through having possibilities to autonomy and participation. Personcentered care can contribute to patients getting a good treatment, being respected and being seen.
|
78 |
Nurses´ experiences when caring for patients infected with malaria in Tanzania : A qualitative interview studyPersson, Evelina, Lindgren, Emmie January 2020 (has links)
Background: Malaria is one of the mosquito-transmitted diseases that is killing millions of people every year, with the highest prevalence in Africa. In Tanzania, more than 90 percent of the inhabitants are at risk of being infected with malaria. The malaria parasite Plasmodium falciparum does not obtain specific symptoms and differential diagnoses can make it difficult to diagnose malaria. If malaria gets developed into a severe stage, it can affect organs and eventually cause death. Nurses have the role to educate inhabitants on how to prevent malaria. Purpose: The aim of this study was to describe nurses ́ experiences when caring for patients infected with malaria in Tanzania. Method: Study with a qualitative approach. A content analysis with a manifest structure was carried out, based on individual semi-structured in-depth interviews with nurses. Result: Nurses found it difficult to differentiate malaria from other diseases, like typhoid or meningitis. Nurses focused mostly on patients’ physical by working with medical treatment and education about malaria prevention. Conclusion: This study highlighted the importance for nurses of being educated about malaria and knowing how to assess its condition as it can be a mortal disease.
|
79 |
Livet efter en genomgången hjärtinfarkt : Den förändrade vardagen / Life after a myocardial infarction : – A changed everyday lifeGustafsson, Christopher, Hansson, Tobias January 2020 (has links)
Background: The number of people suffering from myocardial infarction in Sweden is decreasing, despite this the prevalence is high. Being diagnosed with myocardial infarction results in medical interventions, lifestyle changes and eventual pharmacological treatment to prevent relapse. Aim: The aim of this study was to describe patients' experience of life after amyocardial infarction. Method: A literature-based study was used, based on ten qualitative articles. The articles were analyzed in a five step-model, which resulted in three main-themes and sixsub-themes. Results: The results present life after myocardial infarction as difficult to understandand manage. This could be related to their physical and mental changes, which resulted in fear and anxiety that affected their everyday lives through experienced limitations. Fatigue where also a contributing factor in the limitations of everyday life due to energyloss. This was hard to handle without support from both relatives and health care professionals. It was essential to be meet as a unique human and not reduced to a diagnosis. Life became more valuable through the survival and gave the individuals a second chance with different priorities. Some adjusted to the lifestyle changes, while others were reluctant. Returning to work where seen as an indicator for being healthy and a return to life as before. Conclusion: To establish well-being and security through nursing, a holistic approach that is the basis of person-centered care helps nurses to see the individual situation. / I Sverige minskar antalet personer som drabbas av hjärtinfarkt trots detta är förekomsten fortfarande hög och ca 5800 avlider varje år. Hjärtinfarkten medför både fysiska och psykiska förändringar hos den drabbade. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa patienters upplevelse av livet efter en genomgången hjärtinfarkt. I studiens resultat framkom det att både män och kvinnor såg situationen och livet efter en hjärtinfarkt som svår att hantera, då både kroppen och hjärtat inte längre upplevdes pålitligt. Detta resulterade i rädsla och oro som begränsade det vardagliga livet. Personerna upplevde att det var svårt att tolka kroppsliga signaler, vilket gav en osäkerhet som resulterade i ångest och katastrof tankar om döden. Detta medförde även att de inte vågade anstränga sig fysiskt. Känslor som ilska, frustration och nedstämdhet upplevdes på grund av den mentala och fysiska utmattningen som var svår att förstå. Personerna kunde inte utföra vardagsaktiviteter i samma utsträckning som innan hjärtinfarkten, vilket resulterade i en känsla av passivitet. Det utrycktes även ett behovav stöd från anhöriga och vårdpersonal för att klara av sin situation och det vardagligalivet. Vårdpersonalens bemötande och agerande var avgörande för hur patienterna förstod informationen som gavs, deltog i rehabilitering och klarade att genomföra nödvändiga förändringar när det gäller ohälsosamma levnadsvanor. Vårdpersonalens förmåga att skapa en trygg atmosfär tillsammans med att se patienten som människa var viktigt för att uppnå välbefinnande. Anhöriga sågs som en resurs för personerna då de kunde avlasta vardagssysslorna samtidigt som de lyssnade, vilket gav trygghet och välbefinnande hemma. Patienter upplevde att familjen satt för höga krav och fick då stödet från vänner. Partnerrelationen kunde påverkas genom den minskade sexuella relationen som grundade sig i rädsla för de fysiska förändringarna och upplevdes svårt att prata om med partnern. Livet efter en hjärtinfarkt beskrevs som en ny chans till livet där nya värderingar uppstod. Personerna upplevde att arbetsgivarens attityd och förståelse för situationen var avgörande för fortsatt sjukskrivning. För att kunna möta patientens unika behov och skapa välbefinnande genom omvårdnad, är personcentrerat förhållningssätt lämpligt för att vidhålla en helhetssyn på patienten och inte bara det fysiologiska tillståndet.
