51 |
Kvinnors upplevelser av vård i samband med missfall : En litteraturstudie / Women´s experiences of care in association with miscarriage : A litterature reviewCarlström, Boel, Ebertz, Kristin January 2015 (has links)
Bakgrund: Missfall är ett ofrivilligt avslutande av en graviditet som kan medföra känslor av chock, sorg och skuld. Vårdtiden vid missfall är ofta kortvarig och vårdpersonal har en betydande roll för kvinnornas upplevelse och återhämtning. Syfte: Syftet var att genom en litteraturstudie beskriva kvinnors upplevelser av missfall och den vård som ges i samband med missfall. Metod: Allmän litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ design. Resultat: Resultatet bestod av tre huvudteman med tillhörande subteman. Det första huvudtemat var Kvinnors egna subjektiva tankar och känslor i samband med missfall med subteman Förlust av en graviditet, Skuldkänslor, Oro och förväntningar vid framtida graviditeter. Det andra huvudtemat var Kvinnors erfarenheter av bemötande från vårdpersonal vid missfall, med subteman Attityder och bemötande, Brist på information. Det sista huvudtemat var Kvinnors behov av stöd i samband med missfall med subteman Familj och närståendes betydelse, Vårdpersonalens betydelse. Slutsats: Missfall var en chockartad upplevelse, ofta präglad av existentiell smärta och sorg. Kvinnors erfarenheter av vården var oftast negativa. Kvinnorna hade ett behov av tillräcklig och adekvat information, delaktighet, stöd utifrån den individuella upplevelsen och bekräftelse vilket är faktorer som kännetecknar personcentrerad omvårdnad. Klinisk betydelse: Beskrivning av kvinnors upplevelser av missfall och den vård som ges i samband med missfall kan öka medvetenheten hos vårdgivare om hur kvinnors individuella behov tillgodoses genom personcentrerad omvårdnad. / Background: Miscarriage is an involuntary termination of pregnancy which may cause feelings of shock, sadness and guilt. The hospital stay for miscarriage is often brief and health professionals have an important role in women's experience and recovery. Objective: The objective was to provide a literature review of women's experience of miscarriage and the care associated with miscarriage. Method: Literature review based on ten scientific articles with a qualitative design. Results: The result consisted of three main themes and associated subthemes. The first main theme was Women's own subjective thoughts and feelings associated with miscarriage with subthemes Loss of a pregnancy, feelings of guilt, anxiety and expectations in future pregnancies. The second main theme was Women's experience of how they were treated by healthcare professionals during miscarriage, with subthemes attitudes and treatment, lack of information. The last main theme was Women need of support in association with miscarriage with subthemes significance of family and kindred, professionals importance. Conclusion: Miscarriage was a shocking experience, often marked by existential pain and grief. Women's experiences of care were often negative. The women had a need for sufficient and adequate information, participation, support based on the individual experience and confirmation, which are factors that characterizes person-centered care. Clinical significance: Description of women's experiences of miscarriage and the care associated with miscarriage can increase awareness among health care providers on how women's individual needs are met through person-centered care.
|
52 |
Between possibilities and challenges : Nurses’ experiences of caring for persons with mental health problems in Kurdistan, Iraq – a qualitative studyKhaledi, Soma, Leijonhufvud, Ulla January 2015 (has links)
Background: Mental health issues are a growing global problem and there is a big gap between the need for mental health care and the financial resources allocated to this health care sector. Nurses work closely to patients and play an important role in alleviating suffering and in the recovery of the patient. Highlighting the nurses’ role and experiences of working with persons with mental health problems can give information of how to address the different challenges they meet. Aim: The aim of this study was to describe nurses’ experiences of caring for persons with mental health problems in a psychiatric care setting in the Kurdistan region of Iraq. Method: Seven semi-structured interviews were conducted with a total of eight nurses working at two psychiatric hospitals. Qualitative content analysis was used to analyze the data. Findings: Four main themes were found: Between possibilities and challenges, Holistic view, Striving for equality and Caring relations. Nurses in psychiatric settings in Kurdistan region of Iraq face different challenges related to organization, prejudice and inequality. They have a lot of knowledge about nursing and aim to meet patients and families with a person-centered approach. Conclusion: The findings show that nurses need the work environment to be open to nurses’ thoughts and concerns. Management should involve nurses in the development of the hospital, encourage collaboration and provide on the job training. This would increase the job satisfaction and contribute to a person-centered atmosphere.
