Spelling suggestions: "subject:"personcentered care."" "subject:"personcentred care.""
281 |
”Att öppna Pandoras ask” : En litteraturöversikt om sjuksköterskans upplevelse av att möta kvinnor som utsatts för våld i nära relationDavid, Samar, Eilefors, Carola January 2023 (has links)
Bakgrund: Våld i nära relation är ett folkhälsoproblem som drabbar var tredje kvinna internationellt och var fjärde kvinna nationellt. För att dessa kvinnor ska få adekvat vård krävs att sjuksköterskan har kunskap, tid och strategier för att kunna identifiera våld. Därför är det viktigt att öka kunskapen hos sjuksköterskor om våld i nära relation och skapa strategier för att hjälpa dessa kvinnor. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor som upplevt våld i nära relation. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Artikelsökning gjordes i databaserna Cinahl, Medline och PsychINFO samt via manuell sökning. I resultatet inkluderades 12 vetenskapliga artiklar publicerade år 2013–2023. Fribergs 5-stegs-modell användes som dataanalysmetod. Resultat: Resultatet delades in i två huvudteman; Utmaningar i mötet och vikten av stöd. Huvudfynden var att sjuksköterskor upplevde bristande utbildning, tidsbrist, otillräckligt stöd samt omfattande emotionell påverkan i mötet med våldsutsatta kvinnor. Slutsats: Resultatet visar att det finns flera utmaningar i mötet med våldsutsatta kvinnor. Genom att få ökad förståelse för sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor som har upplevt våld i nära relation kan områden som behöver förbättring identifieras. Utbildning och tid är faktorer som underlättar screening för sjuksköterskor. / Title: Opening Pandora's Box - A Literature Review of Nurses’ Experiences of Encountering Women Exposed to Domestic Violence. Background: Domestic violence is a public health problem affecting one in three women internationally and one in four nationally. For these women to receive adequate care, the nurse needs to have the knowledge, time, and strategy to identify the violence. Therefore, it is important to increase the knowledge of nurses about intimate partner violence and create strategies to help these women. Aim: To describe nurses' experiences of encountering women who have experienced domestic violence. Method: A qualitative literature review with an inductive approach. Article searches were performed in the Cinahl, Medline and PsychINFO databases as well as via manual search. The results included 12 scientific articles published between 2013–2023. Friberg's 5-step model was used as a data analysis method. Result: The results were divided into two main themes; Challenges in the encounter and the importance of support. The main findings were that nurses experienced a lack of education, lack of time, insufficient support and extensive emotional impact meeting women subjected to violence. Conclusion: The results show that there are several challenges in dealing with abused women. By gaining an increased understanding of the nurse's experiences of meeting women subjected to domestic violence, areas that need improvement can be identified. Education and time are factors that facilitate screening for nurses.
|
282 |
Skolsköterskans erfarenheter av att identifiera psykisk ohälsa hos elever : En kvalitativ intervjustudie / The school nurse's experience of identifying mental illness in students : A qualitative interview studyBischoff, Carolina, Brauer, Johanna January 2023 (has links)
Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar hos barn och ungdomar och är ett stort samhällsproblem. Skolsköterskan träffar alla elever i skolan genom hälsosamtalet. Om skolsköterskan identifierar elever som visar tecken på psykisk ohälsa kan tidiga insatser sättas in för att stötta elever och minska risken för allvarlig psykisk ohälsa. Syfte: Studiens syfte var dels att belysa skolsköterskans erfarenheter av att identifiera psykisk ohälsa hos elever och dels hur hälsosamtalet som verktyg kan vara hjälpsamt. Metod: Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med tio skolsköterskor. En intervjuguide med frågeområden har använts. För att analysera resultatet har en kvalitativ innehållsanalys använts. