Spelling suggestions: "subject:"personcentered care."" "subject:"personcentred care.""
251 |
Att vårda personer med covid-19 inom akutsjukvård : en litteraturstudie / Caring for patients with covid-19 in emergency care : a literature studyBitouie, Hadis, Wikström, Sofia January 2022 (has links)
Covid-19 utbröt 2020, hälso- och sjukvården omorganiserar sina verksamheter, patienter insjuknar samt isoleras. Sjuksköterskan har en fundamental roll i akutsjukvård och förväntas kunna bedriva personcentrerad vård även i en hektisk situation. Sjuksköterskor har en klinisk erfarenhet i omhändertagandet av patienter med Covid-19, men saknar evidens riktad mot Covid-19 vilket hotar den personcentrerade vården. Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter och utmaningar av att vårda vuxna patienter med Covid-19 inom akutsjukvård under pandemin. En allmän litteraturöversikt utfördes med en systematisk design. I datainsamlingen användes två databaser, PubMed och CINAHL. Sammanlagt inkluderades 17 artiklar som analyserades i enlighet med en integrerad analys vilket utformade två huvudkategorier samt sju underkategorier. Resultatets utformade huvudkategorier belyste omvårdnadens utmaningar samt psykologiska och fysiska utmaningar under Covid-19. Flertal studier belyste vikten av teamarbetet i vårdandet och sjuksköterskor kände att given vård inte var adekvat. Dem isolerade patienterna med Covid-19 hade ett ökat behov av stöd och sjuksköterskor blev utmattade samt upplevde ångest. Skyddsutrustningen utgjorde ett hinder vid omvårdnadsåtgärder, kommunikationen försvåras till patienter och sjuksköterskorna fick skador av utrustningen. Sammanfattningsvis var vårdandet av patienter med Covid-19 psykiskt och fysiskt krävande för sjuksköterskor. Det var flertal faktorer som påverkade sjuksköterskors förmåga att utföra omvårdnad till patienterna som inte erhöll en värdig vård och teamarbete var en viktig del för patientens säkerhet samt personcentrerade vård. I framtida händelser som pandemier behövs specialistsjuksköterskor för att de har en högre omvårdnadsintention och utgör en viktig del i det tvärprofessionella vårdteamet. / Covid-19 erupted in 2020, the health services reorganized it’s operations, patients became ill and isolated. Nurses have a fundamental role in emergency care and are expected to provide person-centered care, even in a hectic situation. Nurses have a clinical experience in the care of patients with Covid-19, but the lack of evidence about Covid-19 threatens the personcentered care. The aim was to illuminate nurses´ experiences and challenges of caring for adult patients with Covid-19 in emergency care during the pandemic. A general literature review with a systematic design was performed. In the data collection two databases were used, PubMed and CINAHL. In total, 17 articles were included and analyzed in accordance with an integrated analysis that designed two main categories and seven subcategories. The main categories of the results highlighted the challenges of nursing as well as psychological and physical challenges during Covid-19. Many studies highlighted the importance of teamwork in care and nurses felt that the care provided was not sufficient. The isolated patients with Covid-19 had an increased need for support and nurses became exhausted and experienced anxiety. The protective equipment contributed an obstacle to nursing activities, the communication to patients became difficult and the nurses were physically affected by the protective equipment. In conclusion, caring for patients with Covid-19 was mentally and physically demanding for nurses. There were several factors that affected nurses´ ability to provide care to patients who did not receive valuable care and teamwork was an important part of patient safety and person-centered care. In future events such as pandemics, specialist nurses are needed because of their higher nursing intentions and their important role in the interprofessional team.