|
53 |
Allting börjar med ett leende : en empirisk studie om hur sjuksköterskor i Ghana tillämpar personcentrerad vård / Everything starts with a smile : an empirical study on how nurses in Ghana apply person-centered careJeppson, Jenny, Åberg, Linnéa January 2011 (has links)
No description available.
|
54 |
Upplevelsen av hopp vid olika tillstånd av ohälsa : En litteraturöversikt / The experience of hope in various states of ill health : A literature overviewFerm, Sara, Holmertz, Anna January 2014 (has links)
Om eller när en person drabbas av ohälsa, orsakad av exempelvis sjukdom eller olyckshändelse kan känslan av hopp vara en styrka som bidrar till att klara av situationer som kan upplevas svåra eller krävande. Hopp beskrivs som ett mångdimensionellt begrepp och kan vara en nödvändig del i anpassningen till en ny situation. Transition innefattar processen i en förändring hos människor som av olika anledningar drabbas av ohälsa, där hoppet är en väsentlig del. Hopp kan upplevas på olika sätt, därför finns det ett värde om vårdpersonal kan ge personcentrerad omvårdnad, en individuellt utformad vård. Litteraturöversiktens syfte är att beskriva personers upplevelser av hopp vid olika tillstånd av ohälsa. En kvalitativ ansats valdes där 10 artiklar inkluderades. En analys genomfördes av datan enligt Fribergs fem analyssteg. Huvudfynden visar hoppet som en livskraft, dels som aktivt hopp men också passivt och realistiskt hopp. Dessutom kan en drivkraft inom hoppet vara att återfå förlorade förmågor. Det framkommer också att källor till hopp kan vara fysisk utveckling, stöd från omgivningen och en andlig tro. I diskussionen belyses hur sjuksköterskan kan använda realistiskt hopp i omvårdnaden samt hur sjuksköterskan kan anpassa informationen till en person med ohälsa. Upplevelsen av hopp behöver inte vara kopplat till vilken typ av ohälsa en person lider av. Hopp upplevs på liknande sätt av olika människor. / People affected by ill health (caused by sickness, or injury) can believe that the feeling of hope is a strength that contributes to their coping of the situation. Hope can be defined as a multidimensional concept and is often a necessary part of the adjustment or transition process to a new situation. Transition involves the process of change or development in an individual who is suffering from ill health, where hope is an essential part of the process. Hope can be experienced in different ways. Therefore it is of value that health care professionals can provide person-centered care, or also known as individual designed care. The purpose of this literature overview was to present individual’s experiences of hope in various states of ill health. A qualitative approach was chosen with 10 studies examined. After data collection, analysis of these studies, according to Friberg’s five-step analysis, was undertaken. The main findings of the literature overview show that hope for some, is a life force, and is an active condition/state. It has also been shown to be passive and realistic. In addition, having hope can also provide individuals with the opportunity to regain lost abilities. It also appears that the sources of hope can be from; personal physical development, environmental support and spiritual beliefs. The implications for clinical practice highlight how nurses can use realistic hope, to assist in the care of their clients. It also demonstrates how nurses can adapt information to a person with ill health. The clients’ experiences of hope need not be linked to any specific type of illness. Finally, hope is experienced in a similar way by many individuals.
