Abstrakt Syfte Syftet med studien är att beskriva och jämföra patienters egenskattade uppfattning av vårdkvalitet i samband med gastroskopiundersökning vid öppen mottagning respektive planerad mottagning samt att identifiera eventuella skillnader i den patientupplevda vårdkvaliteten i de två olika besöksformerna.     Introduktion Den svenska hälso- och sjukvården strävar efter en jämlik och kvalitativ god vård. Patienter ska i enlighet med svensk sjukvårdslag ges möjlighet att påverka den egna vården och ska så långt det är möjligt utformas i samråd med patienten. Trots detta har patienters upplevelser av vårdkvaliteten vid gastroskopiska undersökningar sparsamt studerats.     Metod En deskriptiv tvärsnittsstudie utfördes vid en endoskopimottagning vid ett universitetssjukhus i norra delen av Sverige.     Resultat Data samlades från 105 patienter med hjälp av instrumentet KUPP. Socio-demografisk data påvisade en signifikant medelålderskillnad där de patienter som sökte planerad mottagning var äldre jämfört med patienterna i den öppna mottagningsgruppen (p<0,016). Patienternas egenskattade upplevelse av vårdkvalitet jämfördes och visade en signifikant skillnad mellan patienters upplevelser av bristande vårdkvalitet avseende vårdatmosfär i gruppen öppen mottagning jämfört med gruppen planerad mottagning (p<0,046).   Konklusion Studien ger en fingervisning om att patienter i högre grad upplever bristande kvalitet vad gäller vårdatmosfären i den öppna mottagningsgruppen jämfört med den planerade mottagningsgruppen. Denna kunskap kan ligga till grund för en förändrad vårdprocess så att de patienter som söker öppen mottagning i framtiden känner en högre personlig vårdkvalitet.

Sambandet mellan patienters förväntningar inför axeloperation och i vilken utsträckning dessa påverkar den upplevda nöjdheten är inte entydigt. Positiva förväntningar är viktiga samtidigt som orealistiskt höga förväntningar kan ge lägre patientnöjdhet. Uppföljning utifrån individens upplevelse är viktig för att följa resultat och öka patientnöjdheten i en personcentrerad vård. Syftet med denna studie var att redogöra för en grupp axelopererade patienters mål inför operation, måluppfyllelse efter ett år och undersöka eventuella samband mellan olika förväntningar och grad av måluppfyllelse. Syftet var också att beskriva upplevd livskvalitet före och ett år efter operation, korrelera skattad livskvalitet och måluppfyllelse efter ett år samt undersöka eventuella skillnader i skattade värden beroende på bakgrundsfaktorer. Metoden var en  korrelerande prospektiv registerbaserad studie. Huvudresultatet visade hög grad av patientnöjdhet både för skattad livskvalitet och uppfyllelse av personligt mål, sambandet mellan dessa värden var starkt. Smärtfrihet var den vanligaste förhoppningen. Signifikant samband mellan olika förväntningar och uppnått mål sågs i grupperna ¨återgå till arbete¨ och ¨smärtfri nattetid¨. Kvinnor skattade signifikant lägre värden än män före operation men ingen signifikant skillnad kan ses vid ettårsuppföljningen. Slutsatsen var att undersökningsgruppen inför operation hade höga förväntningar och att dessa i stor utsträckning uppnåtts. Likaså sågs tydlig ökning i skattad livskvalitet. Minskad smärta/smärtfrihet var tydligt den viktigaste förväntan inför operation. Denna utvärdering av patientens upplevelse av måluppfyllelse och livskvalitet kan ge återkoppling i arbetet för att stärka och utveckla en personcentrerad vård. / The correlation between the expectations before shoulder surgery and to which extent they affect patient satisfaction is not unambiguous. Positive expectations are important whilst unrealistic expectations could lead to reduced patient satisfaction. Follow up based on the experiences of the individual is important to follow results and increase patient satisfaction in a person centred care. The aim of this study was to narrate the preoperative goals and the fulfilment of these goals after one year for a group of patients who had undergone shoulder surgery and to investigate the eventual relationship between different expectations and degree of goal fulfilment. The aim was also to describe the perceived life quality before and one year after surgery, to correlate perceived life quality and goal fulfilment after one year and to examine eventual differences in assessed values due to demographic factors. The method was a correlative prospective register based study. The main result showed high degree of patient satisfaction for both assessed life quality and fulfilment of personal expectations, the correlation between these values where strong. Relief of pain was the most common expectation. Significant correlation between expectations and goal assessment where seen in the groups ¨return to work¨ and ¨relief of nocturnal pain¨. Women assessed significant lower values than men before operation but no significant differences where seen at the follow-up after one year. The conclusion was that the study population had high preoperative expectations and that these where fulfilled to a great extent. An explicit increase in perceived life quality was also seen. Relief or reduction of pain was clearly the most important expectation before surgery. This evaluation of patients’ sense of goal fulfilment and perceived life quality might give feed back in the work to strengthen and generate a person centred approach.

No description available.