|
252 |
Att vårda på frontlinjen mot Covid-19 : en litteraturöversikt / Nursing on the frontline against Covid-19 : a literature reviewBergström, Madelene, Gustafsson, Sabine January 2022 (has links)
Bakgrund: Covid-19 pandemin har påverkat hela världens hälso- och sjukvård. Sjuksköterskoromplaceras till olika Covid-19 avdelningar som bedriver akutsjukvård. Det finns en varieradkompetens och erfarenhet hos sjuksköterskorna men de arbetar tillsammans på frontlinjen föratt vårda allvarligt sjuka patienter med Covid-19. Sjuksköterskor som vårdar patienter medCovid-19 har en inverkan och god insyn på hur vården sett ut under pandemin. Det finnsfaktorer som är alarmerande vilket kan ha lett till att den personcentrerade vården varit och ärfortsatt åsidosatt. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskor vid frontlinjens erfarenhet och upplevelser av attvårda patienter med Covid-19 under pandemin. Metoden som användes för att kunna besvarasyftet var en allmän litteraturöversikt. Data insamlades genom två databassökningar viaPubMed och CINAHL Complete som i huvudsak är omvårdnadsinriktade. Integrerad analysanvändes som dataanalys. Resultatet utformades av sammanlagt 17 artiklar som besvaradesyftet av litteraturöversikten. Resultat: Det framkommer två huvudkategorier och sju tillhörande underkategorier. Det mestövergripande var att frontlinjens sjuksköterska kunde genomföra omvårdnad med hjälp av ensträvan efter vårdrelationen. Sjuksköterskans roll fick en ny betydelse samt att teamarbetetinom omvårdnaden blev framträdande. Det framkom även hinder för omvårdnaden underpandemin. Resultatet visar att det vårdrelationen försämrades, det fanns en bristandekompetens och erfarenhet. Frontlinjens sjuksköterska jobbade i en utmanande arbetsmiljömed både fysiska och psykiska påfrestningar. Slutsats: Vårdandet av patienter med Covid-19 var utmanande, pandemin visar brister i hälsooch sjukvården. Det finns olika faktorer som påverkar hur frontlinjens sjuksköterska kan ochutför sitt arbete. Den personcentrerade vården och patientsäkerheten var både reducerad ochåsidosatt. Även vid extrema omvårdnadsmiljöer som pandemin medfört, får inte en avspecialistsjuksköterskans kärnkompetenser glömmas bort. Uppkomsten av framtidapandemier är inte uteslutet vilket betyder att mer kunskap och beredskrapträning är sätt attförbereda specialistsjuksköterskor inför liknande scenarion för att minimera risken att kärnkompetenserna bortses. / Background: The Covid-19 pandemic has affected the health care of the whole world. Nurses are reassigned to various Covid-19 departments that provide emergency care. There is a varied competence and experience of the nurses, but they work together on the front line to care for seriously ill patients with Covid-19. Nurses who care for patients with Covid-19 have an impact and good insight into what care looked like during the pandemic. There are factors that are alarming, which may have led to the person-centered care being and still being neglected. Aim: The aim was to describe nurses at the frontline experience of caring for patients with Covid-19 during the pandemic. The method used to be able to answer the purpose was a general literature review. Data were collected through two database searches via PubMed and CINAHL Complete, which are mainly nursing-oriented. Integrated analysis was used as a data analysis. The results were designed from a total of 17 articles that answered the purpose of the literature review. Results: There are two main categories and seven associated sub-categories. The most general thing was that the frontline nurses could carry out nursing with the help of an aspiration for the care relationship. The role of the nurse took on a new meaning and the teamwork in nursing became prominent. There were also obstacles to nursing during the pandemic. The results show that the care relationship deteriorated, there was a lack of competence and experience. The frontline nurses worked in a challenging work environment with both physical and mental strain. Conclusion: The care of patients with Covid-19 was challenging, the pandemic shows shortcomings in health care. There are various factors that affect how the frontline nurse can and does her job. Person-centered care and patient safety were both reduced and neglected. Even in extreme nursing environments caused by the pandemic, one of the specialist nurse's core competencies must not be forgotten. The emergence of future pandemics is not ruled out, which means that more knowledge and emergency training is a way to prepare specialist nurses for similar scenarios to minimize the risk of core competencies being disregarded.