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier; En möjlighet att skapa en relation, Ett stöd och redskap och Skolsköterskans förhållningssätt. Från resultatet framkom temat: Skolsköterskans relationsskapande och engagemang har betydelse för att identifiera psykisk ohälsa hos elever. Slutsats: Genom hälsosamtalet kunde en relation skapas som underlättade för eleven att söka skolsköterskan vid senare tillfälle. För att identifiera den psykiska ohälsan var det betydelsefullt att ge eleven tid och utrymme i samtalet men också att lyssna och se hela eleven. Skolsköterskans förhållningssätt gentemot eleven hade en betydande roll för att skapa ett förtroende. / Background: Mental illness is increasing among children and adolescents and is a major social problem. The school nurse meets all students at school through the health dialogues. If the school nurse identifies students who show signs of mental illness, early intervention can be implemented to support students and reduce the risk of serious mental illness. Aim: The purpose of the study was partly to investigate the school nurse's experiences of identifying mental illness in students and how the health dialogue can help out as a tool for them. Method: The study has been conducted as a qualitative interview study with an inductive approach. Data collection has been carried out through semi-structured interviews with ten participating school nurses. An interview guide with question areas has been used. To analyze the results, a qualitative content analysis has been used. Results: The result showed three main categories; An opportunity to create a relationship, A support and tool as well as the School Nurse's approach. From the results, the theme that emerged was: The school nurse's relationship-building and commitment are meaningful for identifying mental illness in students. Conclusion: Through the health dialogue, a relationship could be built that made it easier for the student to contact the school nurse on a later occasion. In order to identify mental illness, it was important to give the student time and space in the conversation, but also to listen and look at the whole person. The school nurse's attitude towards the student played a significant role in creating trust.
|
283 |
Patienters upplevelser av fantomsmärta : En litteraturstudie / Patients’ Experience Of Phantom Pain : A literature reviewBengtsson, Michela, Aursnes, Moa January 2023 (has links)
Bakgrund: Antalet amputationer ökar successivt varje år i Sverige och därmed möter sjuksköterskor allt fler patienter som har fantomsmärtor. För att kunna möta dessa patienter behöver sjuksköterskan ha kunskap om och förståelse för fenomenet fantomsmärta. Detta för att kunna utföra en personcentrerad vård, lindra smärta och för att kunna ge en säker vård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av fantomsmärta. Metod: Litteraturstudien utgår från elva artiklar med en kvalitativ ansats. Databassökningar genomfördes i Cinahl och PubMed. Litteraturstudiens valda artiklar har kvalitetsgranskats.Artiklarna analyserades systematiskt och kategoriserades i kategorier och underkategorier. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier: fantomsmärtan ter sig på olika sätt och användning av copingstrategier. Kategorin fantomsmärtanter sig på olika sätt underbyggdes med tre underkategorier: varierande smärtförnimmelser, påverkad psykisk hälsa och påverkad social hälsa. Kategorin användning av olika copingstrategier underbyggdes med två underkategorier: behov av hanteringsstrategier och behov av information. Konklusion: Patienterna upplevde att fantomsmärtan var en individuell upplevelse som påverkade varje patient på olika plan, vilket genererade i ett varierande behov av stöd och hantering. Genom att förstå att fantomsmärta är en individuell upplevelse kan sjuksköterskan anpassa sin omvårdnad för att möta varje patients unika behov och möjliggöra en personcentrerad vård. / Background: In Sweden, the number of amputations increase annually. As a result, registered nurses are expected to meet patients with phantom pain to a larger extent. Hence, registered nurses must have knowledge and understanding about phantom pain in order to perform person-centered care and provide safe care. Aim: The purpose of the literature review was to describe patients' experiences with phantom pain. Method: The literature review is based articles on a qualitative approach. Database searches were conducted in Cinahl and PubMed. The included articles for this literature review have been quality reviewed. The articles were systematically analyzed and categorized into themes and subthemes. Results: The analysis resulted in two main categories: the phantom pain manifests itself in different ways and the use of coping strategies. The main category phantom pain manifests itself in different ways was substantiated with three subcategories: varying pain sensations, affected mental health and affected social health. The main category use of different coping strategies was supported with two subcategories: need for coping strategies and need for information.Conclusion: The patients felt that the phantom pain was an individual experience that affected each patient in a different way, which generated a varying need for support and coping strategies. By understanding that phantom pain is an individual experience, the nurse can adjust the care to meet each patient's unique needs and enable person-centered care.
