Bakgrund: Personer med en kronisk obstruktiv lungsjukdom kan ha många besvärande symtom. Andnöd är ett betydande symtom som ofta påverkar personernas liv avsevärt och försämrar livskvalitén. Tidigare forskning visar på att personer med en kronisk obstruktiv lungsjukdom inte får palliativ vård i samma utsträckning som personer med andra luftvägssjukdomar. Det kan vara betydande kunskap för sjuksköterskan att förstå patientens upplevelse av att leva med sjukdomen för att kunna bemöta dessa personer på bästa sätt. Syfte: Syftet var att beskriva symtom och utmaningar, utifrån patientens perspektiv, med fokus på palliativ vård hos personer med kronisk obstruktiv lungsjukdom.  Metod: En litteraturöversikt grundat på 15 vetenskapliga artiklar. Resultat: De huvudteman som kunde utkristallisera sig från dataanalysen var; fysiska symtom, psykiska symtom, hantering av det dagliga livet, information och kommunikation och existentiella utmaningar. Det mest genomgående betydande symtomet i artiklarna var det fysiska symtomet andnöd. Flertalet artiklar konstaterade att deltagarna önskade mer information om sin sjukdom, prognos och vård vid livets slut. De flesta var positiva till att inleda samtal om palliativ vård i ett tidigt skede i sjukdomen.  Slutsats: Att få personer med KOL får palliativa insatser kan bero på att sjukdomsprognosen är så pass oviss att man inte vet när man ska börja ha samtal om den sista tiden i livet. Denna litteraturöversikt visar på att palliativ vård välkomnas av personer med KOL i ett tidigt skede i sjukdomen då de lättare kan acceptera sin situation och besvärliga symtom. / Background: People with chronic obstructive pulmonary disease have several severe symptoms. Shortness of breath is a significant symptom that affects people´s lives considerably and impairs their quality of life. Previous research shows that people with chronic obstructive pulmonary disease do not receive palliative care to the same extent as other. It is important knowledge for the nurse to understand the patients´ experiences of living with the disease to treat these people in the best possible way.  Aim: The aim was to describe the symptoms and challenges, through patient´s perspective, with emphasis on palliative care in people with chronic obstructive pulmonary disease. Method: A literature review based on 15 scientific articles. Results: The main themes from the data analysis were physical symptoms, psychological symptoms, management of daily life, information and communication and existential support. The most consistently significant symptom in the articles was the physical symptom shortness of breath. Several articles stated that participants wanted more information about their illness, prognosis and care at the end of their lives. Most people were positive about initiating conversations about palliative care at an early stage of the disease. Conclusion: Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) affects the person with many troublesome symptoms, regardless of what phase you are in the disease progression. This literature review shows that palliative care is welcomed by people with COPD at an early stage in the disease, because they can more readily accept their situation.

Bakgrund: Covid-19 pandemin ställde våren 2020 om primärvårdens arbetssätt till mer digitala möten för att skydda riskgruppspatienter och minska smittspridningen i samhället. För sjuksköterskor var detta ett nytt arbetssätt som tidigare inte praktiserats inom Närhälsan. Närhälsans applikation Närhälsan Online lanserades några år tidigare men var fokuserad på läkarbesök. Under våren 2021 infördes Närhälsan Online på samtliga vårdcentraler Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av digitala vårdmöten via Närhälsan Online. Metod: Semistrukturerade intervjuer med 10 sjuksköterskor genomfördes. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskorna uppskattade digitala vårdmöten och såg möjligheter att påverka sin arbetsmiljö på ett sätt som tidigare ej varit möjligt. Sjuksköterskorna såg också en möjlighet att få en ökad inblick i patienternas liv när mötet flyttade från vårdcentralen och hem till patienten eller dennes arbete. Vinster sågs med att mötena blev effektivare och patienterna sparade tid och pengar när de inte behövde resa till vårdcentralen eller ta ledigt från sina arbeten. Fler patienter kom till de planerade mötena när dessa skedde digitalt. Svårigheter sågs i att det var få patienter som bokade sig själva på besök samt att det fanns språkliga och tekniska hinder som påverkade mötena. Slutsats: Resultatet visar att digitala vårdmöten är ett bra komplement till fysiska möten på vårdcentralen. De fysiska mötena måste alltid finnas men att ge patienter möjlighet att träffas digitalt har öppnat för nya möjligheter. Fler patienter nås och en del som tidigare avbokat sina möten på vårdcentralen visar sig komma mer på det digitala mötet. / Background: In the spring of 2020, the Covid-19 pandemic changed the way primary healthcare was performed. Digital encounters increased in order to protect patients in risk groupsand reduce the spread of infection in society. For nurses, this was a new way of working that had not previously been practiced in primary health care. Närhälsan's application Närhälsan Online was launched a few years earlier but was at that point mainly focused on medical encounters with doctors. In the spring of 2021, Närhälsan Online was introduced at all health centers.  