|
253 |
Personcentrerad vård vid kronisk smärta - Sjuksköterskans erfarenheter : En litteraturstudie / Person-centered care for chronic pain - The nurse’s experience : A literature studyCarlsson, Carolina, Ibishi, Elsa January 2022 (has links)
Bakgrund: Kronisk smärta är ett hälsoproblem med en negativ påverkan på människors livskvalité. En av sjuksköterskornas kärnkompetenser är personcentrerad vård vilket visar ha ett positivt inflytande på kvalitén på patientens omvårdnad. Syfte:Att belysa sjuksköterskans erfarenheter av personcentrerad vård vid kronisk smärta. Metod: En allmän litteraturstudie vilket resulterade i nio resultatartiklar. Resultat:Presenteras i två kategorier: Relationen mellan sjuksköterskan och patienten är betydelsefull för personcentrerad vård och Hinder för personcentrerad vård med treunderkategorier: Sjuksköterskans bristande förtroende till patienten med kronisk smärta, Sjuksköterskans bristande kunskap om kronisk smärta och Samarbetshinder mellan sjuksköterska och patient för effektiv smärtbehandling vid kronisk smärta. Konklusion: Personcentrerad vård skapar en relation mellan sjuksköterskan och patienten som är viktig för att skapa en gynnsam vård kring kronisk smärta, vilket bidrar till positiva förändringar i patientens livsstil samt smärthantering. Sjuksköterskornas förtroendebrist och kunskapsbrist bidrar till en begränsning för patientens smärtbehandling. Sjuksköterskor behöver smärtutbildning för att förbättra attityder kring smärttillstånd vilket kan bidra till en god omvårdnadsprocess. / Background: Chronic pain is a health problem that negatively impacts people's quality of life. One of the nurses' core competencies is person-centered care, which shows that they positively influence the quality of the patient's nursing. Purpose: To shed light on the nurse's experiences of person-centered care for chronic pain. Method: A general literature study which resulted in nine result articles. Results:Presented in two categories: The relationship between the nurse and the patient is important for person-centered care and Barriers to person-centered care with threesubcategories: The nurse's lack of trust in the patient with chronic pain, The nurse's lack of knowledge chronic pain and Barriers to cooperation between nurse and patient to effective pain treatment in chronic pain. Conclusion: Person-centered care creates a relationship between the nurse and the patient that is important for creating favorable care for chronic pain, which contributes to positive changes in the patient's lifestyle and pain management. The nurses' lack of trust and knowledge contributes to limiting the patient's pain treatment. Nurses need pain training to improve attitudes about pain conditions, which contributes to a good nursing process.
|
254 |
Fysisk aktivitet som egenvård vid artros : Att utstå smärta för sitt eget bästa / Physical activity as self-care in osteoarthritis : To endure pain for one's own goodBengtsson, Emelie, Skantz, Jennie January 2022 (has links)
Bakgrund: Artros är den vanligaste ledsjukdomen som orsakar funktionsnedsättning globalt. Effektivaste behandlingen för artros är egenvård i form av fysisk aktivitet, som dock kan bli problematiskt då ett vanligt symtom är smärta. En god följsamhet till egenvård hos patienter med artros kan innefatta personcentrerad omvårdnad, med beaktning för patientens önskemål och individuella förutsättningar. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av fysisk aktivitet som egenvård hos personer med artros. Metod: Studien har genomförts som en allmän litteraturöversikt med en induktiv ansats som baserats på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Tre huvudkategorier framkom; Hinder och möjligheter för fysisk aktivitet, Fysisk aktivitet som egenvård samt Behovet av stöd. Motivation är avgörande för patientens följsamhet till egenvården, som kan möjliggöras genom stöd från vården, familj och vänner samt hjälpmedel. Rätt kunskap om sjukdomen samt en individanpassad omvårdnad är betydande för patientens följsamhet. Konklusion: Stöd kan uppnås med en personcentrerad omvårdnad genom engagemang och kontinuitet från vården kombinerat med ett egenvårdsprogram samt stöd från familj och vänner, kan personens egenförmåga stärkas. Dessa faktorer hjälper patienter att utmana smärtan med fysisk aktivitet, som i sin tur bidrar till förbättring av sjukdomen i form av smärtreducering. / Background: Osteoarthritis is the most common joint disease that causes disability globally. The most effective treatment for osteoarthritis is self-care in the form of physical activity, which can be problematic as a common symptom is pain. Good adherence to self-care in patients with osteoarthritis may include person-centered care, considering the patient’s wishes and individual conditions. Aim: The aim was to describe experiences of physical activity as self-care in people with osteoarthritis. Method: The study was conducted as a general literature review with an inductive approach based on ten scientific articles. Results: Three main categories appeared; Obstacles and opportunities for physical activity, Physical activity as self-care and the need for support. Motivation is crucial for the patient's compliance to self-care, which can be made possible through support from care, family and friends as well as aids. The right knowledge of the disease as well as individualized care are significant for the patient's compliance. Conclusion: Support can be achieved with a person-centered nursing through commitment and continuity from the care combined with a self-care program as well as support from family and friends, the person's self-efficacy can be strengthened. These factors help patients challenge the pain with physical activity, which in turn contributes to the improvement of the disease in the form of pain reduction.