|
284 |
Sjuksköterskors erfarenhet av mötet med äldre personer med depression och nedstämdhet - En litteraturöversikt med kvalitativ ansats / Nurses’ experiences of caring for older adults with depression and melancholy – a literature review with a qualitative approachJohansson, Hilda, Axelsson, Viola January 2023 (has links)
Bakgrund: Depression och nedstämdhet är idag en våra största folksjukdomar tillsammans med hjärt- och kärlsjukdomar. Nästan ent redjedel av befolkningen kommer någon gång under sin livstid lida av en depressiv episod och stor del av dessa personer tillhör den äldre befolkningen. Samtidigt är avsaknaden av kunskap inom området störst bland denna åldersgrupp. Personcentrerat förhållningssätt med vård anpassat för personen kan leda till snabbare hjälp för personer med depression eller nedstämdhet. Syfte: syftet var att utforska sjuksköterskors erfarnehet av att möta äldre personer med deprresion och nedstämdhet i primärvården. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativa artiklar med induktiv ansats. Sökning skedde i databaserna CINAHL och PUBMED och resulterade i 11 vetenskapliga artiklar om ämnet. Analysen genomfördes enligt Fribergs fem steg. Resultat: Bristande kunskap om äldre med depression och en osäkerhet i sin yrkesroll var en bidragande faktor till att äldre personer inte fick tillräcklig vård för att moverka depression. Resultatet visa att sjuksköterskors bemötande,kommuniktion med äldre personer samt betydelsen av interventioner spelade en stor roll i att motverka det. Slutsats: Det fanns flertalet utmaningar för sjuksköterskan i att identifiera depression och nedstämdhet och det är betydelsefullt att bemöta dessa patienter på rätt sätt, att avsätta tid för samtal där sjuksköterskan ska vara lyhörd och bekräftande. / Background: Depression and melancholy are together with cardiovascular diseases the most widespread illnesses today. One third of the population will at some point experience a depressive symptom and a large proportion of these individuals belong to the elderly population. Simultaneously, the lack of knowledge in the area is paramount among this group. A person-centered approach with care adjusted for everyone can ensure that help reaches individuals with depression or melancholy quicker. Aim: The aim was to explore nurses’ experience of meeting older adults with depression and low mod in primary care. Method: Literature review of qualitative articles with an inductive approach. A search was made in CINAHL and PUBMED and resulted in 11 scientific articles on the subject. The analysis was carried out according to Friberg’s five steps. Result: A lack of knowledge about older people with depression and an uncertainty in their professional role was a contributing factor to older people not receiving sufficient care to counteract depression. The results showed that nurses' treatment, communication with the elderly person and the importance of interventions played a big role in counteracting it. The results showed that nurses' treatment, communication with the elderly person and the importance of interventions played a big role in counteracting it. Conclusion: The challenges nurses face in identifying depression show that it's important to respond to these individuals and set aside time for conversations where the nurse must be responsive and confirmatory.
|
285 |
Upplevelsen av KOL-exacerbation ur ett patientperspektiv. / The experience of COPD exacerbation from a patient perspectiveEntchov, Jasemine, Rindstig, Lisa January 2023 (has links)
Bakgrund: Sjukdomen KOL är ett allvarligt sjukdomstillstånd som innebär andnöd, nedsatt livskvalitet och begränsad fysisk kapacitet. Det är en vanlig folksjukdom i Sverige och globalt kräver sjukdomen ungefär 3 miljoner liv varje år. Det är vanligt att få tillfälliga försämringar i sin KOL i form av exacerbationer och fler än 75 % av patienterna drabbas av detta. Ofta leder exacerbationer till högre risk för en sämre sjukdomsprognos samt att dö i förtid. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av KOL-exacerbation. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats. Efter kvalitetsgranskning inkluderades tolv artiklar. Dataanalysen genomfördes med Fribergs analysmodell för kvalitativ metoddesign. Resultat: Resultatet omfattade tre huvudteman och åtta subteman. Huvudtemat Informatik med tillhörande subteman; Att bli lyssnad på, Att bli informerad och Bekräftelse. Huvudtemat Autonomi med subteman; Förlust av fysiska aspekter, Förlust av makt och kontroll och tredje huvudtemat Inre Emotionella Processer med tillhörande subteman; Ångest och oro, Rädsla samt Skuld och skam. Slutsatser: KOL-exacerbation är ett komplext sjukdomstillstånd som orsakar både fysiska och psykiska påfrestningar. Det finns därav utmaningar att vårda patienten ur ett helhetsperspektiv. Personcentrerad vård kan bidra till att patientens behov tillfredsställs även vid KOL-exacerbation. / Background: The disease COPD is a serious illness with shortness of breath, reduced quality of life and limited physical capacity. It is a common disease in Sweden as well as globally. Globally the disease claims approximately 3 million lives each year. It is common to have temporary worsening of their COPD called exacerbations and more than 75% of patients suffer from this. Exacerbations often lead to a higher risk of a worse prognosis of the disease and a premature death. Aim: The experience of exacerbation in chronic obstructive pulmonary disease - from a patient perspective. Methods: A literature review with qualitative method and inductive approach. Twelve articles were included after a quality review. The data analysis was conducted using Friberg's analysis model for qualitative method design. Results: The result comprised three main themes and eight subthemes. The main theme Informatics with subthemes: Being listened to, Being informed and Acknowledgment. The main theme Autonomy with subthemes: Loss of physical aspects, Loss of power and control and the third main theme Inner emotional processes with subthemes: Anxiety and worry, Fear and Guilt and shame. Conclusions: COPD exacerbation has a negative affect on both the physical and mental health and implies a complex medical condition. There are challenges in caring for the patient from a holistic perspective. Person-centered care can help to meet the patient's needs even during an COPD exacerbation.
|
286 |
När den som älskar slår - sjuksköterskors upplevelser av att möta våldsutsatta kvinnor : En kvalitativ litteraturöversikt / When the one who loves strikes - the nurses' experiences of meeting abused women : A qualitative literature reviewÖsterlund, Gabriella, Emmot, Linda January 2022 (has links)
Bakgrund: Vid majoriteten av kvinnofridsbrotten är förövaren anhörig eller bekant. Våldets konsekvenser kan orsaka både fysiska, psykiska och sociala svårigheter samt följa kvinnan under lång tid. Genom personcentrerat förhållningssätt kan sjuksköterskan möta kvinnan i den utsatta situationen, skapa tillit och trygghet genom att se och våga fråga. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor som utsatts för våld i nära relationer inom akut- och primärvård. Metod: Kvalitativ design med induktiv ansats. Litteraturöversikten baserades på 13 vetenskapliga artiklar där Fribergs (2017a) femstegsanalys genomförts. Resultat: Två huvudteman och sex subteman formulerades utifrån artiklarnas resultat; Omgivningens inverkan (tid och miljö, kultur och integritet, känslor i relation till mötet). Sjuksköterskors kunskapsläge (identifiering av våldsutsatthet, kompetens och utbildning, professionens ansvarsområden). Slutsatser: Sjuksköterskor uppger att tidsbrist, hög arbetsbelastning och känslor av otillräcklighet är vanligt förekommande. Sjuksköterskan behöver mental förberedelse, stöd och tydliga riktlinjer inför mötet, för att bli tryggare i sin profession. Utbildning och praktisk erfarenhet skapar bättre förutsättningar för sjuksköterskan att erbjuda god personcentrerad vård. Genom ytterligare forskning om ämnet kan sjuksköterskans förutsättningar tillika vården utvecklas och förbättras. Nyckelord: kunskap, kvalitativ design, patientmöte, personcentrerad vård, upplevelse. / Background: In the majority of women abuse, the perpetrator knew the woman. The consequences of violence can cause long lasting physical, psychological and social difficulties. Through person-centered approach, nurses can create trust and security with the right attention and questions. Aim: To describe nurses’ experiences of meeting women who have been subjected to violence in close relationships in emergency and primary health care. Method: Qualitative design with an inductive approach. The literature review was based on 13 scientific articles in which Friberg’s (2017a) five-step analysis was conducted. Result: Two main themes and six sub-themes were formulated based on the results of the articles; The impact of the environment (time and the environment, culture and integrity, Emotions in relation to the meeting). Nurses’ state of knowledge (identifying victims of violence, competence and education, responsibilities of the nursing profession). Conclusions: Nurses state that lack of time, high workload and feelings of inadequacy are common. They need mental preparation, support and clear guidelines to become more confident in their profession. Education and practical experience create better conditions for nurses to offer good person-centered care. Through further research the nurse’s conditions as well as care can be improved. Keywords: Experience, knowledge, patient-meeting, person-centered care, qualitative design