|
80 |
Personcentrerad omvårdnad på akutmottagningar : -En kvalitativ observationsstudie med semistrukturerade intervjuerJägerström, Alexandra, Tahmasebpour, Susan January 2020 (has links)
Bakgrund: Det kan uppfattas av personalen på akutmottagningar att personcentrerad omvårdnad inte är möjligt med tanke på korta vårdmöten, fasta rutiner och olika styrdokument för vad som gäller vid triagering samt handläggning av patienter. Därmed behövs ett förtydligande av begreppet samt identifiera faktorer som påverkar tillämpningen av personcentrerad omvårdnad på akutmottagningar. Syfte: Att belysa personcentrerad omvårdnad i kliniskt arbete på akutmottagningar för vuxna samt identifiera olika faktorer som kan påverka möjligheterna till att utföra personcentrerad omvårdnad. Metod: Observationsstudie med efterföljande korta semistrukturerade intervjuer med nio patienter på en akutmottagning med kvalitativ innehållsanalys och deskriptiv ansats. Resultat: Resultatet i studien utmynnar i tre huvudkategorier som återger innehållet i observationerna och intervjuerna. Huvudkategorier med tillhörande underkategorier är: personcentrerat bemötande kan påverka patientens upplevelse av vården- Ett bra bemötande skapar trygghet och förtroende, vårdpersonalens påverkan på patientberättelsen, patientens förväntan att få tid för ostört samtal, att bygga en relation genom partnerskap. Patientens förväntningar på handläggningstiden- Tidsaspekt i anamnestagning påverkar patienten på olika sätt. En bra kommunikation är ett sätt att förmedla information- Vårdpersonalens verbala och icke verbala kommunikation påverkar personalens förtroende, att vara informativ skapar delaktighet, information genom dokumentation. Slutsats: Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagning har olika förmågor vid omhändertagande av patienter gällande faktorer som personcentrerat bemötande och hur de väljer att disponera tiden hos patienter samt kommunicera för att skapa relation. Det kan förverkligas genom att förstärka vårdpersonalens förmåga avseende personcentrerat bemötande, kontinuerlig information och kommunikation. / Background: It can be perceived by the staff at the emergency departments that personcentered care is not possible given the short care meetings, set routines and various control documents for triaging and management of patients. This requires clarification of the concept and identifying factors that influence the application of person-centered care to the emergency department. Aim: Illustrate person-centered nursing in clinical work at emergency departments for adults, to identify various factors that may affect the possibilities of performing person-centered nursing. Method: Observational study with subsequent short semi-structured interviews with nine patients at an emergency department with qualitative content analysis and descriptive approach. Results: The results of the study build’s up to three main categories that reflect the content of the observations and interviews. Main categories with associated subcategories are: Personcentered care can affect the patient's experience of care- Person-centered care can affect the patients experience of care- A good response creates security and trust, the care staff's influence on the patients story, the patients expectation to have time for undisturbed conversation, to build a relationship through partnership. The patients expectations of their time given at the emergency- Time aspect in the history of taking care affects the patient in different ways. Good communication is a way of conveying information- The verbal and nonverbal communication of the health care staff affects the patients confidence, being informative creates participation, information through documentation. Conclusion: Nurses working in emergency care have different abilities in caring for patients regarding person- centered care and how they choose to allocate time in patients and communicate to create a relationship. This can be realized by strengthening the healthcare staff's ability to respond, receive continuous information and communicate.
|
Page generated in 0.1296 seconds