|
255 |
Personer med långvarig smärtas upplevelser av icke farmakologisk behandling : En litteraturöversikt / The experience of non-pharmacological treatment from persons with long term pain : A literature reviewBaecklund, Miriam, Johansson, Anton January 2022 (has links)
Bakgrund: Smärta är det vanligaste symtomet för vilket personer söker vård. Långvarig smärta behandlas ofta farmakologiskt och i Europa använder hälften av alla med långvarig smärta farmakologisk behandling. Sjuksköterskan kommer oavsett arbetsområde att möta personer med långvarig smärta. Då den farmakologiska behandling som erbjuds ofta upplevs som bristande är det viktigt att sjuksköterskan är insatt i icke farmakologiska behandlingsalternativ och hur patienter upplever dessa. Syfte: Syftet var att undersöka personer med långvarig smärtas upplevelser av icke farmakologisk behandling. Metod: En allmän litteraturstudie där 12 artiklar granskades och analyserades med en tematisk analys. Resultat: Upplevelsen var att icke farmakologisk behandling gav smärtlindring. Behandlingarna som utfördes i grupp medförde en stark känsla av gemenskap och tillhörighet där stödet från gruppen hjälpte personerna att hantera sin smärta på ett konstruktivt sätt. Behandlingarna hade även en positiv inverkan på upplevd kontroll över hälsan, detta genom att motivera till förändrade attityder och eller livsstilsförändringar. Det förekom en rad hinder vid användandet, däribland bristande kunskaper om behandlingarnas metod och syfte samt låg tillgänglighet. Konklusion: Många upplever en god smärtlindring av icke farmakologiska metoder och därmed bör dessa användas mer av sjuksköterskor i dagens hälso- och sjukvård. / Background: Pain is the most common symptom for which people seek healthcare.Long-term pain is often treated pharmacologically and in Europe, half of allindividuals with long-term pain use pharmacological treatment. Regardless of workarea, nurses will encounter people with long-term pain. Since pharmacologicaltreatment often is perceived as deficient, it is important that nurses are familiar withnon-pharmacological alternatives and how patients experience these. Aim: The aimwas to investigate the experience of non-pharmacological treatment from personswith long term pain. Method: A general literature study in which 12 articles wereexamined and analyzed with a thematic analysis. Results: The experience was thatnon-pharmacological treatment provided pain relief. The treatments performed ingroups brought a strong sense of community and belonging where the support fromthe group helped the people to manage their pain in a constructive way. Thetreatments also had a positive effect on perceived control over health, this bymotivating to change attitudes and or lifestyle changes. There were a number ofbarriers including a lack of knowledge about the method and purpose of thetreatments and low availability. Conclusion: Many people experience good pain relieffrom non-pharmacological methods and therefore should be used more by nurses intoday's health care.
|
256 |
Sjuksköterskors perspektiv kring personcentrerad vård : En allmän LitteraturöversiktAziz, Shirin, Fero Mohamed, Asho January 2022 (has links)
BAKGRUND: Begreppet personcentrerad vård är den vård som ges utifrån patientens egna förutsättningar, vilket även bygger på relationen mellan sjuksköterskan och patienten. Personcentrerad vård lägger främst tonvikt på partnerskap, delat beslutsfattande och samarbete. Sjuksköterskor är enligt lag ansvariga att förse patienter med en väl anpassad personcentrerad vård. Patientdelaktigheten samt patientberättelserna är två centrala erfarenheter som gynnar personcentrerad vård. Tidigare forskning visade att patienter samt anhöriga upplevde att sjuksköterskans kommunikation, vårdrelation och det pedagogiska förhållningssättet samt erfarenhet är centrala aspekter att ta hänsyn till i personcentrerad vård. SYFTE: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge personcentrerad vård. METOD: Allmän litteraturöversikt genomfördes för detta examensarbete. 11 Kvalitativa artiklar och 2 kvantitativa artiklar valdes och analyserades. RESULTAT: I resultatet framkom det tre teman, vilket beskrev sjuksköterskors erfarenheter av att ge personcentrerad vård. Dessa teman är: att skapa goda relationer, att kommunicera samt att utveckla sjuksköterskans kompetenser. Erfarenheterna som påverkade personcentrerad vård utifrån sjuksköterskors perspektiv inkluderade bland annat patienters och anhörigas delaktighet, men även samarbetet mellan professionerna. SLUTSATS: I slutsatsen framkom det att skapa goda relationer baserad på ömsesidighet med patienter, anhöriga och arbetsteamet.