|
287 |
Patienters upplevelser av omvårdnad på akutmottagning : En litteraturstudie / Patients’ Experiences of Nursing Care at the Emergency Department : A literature reviewKällman, Fannie, Väring, Cajsa January 2021 (has links)
Bakgrund: Till akutmottagningen kommer patienter som är i behov av akut vård. Det är en enhet med hög omsättning av patienter där det förekommer ett högt tempo med snabba beslut och åtgärder. Vårdpersonal undersöker patienter och genom triagering kan vårdbehov fastställas och eventuell behandling inledas. För att säkerställa god vård regleras vården i olika lagar som samtliga i vårdteamet skall följa. Vårdteamet består av ett flertal professioner där sjuksköterskan ansvarar för samt leder omvårdnadsarbetet. Omvårdnad fokuserar på hela personen och syftar bland annat till att främja hälsa och motverka skada. Det har uppmärksammats att det finns bristande information kring patienters upplevelse av omvårdnad på akutmottagning och för att identifiera förbättringsområden och införa förbättringsarbete behöver patienters upplevelser vidare belysas. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av omvårdnad på akutmottagning. Metod: En litteraturstudie där resultatet baseras på 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats från databaserna Cinahl och PubMed. Resultatet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: De inkluderade artiklarna genererade tre teman: vikten av att bli sedd, vikten av närvarande och kompetent vårdpersonal samt vikten av god kommunikation med vårdpersonal. För en positiv upplevelse av omvårdnaden krävdes kvalificerad vårdpersonal som tillgodosåg patientens personcentrerade behov. Konklusion: Patienter upplevde god omvårdnad när kompetent vårdpersonal med ett respektfullt bemötande bedrev personcentrerad vård. När det förekom brister i kommunikationen och patienter inte fick de fundamentala mänskliga behoven tillgodosedda uppstod missnöje. Nyckelord: Akutmottagning, Omvårdnad, Patienters perspektiv, Personcentrerad vård, Upplevelser. / Background: Patients who are in need of emergency care visit the emergency department. It is a fast paced unit with a high turnover of patients involving quick decisions and actions. Nursing staff examine patients and through triage, care needs can be determined and treatment may be initiated. To ensure good care there are various laws that everyone in the care team must follow. The care team consists of a number of professions for which the nurse is responsible and leads the nursing care. Nursing aims, among other things, for promoting health, counteract injury and focus on the whole person. It has been noted that there is a lack of information about patients’ experience of nursing, and in order to identify areas for improvement and establish improvements, patients’ experiences need to be further illustrated. Aim: To illustrate patients’ experiences of nursing care at the emergency department. Method: A literature review where the result is based on 14 scientific articles with qualitative approach retrieved from the databases Cinahl and PubMed. The results were analysed based on qualitative content analysis. Results: The included articles generated three themes: the importance of being seen, the importance of present and competent healthcare professionals, and the importance of good communication with healthcare professionals. A positive experience of nursing required qualified healthcare professionals who took care of the patient´s person-centered care needs. Conclusion: Patients experienced good nursing care when competent healthcare professionals with a respectful approach provided person-centered care. Deficiencies in communication and lack of meeting the patients’ fundamental care needs led to dissatisfaction. Keywords: Emergency department, Experience, Nursing care, Patient perspective, Person-centered care.