Aim: The aim of the study was to describe nurses' experiences of digital care encounters via Närhälsan Online.  Method: Semi-structured interviews with 10 nurses were conducted. A qualitative content analysis was applied to analyze the interviews.  Results: The results show that the nurses appreciated digital care encounters and saw opportunities to influence their work environment in a way that had not previously been possible. The nurses also saw an opportunity to gain increased insight into the patient's life when theencounters moved from the healthcare center to the home or workplace of the patient. The encounters became more efficient, and the patients could save both time and money. More patients also showed up to the scheduled encounters when they took place digitally. Difficultiesthat appeared was that few patients booked themselves for visits and that there were language and technical obstacles that affected the encounters.  Conclusion: The results show that digital care meetings are a good complement to physical meetings at the health center. The physical meeting must always be a possibility but giving patients the opportunity to meet digitally has opened new ways of providing care. Furthermore, an increased amount of patient’s attend digital meetings thus receiving care.

Bakgrund: Antalet äldre i Sverige och världen som har behov av hälso- och sjukvård i hemmet ökar. I Sverige sker en omställning av hälso- och sjukvården till God och nära vård i vilket patientens delaktighet är central. Fysioterapeuter som arbetar med äldre patienter i ordinärt boende behöver arbeta personcentrerat och stötta patienten med sin egenvård för att möjliggöra delaktighet.   Syfte: Syftet med studien var att beskriva fysioterapeuters erfarenhet av äldre patienters delaktighet i sin rehabilitering i ordinärt boende.   Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. Åtta intervjuer genomfördes med fysioterapeuter inom kommunal hälso- och sjukvård. Studien analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Ur resultatet framkom tre övergripande kategorier: 1) Faktorer som möjliggör delaktighet,  2) Delaktighetens barriärer och 3) Ett mer självständigt liv.  Slutsats: Ökad patientdelaktighet kan leda till bättre behandlingsresultat, förbättrad hälsa, mer självständiga patienter och egenmakt för patienten. Att fysioterapeuter arbetar strukturerat personcentrerat och aktivitetsinriktat, genom att lyssna in och vägleda patienten samt ge stöd till egenvård, kan främja patienternas självständighet. Fysioterapeuters yrkeserfarenhet samt tydliga aktivitetsmål bidrar till personcentrerad behandling. Anhörigas inställning, patientens förmåga och vilja att delta, brist på erfarenhet i yrket samt brist på tid, resurser och personalens arbetsmiljö i patientens hem visade sig vara barriärer för delaktighet. / Background: The number of older people in Sweden and globally who need health care at home is increasing. In Sweden, care is being transformed into Good and close care (Directly translated from God och nära vård), of which the patient's participation is central. Physiotherapists who work with older patients in ordinary housing need to work person-centred and support the patient with their self-care to enable participation. Aim: The aim of the study was to describe physiotherapists 'experience of older patients' participation in their rehabilitation in their home.   Method: Qualitative method with an inductive approach. Eight interviews were conducted with physiotherapists in municipal health care. The study was analyzed with qualitative content analysis. Results: The results revealed three overarching categories: 1) Factors that enable participation, 2) Barriers to participation and 3) A more independent life. Conclusion: Increased patient participation can lead to better treatment results, improved health, patients that are more independent and autonomy. Physiotherapists working in a structured person-centred and activity-oriented way, by listening to and guiding the patient and providing sufficient support for self-care, can promote patients' independence. Physiotherapists’ professional experience and clear activity goals contribute to person-centred treatment. Relatives’ attitudes, the patient’s ability and willingness to participate, lack of time, resources and the staff’s work environment in the patient’s home proved to be barriers to participation.