|
55 |
Livet som närstående till en palliativ vårdtagare. : en litteraturöversikt. / The life as next of kin to a person in palliative care. : a literature review.Carlsson, Kristina, Fredriksson, Ann January 2015 (has links)
Bakgrund: När en person blir svårt sjuk, är döende och behöver vårdas palliativt berörs inte bara den sjuke, utan även personer i dennes närhet. Det har framkommit att närstående inte alltid uttrycker sina behov i situationen. Närståendes involvering är ett faktum, och deras upplevelser varierar. Närståendes upplevelser knyts i resultatdiskussionen an till begreppet om Känsla av sammanhang. Syfte: Litteraturöversiktens syfte är att beskriva upplevelser av att vara närstående till en palliativ vårdtagare. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt, inkluderande elva studier, har genomförts där dessa studier granskats, bearbetats och analyserats utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Det framkom att närstående upplevt förändringar i vardagen sedan deras närstående blivit sjuk. De upplevde åsidosättande av egna behov och intressen. Vårdpersonal fick en betydande roll i situationen, och närstående upplevde trygghet när de var närvarande, men upplevde en otrygghet när kontinuitet och löften inte hölls. Behov av information och stöd visade sig vara viktigt för hanterandet av situationen. Slutsats: Utifrån huvudfynden konstateras att närstående genomgår förändringar genom hela den sjukes palliativa period. Förändringarna upplevs olika, då varje situation är unik, de närstående har individuella behov som behöver tillfredsställas. Uttryckt behov av stöd och information gör att vårdpersonal får en betydande roll i deras liv. / Background: When a person becomes seriously ill, dying and in need of palliative care, not only the sick person get´s affected, even the next of kin´s are concerned. Next of kin´s is not always expressing their needs in such situations. That next of kin´s get´s involved is a fact, and what their experiences are varies. Next of kin’s experiences are in the discussion connected with the theory of Sence of coherence. Aim: The aim of the literature review is to describe experiences of being next of kin to a person who´s in palliative care. Methods: A qualitative literature review, including eleven studies, have been conducted, and theese studies have been examined, processed and analyzed by the five steps of Friberg. Findings: Findings revealed that next of kin´s experienced changes in everyday life since their relative got ill. They experienced that they had to set aside their own needs and interests. The health care professionals were given a significant role in the situation, and the next of kin´s felt a sense of security when they were present, but experienced insecurity when continuty and promises were not kept. A need for information and support turned out to be important to cope with the situation. Conclusion: Based on the main findings it was stated that next of kin´s undergoes changes throughout the sick persons palliative period. The changes are experienced differently, as each situation is unique, the next of kin´s have individual needs which need to be satisfied. Expressed needs for support and information enables health professionals to have a significant role in their lives.
|
56 |
Personcentrerad vård ur ett sjuksköterskeperspektiv / Person-centered care from a nursing perspectiveSalomonsson, Ebba, Tullgren, Sofia January 2015 (has links)
Personcentrerad vård är en av sjuksköterskans sex kärnkompetenser och bygger på ett holistiskt synsätt där hela människan beaktas. Målet med personcentrerad vård är att möjliggöra patienters delaktighet i vården. Personcentrerad vård möjliggörs när sjuksköterskor beaktar patienters livserfarenhet, berättelse och upplevelse av sjukdom. Syftet med studien var att beskriva personcentrerad vård ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metoden var en litteraturstudie där den systematiska litteratursökningen genererade 10 vetenskapliga resultatartiklar. Analysprocessen av innehållet i resultatartiklarna utmynnade i tre kategorier: att se personen bakom sjukdom, att få utrymme för reflektion och att skapa en förtroendefull relation. Resultatet visar på att det enligt sjuksköterskor är av vikt att se hela personen och involvera patienter i vården. Reflektion kring patienters unika behov poängterades av sjuksköterskor som betydelsefullt. Vägledning och reflektion beträffande personcentrerad vård inom arbetsgruppen ansågs kunna främja den personcentrerade vården. Sjuksköterskor betonade vikten av att skapa en förtroendefull relation med patienter där patienter känner trygghet och vågar yttra sina behov. En vård där sjuksköterskor tillämpar personcentrerad vård blir till nytta för individen, samhället och professionen. Ytterligare forskning kring personcentrerad vård ur anhörigas perspektiv kan öka kunskapen och utövandet av personcentrerad vård i klinisk praxis. / Person-centered care is one of nurse's six core competencies and based on a holistic approach in which the whole person is taken into account. The goal of person-centered care is to enable the patient’s participation in care. A person-centered care can be achieved when nurses considering patients’ life experience, story and experience of disease. The aim of the study was to describe the person-centered care from a nurse perspective. The method was a literature study in which the systematic literature research generated in 10 scientific result articles. The analysis process of the content of the result articles generated three categories: to see the person behind the disease, to have space for reflection and to establish a trustful relationship. The results show that according to nurses it is important to see the whole person and involve patients in their own care. Reflection of patients unique needs, nurses highlighted as significant. Guidance and reflection regarding the person-centered care within the task force were believed to promote person-centered care. Nurses underlined the importance of creating a trustful relationship with patients where patients feel safe and dare to express their needs. A care where nurses applying person-centered care will benefit the individual, society and the profession. Further research on person-centered care from the family's perspective may improve the knowledge and practice of person-centered care in clinical custom.