|
288 |
Patienters perspektiv på följsamhet till egenadministrerad läkemedelsbehandling vid långvarig sjukdom : En litteraturstudie / Patients’ perspectives on adherence to self-administered medication treatment in long-term illness : A literature studyHällman, Frida, Höglund, Nathalie January 2023 (has links)
Bakgrund: Bristande följsamhet till läkemedelsbehandling är en vanlig företeelse som kan ha konsekvenser på individ-, grupp- och samhällsnivå. Sjuksköterskan har ett ansvar över den farmakologiska omvårdnaden och att stödja patientens följsamhet och adaption, vilket kräver en god relation. Relationen äventyras dock av frustration och fördomar som kan uppstå i sjuksköterskan relaterat till att patienten inte följer behandlingsplanen. En djupare förståelse och öppenhet för patientens erfarenheter, bekymmer och förhållningssätt kan bidra till den ömsesidiga tillit och förståelse som krävs för att bilda en effektiv vårdande relation med patienten. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters perspektiv på följsamhet till behandling, med fokus på ordinerad läkemedelsbehandling. Metod: Strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används för systematiska översikter. Resultat: Fynden beskriver en mångfald av perspektiv på följsamhet inklusive de synsätt, erfarenheter och förutsättningar som lägger grunden för hur patienten förhåller sig och beter sig i relation till sin ordinerade läkemedelsbehandling. Fyra teman identifierades; Patienten skapar en förståelse, Att genomgå en läkemedelsbehandling, Människan i sin kontext och Att anpassa sig till sin livssituation. Slutsats: Följsamhet till läkemedelsbehandling involverade flera interagerande ämnen som patienter hade varierande upplevelser av och förhållningssätt till; läkemedel, sjukdom, partnerskap i vården, självbild, världsbild, social identitet, välbefinnande, överlevnad och egenmakt. I samtliga fall var följsamhetsbeslut vägledda av personliga prioriteringar och baserade på de erfarenheter och uppfattningar som är unika för varje person. Följsamt beteende berodde på förmåga, medvetenhet och i viss mån förståelse. Följsamhet till läkemedelsbehandling korrelerade inte alltid med framgångsrik hantering av sjukdom och hälsa. Sjuksköterskor skulle kunna bistå patientens anpassning genom att främja delaktighet, ge goda förutsättningar för ett välgrundat beslutsfattande, och genom att stödja patientens förmåga att leva sitt liv efter sina egna preferenser och prioriteringar. För att uppnå detta är det essentiellt att etablera ett öppensinnat, hänsynsfullt och personcentrerat partnerskap med patienten. / Background: Medication non-adherence is a common phenomenon that can have consequences on an individual, group and societal level. The nurse has a responsibility for the pharmacological care and to support the patient's compliance and adaptation, which requires a good relationship. However, the relationship is jeopardized by frustration and prejudice that may arise in the nurse related to the patient not following the treatmentplan. A deeper understanding and openness to the patient's experiences, concerns and approaches can contribute to the mutual trust and understanding required to form an effective caring relationship with the patient. Aim: The aim of this literature study was to illustrate patients' perspectives on treatment adherence, with a focus on adherence to prescribed medication. Method: Structured literature study with elements of the methodology used for systematic reviews. Results: The findings describe a diversity of perspectives on compliance, including the views, experiences and conditions that lay the foundation for how the patient relates to and behaves around their prescribed medication. Four themes were identified; The patient creates an understanding, To go through pharmacotherapy. The person in their context and To adapt to one’s life situation. Conclusions: Medication adherence involved several interacting topics that patients had varying experiences of and ways of relating to; medication, disease, partnership in healthcare, personal and social identity, worldview, sense of well-being, survival and empowerment. In all cases, adherence decisions were guided by personal priorities and based on experiences and perceptions unique to that person. Adherent behavior depended on ability, awareness and, to some extent, comprehension. Medication adherence did not always correlate with successful management of illness and health. Nurses could assist the patient's adaptation by facilitating participation, providing good conditions for informed decision-making, and by supporting the patient's ability to live their life according to their own preferences and priorities. To achieve this, it is essential to establish an open-minded, considerate and person-centered partnership with the patient.