|
257 |
Hur personer med psykisk ohälsa uppleversjuksköterskans bemötande – En litteraturöversikt / How people with mental illness experience the interaction with a nurse – A literature reviewBlomqvist, Anna, Ginsby, Angelica January 2020 (has links)
Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett stigande folkhälsoproblem där existentiella frågor ofta förbises i vården. Det framkommer att tidsbrist samt brist på kunskap är utmaningar som sjuksköterskan ställs inför i mötet med personer som upplever psykiska besvär.Syfte: Att beskriva hur personer med psykisk ohälsa upplever bemötandet från sjuksköterskor inom hälso- och sjukvård. Hahekfbdsölgsgsdgjsg,jsbg,msbdgjsdgjsgdkjgsdkgsdkjgskdjgs Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats där resultatet baserades på 15 vetenskapliga artiklar som hämtades från databaserna CINAHL, SveMed+ samt PsycINFO. Resultat: Utifrån det resultat som sammanställts framkom att upplevelsen av vården formades av sjuksköterskans bemötande. Sjuksköterskornas förhållningssätt samt möjligheten att bygga en relation lade grunden för den fortsatta upplevelsen av vården. Olika attityder samt beteenden från sjuksköterskorna var faktorer som kunde påverka upplevelsen negativt. Relationen var beroende av sjuksköterskans återkoppling i mötet. Flertalet studier visade att tidsbrist var en faktor som påverkade möjligheten till delaktighet. Sjuksköterskan sågs även ha en viktig roll för att främja personer med psykisk ohälsas möjlighet till delaktighet. När vården i högre utsträckning utformades tillsammans med personen framkom upplevelser av att sjuksköterskan fick en fördjupad förståelse för situationen samt att detta kunde delas med övriga i vårdteamet för att anpassa vården efter personens egna tankar samt önskemål.Slutsats: Ett reflekterande förhållningssätt samt en god relation kan bidra till att upplevelsen av vården förbättras. En ökad kunskap om psykisk ohälsa kan ge sjuksköterskan bättre verktyg i bemötandet av personer som upplever denna typ av problematik, vilket skulle kunna öka sjuksköterskans initiativtagande till samtal rörande den psykiska ohälsan. / Background: Mental illness is a rising health problem seen worldwide where existential issues are often overlooked in healthcare. It appears that lack of time and lack of knowledge are challenges that the nurse is faced with in meeting people who experience mental health problems.Aim: To describe how people with mental illness experience the initial contact with a nurse. Method: A literature review with a qualitative approach where the result is based on 15 scientific articles retrieved from the databases CINAHL, SveMed + and PsycINFO.Results: Based on the results compiled, it emerged that the experience of care was shaped by the nurse's treatment. The nurses' approach and the opportunity to build a relationship laid the foundation for the continued experience of care. Different attitudes and behaviours from the nurses were factors that could affect the experience negatively. The relationship was dependent on the nurse’s feedback in the meeting. Most studies showed that lack of time was a factor that affected the possibility of participation. The nurse was also seen to have an important role in promoting the person who experiences mental illness’ opportunity for participation. When the care was designed to a greater extent together with the person who suffers from mental illness, experiences emerged that the nurse gained an in-depth understanding of the situation and that this could be shared with others in the care team to adapt the care to the person’s own thoughts and wishes.Conclusion: A reflective approach and a good relationship can contribute to improving the experience of care. Increased knowledge of mental illness can give the nurse better tools in the treatment of these people, which could increase the nurse's initiative in conversations about mental illness.