|
57 |
Äldre patienters upplevelser av vård ur ett personcentrerat perspektiv : En litteraturöversikt / Older patient ́s experience of care from a person-centered perspective : A litterature reviewHillström, Moa, Karlsson, Frida January 2016 (has links)
No description available.
|
58 |
Engaging Personhood at End of Life: A Qualitative Study of Nurses’ Practice in Acute CareRobinson, Lisa 18 December 2018 (has links)
The acute care setting is designed to provide short-term care for people who require treatment for a severe episode of acute illness and exacerbations of chronic conditions. Yet, more than half of Canadians die in acute hospitals every year. Evidence shows that nurses in acute care units feel limited in their ability to provide quality end-of-life care due to a variety of factors. As a result, the needs of patients that are dying are often overlooked, which can cause them to experience a loss of identity and control, as well as suffering at the end-of-life; a unique time in one’s life trajectory marked by significant changes in personhood. Personhood is the philosophical underpinning of the frequently used concept ‘person-centered care’ – one of the fundamental ideologies of nursing and a central concept in palliative care. An interpretive description design was used to explore the following research question: What do nurses’ stories reveal about the ways in which they engage, or fail to engage, with personhood in end-of-life care in acute care units? To appreciate the culture in which participant stories were situated, a literature review of acute care culture, end-of-life care in acute care units, and the concept of personhood was conducted. Eight nurses from an acute medical-surgical ward of a tertiary care hospital in Eastern Ontario were interviewed for this study. Thematic analysis was used to analyze the data, which elucidated tensions between participants’ ability to enact ethical end-of- life care reflective of their values and the contextual constraints of working in a culture of biomedicine. Exploring these tensions provided insight on the nuances and complexities of navigating ethical end-of-life care in an acute care setting as well as implications for nursing practice, education, and research with particular attention to promoting moral communities in acute care that value personhood and biomedicine equally.