|
289 |
Patienters erfarenheter av egenvård vid diabetes mellitus typ-2 : En litteraturstudie / Patients' experiences of self-care in type-2 diabetes mellitus : A literature reviewEklund, Arvid, Yabar, Asrar Yaser January 2023 (has links)
Bakgrund: Diabetes Mellitus typ-2 är en folksjukdom som har ökat dramatisktöver hela världen de senaste decennierna. Sjukdomen är förknippad med enohälsosam livsstil samt otillräcklig kunskap och utbildning. Egenvård är en viktig och avgörande del av behandlingen. Syftet: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva individens erfarenheterav egenvård vid diabetes mellitus typ-2. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats med tematisk analys av 13vetenskapliga artiklar. Resultat: Två teman med fyra subteman identifierades: förutsättningar föregenvård med subteman: behov av kunskap och behov av stöd. Andra temat: förhålla sig till en ny vardag med subteman: livsstilsförändring och oro somföljeslagare. Slutsats: kunskapsbrist var ett hinder för hantering av egenvård. Med hjälp avkunskap om livsstilsförändringar och stöd av både närstående ochsjukvårdspersonal kan individen upprätthålla en bra egenvård. Individensegenvårdsförmåga kan påverkas av sjuksköterskans stöd. / Background: Diabetes Mellitus type 2 is a public disease that has increaseddramatically worldwide in recent decades. The disease is associated with anunhealthy lifestyle and insufficient knowledge and education. Self-care is animportant and decisive part of treatment. Aim: The purpose of this literature study was to describe the individuals’experiences of self-care in diabetes type 2. Method: A literature study with a qualitative approach with thematic analysis of13 scientific articles. Results: Two themes with four subthemes were identified: prerequisites for self-care with subthemes: need for knowledge and need for support. Second theme:relating to a new everyday life with sub-themes: lifestyle changes and anxiety asa companion. Conclusion: lack of knowledge was an obstacle to managing self-care. With thehelp of knowledge about lifestyle changes and support from both relatives andhealthcare professionals, the individual can maintain good self-care. Theindividuals’ self-care ability can be affected by the nurse’ support.
|
290 |
Personcentrerat förhållningssätt vid hjärtsvikt : en litteraturöversikt / Personcentred approach to heart failure : a literature reviewFernhagen, Birgitta, Rönnholm, Ramona January 2023 (has links)
Hjärtsvikt är ett syndrom med stor symtombörda och ses idag som en global pandemi. Följsamheten till egenvård och behandling har betydelse för patientens vardag. Ur denna synvinkel ville vi ta reda på vad det är som kan öka följsamheten. Syftet med litteraturöversikten var att belysa påverkan av personcentrerat förhållningssätt på följsamhet till egenvård och behandling hos patienter med hjärtsvikt. Metoden var en allmän litteraturöversikt med icke-systematisk och integrerad analysmetod. Inklusionskriterier var kvantitativa och kvalitativa originalartiklar med informanter med diagnosen hjärtsvikt och över 19 år och etiskt godkända. Exklusionskriterier var artiklar med andra diagnoser i titeln. Översiktsartiklar och pilotstudier exkluderades. Artiklarna som inkluderades var 13 kvantitativa, en kvalitativ och en mixad metod. I resultatet skapades två huvudkategorier och fem underkategorier. Huvudkategorierna var ”Individanpassat stöd” och Individanpassad självmonitorering med underkategorierna ”information och utbildning”, ”telefonuppföljning” och ”individualiserat mål och behandling” respektive verktyg för självmonitorering och närståendestöd/socialt stöd. Slutsatsen var att ökad följsamhet till egenvård underlättas av personcentrerat förhållningssätt där behandling och utbildning individanpassas. / Heart failure is a syndrome with a large burden of symptoms and is seen today as a global pandemic. Adherence to self-care and treatment is important for the patient's everyday life. From this point of view, we wanted to find out what it is that can increase adherence. The aim was to highlight the impact of a person-centred approach on adherence to self-care and treatment in people with heart failure. The method used was a general literature review with a non-systematic and integrated analysis method. Inclusion criteria were quantitative and qualitative original articles with informants diagnosed with heart failure and over 19 years of age and ethically approved. Exclusion criteria were articles with other diagnoses in the title. Review articles and pilot studies were excluded. 13 quantitative, one qualitative and one mixed –method original articles were included. In the result, two main categories and five subcategories were created. The main categories were "Individualized support" with subcategories information and education", "telephone follow-up" and "individualized goal and treatment". The main category Individualized self-monitoring with the subcategories, “tools for self-monitoring and close family support/social support. The conclusion was that increased adherence to self-care is facilitated by a person-centered approach where treatment and education are individually adapted.
|
Page generated in 0.0941 seconds