|
258 |
Sjuksköterskors erfarenheter av mötet med flyktingar som lider av psykisk ohälsa / Nurses' experiences of meeting with refugees suffering from mental illnessHassel, Cathrine, Lilja, Inger January 2019 (has links)
Bakgrund: Att möta flyktingar är många gånger en del av sjuksköterskans dagliga arbete. Vårdcentralen är första instansen för att få hjälp med hälsan. Här kan man upptäcka fysiska problem men även psykisk ohälsa eftersom dessa personer kan ha varit med om svåra händelser och trauman. Det ställs stora krav på sjuksköterskans förmåga att förstå och bemöta dessa personer på ett konstruktivt och värdigt sätt. Denna studie syftar till att öka kunskap om sjuksköterskans erfarenheter av såväl bra som mindre bra möten. Förhoppningen är att insikt om sjuksköterskans upplevelser av dessa möten i sin tur skall kunna leda till optimerad vård för denna patientgrupp. Syfte: Aktuell delstudie har till syfte att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av mötet med flyktingar som visar sig lida av psykisk ohälsa. Metod: Metoden som användes var kvalitativ baserad på critical incident. Datainsamlingen bestod av berättelser från åtta sjuksköterskor, alla verksamma på vårdcentraler på olika orter i Västra Götalandsregionen. Baserat på studiens syfte delades meningsenheterna därefter in i subkategorier, kategorier och teman. Resultat: I resultatet framkommer att sjuksköterskorna upplever utsatthet genom att känna sig osäkra och otillräckliga. Det finns en stor erfarenhet och kompetens men tidsaspekten skapar otrygghet och gör att de inte kan utnyttja sin kompentens till fullo. Slutsats: Det finns en stor erfarenhet och kompetens hos sjuksköterskorna men tidsbrist och upplevelsen av att vara otillräcklig gjorde att det framkom en osäkerhet hos sjuksköterskorna. Upplevelsen av att inte ha tid att förbereda mötet upplevdes negativt och blev ett hinder i att försöka skapa trygghet. Då den erfarna sjuksköterskan hade tid att förbereda mötet, blev mötet det goda mötet, både för sjuksköterskan och flyktingen. / Background: Meeting refugees is often a part of the nurse's daily work. The health center is the first instance to receive help with different kind of problems with health, physical problems but also mental problems. They may occur due to the difficult events and traumas these people may have experienced. There are great demands on the nurse's ability to understand and meet these persons in a constructive and dignified manner. This study aims to increase knowledge of the nurse's experiences of both successful and less successful meetings. We hope that this will generate insight into the nurse's perception of the meetings and subsequently lead to optimized care for this patient group. Aim: Current sub-study has the purpose of describing nurses' experiences of meeting with refugees who are suffering from mental problems. Method: The method used was qualitative based on critical incident technology. The data collection consisted of stories from eight nurses, all active at health centers in various locations in the Västra Götalandregion. Based on the purpose of the study, the meaning units were then divided into subcategories, categories and themes. Results: The result shows that the nurses experience vulnerability by feeling insecure and inadequate. There is a great deal of experience and expertise, but the time aspect creates insecurity and makes them unable to fully utilize their competences. Conclusion: There is a great deal of experience and expertise among the nurses, but the lack of time and the experience of being insufficient meant that there was an uncertainty among the nurses. The experience of not having time to prepare the meeting was perceived negatively and became an obstacle in trying to create security. When the experienced nurse had time to prepare the meeting, the meeting could be “the good meeting”, both for the nurse and the refugee.