|
59 |
Self-care when suffering from gastroenteritis in Tanzania : Nurses perspective / Egenvård vid gastroenterit i Tanzania : Sjuksköterskors perspektivGärderup, Linnea, Karlsson, Ida January 2019 (has links)
According to World Health Organization 1.5 million people die every year due to diarrhoeal diseases. Diarrhoeal diseases may be caused by a multitude of different reasons, though WHO highlights the fact that 58% of these, are caused by lack of clean water, sanitation and hygiene. A qualitative study conducted with nurses working at different departments at a hospital in Tanzania. Semi-structured interviews were performed with ten nurses and the interviews were analysed through content analysis. The purpose was to describe nurses' experiences of working with self-care for patients suffering from gastroenteritis. Nurses experience that patients need more self-care knowledge, and the common perception is that patients are happy to receive the nurses’ advice regarding basic hygiene. It appears that the nurses find that there are no social structures that can help people maintain good health, despite their own efforts to maintain good health, there is not always prerequisite to maintain it. The community health workers are considered important for all people entitled to experienced health, for human rights and for people to get the right care when they need it. / Titel: Egenvård vid gastroenterit i Tanzania - Sjuksköterskors perspektiv. Enligt Världshälsoorganisationen dör 1,5 miljoner människor varje år på grund av diarrésjukdomar. Diarrésjukdomar kan bero på flera olika orsaker, däremot framhäver Världshälsoorganisationen att 58% av dessa orsakas av brist på rent vatten, sanitär utrustning och hygien. En kvalitativ studie utförd med sjuksköterskor som arbetar vid olika avdelningar på ett sjukhus i Tanzania. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 10 sjuksköterskor och intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av arbetet med egenvård för patienter som är drabbade av gastroenterit. Sjuksköterskor beskriver att de upplever att patienter behöver mer kunskaper gällande egenvård, och den gemensamma uppfattningen är att patienterna är tacksamma för att få sjuksköterskans råd angående basal hygien. Det framkommer att sjuksköterskorna upplever att det saknas samhälleliga strukturer som kan hjälpa människor att kunna bibehålla en god hälsa, trots deras egna försök att upprätthålla en god hälsa så finns inte alltid förutsättningen att underhålla den. De lokala hälsoarbetarna som finns anses vara viktiga för alla människors rätt till upplevd hälsa, för mänskliga rättigheter och för att människor ska få rätt vård när de behöver det.
|
60 |
Vårdpersonalens erfarenheter av att använda levnadsberättelsen inom särskilda boenden för personer med demenssjukdomEmpirisk studie med kvalitativ ansats / Healthcare professionals' experience of using life-stories in nursing homes for people with dementiaA qualitative interview studyWaldfelt, Anne, Wallin, Helena January 2018 (has links)
Bakgrund: För att skapa en så bra livskvalitet som möjligt för personen med demenssjukdom behöver vården och omsorgen ges utifrån ett personcentrerat förhållningssätt med personen i fokus istället för demenssjukdomen i sig. Levnadsberättelsen är ett betydelsefullt verktyg för att lära känna personen med demenssjukdom. Syfte: Att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av att använda levnadsberättelsen inom särskilda boenden för personer med demenssjukdom.Metod: Kvalitativ intervjustudie med vårdpersonal på särskilda boenden för personer med demenssjukdom. Resultat: Levnadsberättelsen var viktig för att lära känna personen vilket var betydelsefullt för att planera omvårdnaden och bemöta personen på bästa sätt. Den kunde bidra till att bibehålla funktioner och vanor samt vara en hjälp vid samtal som kunde stimulera och väcka minnen. Levnadsberättelsen kunde också vara en hjälp för att förebygga och lindra BPSD. Utbildning och ett gott ledarskap sågs som framgångsfaktorer för ett väl fungerande arbete med levnadsberättelsen. Slutsats: Levnadsberättelsen är en förutsättning för att kunna bedriva personcentrerad vård inom särskilt boende för personer med demenssjukdom. Den är en hjälp för att kunna respektera personens vilja och önskemål samt för att kunna planera vården och omsorgen därefter. Utbildning av vårdpersonal samt goda chefsegenskaper har kunnat ses som framgångsfaktorer för ett lyckat arbete med levnadsberättelsen. / Background: In order to create as good quality of life as possible for the person with dementia, care need to be given based on a person-centered approach with the person in focus instead of the dementia itself. The life-story is important for getting to know the person with dementia. Purpose: To describe the health professionals experience of using the life-story in nursing homes for people with dementia. Method: Qualitative interview study with healthcare professionals experience of using life-stories in nursing homes for people with dementia. Results: The life-story was important in order to get to know the person, which was important for planning nursing and responding to the person in the best way. It could help maintain functions and habits as well as help in conversations that could stimulate and wake up memories. The life-story could also help to prevent and alleviate BPSD. Education and good leadership were seen as success factors for a well-functional work with the life-story. Conclusion: The life-story is a prerequisite for being able to conduct personal care in nursing homes for people with dementia. It is a help to respect the person's will and wishes, and by acting on the basis of the life-story, then plan the care. Education of health professionals and good management skills has been seen as success factors for successful work with the life-story.
|
Page generated in 0.1183 seconds