|
259 |
Antikroppar och antirörelser : Varför föräldrar väljer att inte vaccinera sina barn / Antibodies and anti-movements : Why parents chose not to vaccinate their childrenJohansson, Agnes, Sannerblom Vargas, Carolina January 2019 (has links)
Background: The anti-vaccination movement has gained attention in the media over the last few years, which has revived the debate as to whether parents should vaccinate their children or not. Infections, whose incidence has previously been declining as a result of compliance to national immunization programmes, have made a resurgence and the protection of the society that comes with vaccinations is decreasing. Vaccines are one of the most cost-efficient measures available to health care to prevent spreading of diseases and decrease mortality at the population level. Aim: To study the factors that influence parents’ decisions not to vaccinate their children in accordance with national immunization programmes to increase the understanding of these decisions. Method: A scoping review of articles retrieved from the databases PubMed and CINAHL. A content analysis was used to interpret content and create context. The result was based on 23 articles. Results: Several reasons why parents don't vaccinate their children were uncovered. A fear of adverse effects and a lack of trust in health care, authorities and vaccines were prominent reasons for vaccination refusal. Where parents gathered information, how they defined health and culture or religion where other factors that influenced the decision not to vaccinate. Conclusion: The main findings indicate a lack of trust in authorities, health care or vaccines among parents. Gathering information from the internet and media have contributed to ignorance about and a fear of the effects of vaccines. Health care staff need to improve their person-centered care and adapt information about vaccines to the recipient. / Bakgrund: Antivaccinationsrörelsen har fått medial uppmärksamhet de senaste åren, vilket har aktualiserat debatten huruvida föräldrar ska vaccinera eller inte vaccinera sina barn. Infektioner, vars utbredning tidigare minskat till följd av följsamhet till vaccinationsprogram, har åter fått fäste och det samhällsskydd som följer vaccinationer har minskat. Vaccin är en kostnadseffektiv åtgärd inom hälso- och sjukvården för att förhindra smittspridning och minska mortaliteten på befolkningsnivå. Syfte: Undersöka faktorer som påverkar föräldrars beslut att inte vaccinera sina barn enligt nationella vaccinationsprogram för att öka förståelsen för dessa beslut. Metod: Scoping review baserad på artiklar hämtade ur databaserna PubMed och CINAHL. Innehållsanalys tillämpades för att förstå innehåll och skapa sammanhang. Resultatet baseras på 23 artiklar. Resultat: I resultatet framkom olika skäl till att föräldrar inte vaccinerar sina barn. Rädsla för biverkningar och bristande tillit till sjukvården, myndigheter och vaccin var framträdande orsaker till vaccinvägran. Var föräldrar inhämtade information, hur de definierade hälsa samt kultur och religion var andra faktorer som påverkade beslutet att inte vaccinera. Slutsats: Resultatets primära fynd baseras på någon form av bristande tillit till myndigheter, sjukvården eller vaccin hos föräldrarna. Internet och media som informationskälla har bidragit till felaktiga uppfattningar om och rädsla för vacciners effekt. Sjukvården måste bli bättre på personcentrerad vård och individanpassa information om vaccin.
|
260 |
Kvinnors erfarenheter av att genomgå missfall : En litteraturstudie / Women´s experiences of undergoing miscarriage : A literature reviewLenngren, Paulina, Palomäki, Johanna January 2021 (has links)
Background: Almost 20 percent of known pregnancies end in miscarriage. The main reason to why miscarriage occur is chromosome defects. It is of great importance that healthcare professionals provide support and adequate information to women who is experiencing miscarriage. Person-centered care should be implemented which can indicate respect for integrity, autonomy and promotion of women's participation. Aim: The aim of the literature review was to describe women´s experiences of undergoing miscarriage. Method: This study applies a thematic analysis. Eleven articles were included in the analysis. Results: Three main themes with eight subthemes were identified. Lacking information with subthemes expectations, diagnosis and treatment and follow-up care. Psychological effects with subthemes worry, grief and shame and guilt. Emotional processing with subthemes support from partner or related parties and professional support. Conclusion: Lack of information, mental strain and lack of emotional support were factors that influenced woman’s experience and permeated most of the literature study’s results. To provide person-centered and patient-safe care for women who is experiencing miscarriage, further in-depth studies of the subject is essential. / Bakgrund: Ca 20 procent av alla graviditeter slutar i missfall där främsta orsaken är kromosomfel. Det är av stor vikt att vården ger stöd och adekvat information till kvinnor som genomlever missfall. Personcentrerad vård bör tillämpas, vilket kan innebära respekt för integritet, autonomi samt att främja kvinnans delaktighet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors erfarenheter av att genomgå missfall. Metod: Litteraturstudien tillämpar en tematisk dataanalys. Elva stycken artiklar inkluderades i dataanalysen. Resultat: Tre huvudsakliga teman och åtta subteman identifierades; Bristfällig information med subteman förväntningar, diagnos och behandling samt uppföljning. Psykisk påfrestning med subteman oro, sorg samt skam och skuld. Emotionellt stöd med subteman stöd från partner eller närstående samt professionellt stöd. Slutsats: Bristfällig information, psykisk påfrestning och brist på emotionellt stöd var faktorer som influerade kvinnors erfarenheter och genomsyrar majoriteten av litteraturstudiens resultat. För att bedriva personcentrerad och patientsäker vård för kvinnor som genomlever missfall är vidare fördjupning i ämnet grundläggande.
|
Page generated in 0.176 seconds