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Hjärtsvikt är i Sverige en folksjukdom där cirka 200 000 personer beräknas lida av symtom och lika många till lever utan några symtom. Under de nästkommande 25 åren beräknas inläggningar att öka med 50% då prevalensen av hjärtsvikt ökar på grund av befolkningstillväxten, åldrande och den ökade förekomsten av samsjuklighet. Sjuksköterskeledda hjärtsviktsmottagningar inom primärvården verkar vara effektiva för att tillhandahålla högkvalitativ personcentrerad vård och därmed minska behovet av sjukhusvård. Personcentrering är en process att ta tillvara patientens resurser med hänsyn till individens förutsättningar och hinder. Ett partnerskap som bygger på ömsesidig respekt, är jämbördig och inbjuder till delaktighet och att vårdtagaren får den information som behövs för att kunna fatta rätt beslut. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av hur de arbetar utifrån ett personcentrerat förhållningssätt med personer med hjärtsvikt i primärvården.Metod: En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med induktiv ansats där nio sjuksköterskor deltog som arbetade på hjärtsviktsmottagningar. En kvalitativ innehållsanalys användes och det teoretiskt ramverk utgick från ett personcentrerat förhållningssätt. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i fyra huvudkategorier holistisk människosyn, individuellt bemötande, partnerskap och delegering av läkemedel. Slutsats: I resultatet framkom att alla sjuksköterskor ansåg sig lyssna till personens berättelseoch att de utgick delvis från en helhetssyn, men det fanns brister i att tillgodo se de existentiella behoven. De tyckte sig erbjuda individanpassad vård och behandling efter personens förutsättningar och behov och de upplevde att det var en viktig del i arbetet att motivera till delaktighet i egenvård samt kunskap och förståelse om sjukdomen. Sjuksköterskorna önskade bli bättre på att inkludera anhöriga. Få sjuksköterskor hade delegering av läkemedel och några få tyckte att det hade betydelse för omhändertagandet. / ABSTRACTBackground: In Sweden, heart failure is a common disease, where approximately 200,000 people are estimated to suffer from symptoms and the same number live without any symptoms. Over the next 25 years, admissions are projected to increase by 50% as the prevalence of heart failure increases due to population growth, aging and the increased prevalence of comorbidities. Nurse-led heart failure clinics in primary care appear to be effective in providing high-quality person-centred care and thereby reducing the need for hospitalisation. Person-centredness is a process of making use of the patient's resources, taking into account the individual's conditions and obstacles. A partnership that is based on mutual respect, is equal and invites participation and that the care recipient receives the information needed to be able to make the right decision.Aim: To shed light on nurses' experiences of how they work based on a person-centred approach with people with heart failure in primary care.Method: A qualitative semi-structured interview study with an inductive approach in which nine nurses who worked in heart failure wards participated. A qualitative content analysis was used and the theoretical framework was based on a person-centred approach.Results: The content analysis resulted in four main categories: holistic view of people, individual treatment, partnership, delegation of medicines.Conclusion: The results showed that all nurses considered themselves to listen to the person's story and that they partly started from a holistic view, but there were shortcomings in satisfying the existential needs. They seemed to offer individually tailored care and treatment according to the person's conditions and needs, and they felt that it was an important part of the work to motivate participation in self-care as well as knowledge and understanding of the disease. The nurses wanted to be better at including relatives. Few nurses had delegation of medicines and a few thought it was important for care.

Bakgrund: Astma är världens vanligaste kroniska sjukdom. Det finns flera olika typer av astma, diagnosen ställs genom en klinisk översikt och huvudsakligen genom spirometri. Sjuksköterskans ansvar handlar om att föra en vårdande kommunikation och minska lindandet för personer med astma. Samt att utföra personscentrerad vård för dessa personer, den personcentrerade vården handlar om att stödja personens autonomi och att värdera personens identitet.  Syfte: Syftet var att beskriva personers erfarenheter av att leva med astma. Metod: Litteraturöversikt applicerades som metod med sju kvalitativa- och två kvantitativa artiklar samt en mixad metod artikel. Databaserna Cinahl och PubMed tillämpades i sökningen av artiklar. Kvalitetsgranskningen genomfördes med Fribergs granskningsfrågor. Analysen gjordes i fyra steg genom att läsa, granska, söka efter likheter och skillnader samt sammanfatta. Resultat: I resultatet framkom det fyra teman som var aktuella: Det förändrade livet som astmatiker, Upplevelser av förändrad självbild och relationer, Att hantera livet med astma och upplevelser av egenvård och stöd och Förändringar i yrkesliv och privatekonomi. Slutsats: Personers erfarenheter av att leva med astma visar att det sker förändringar i vardagliga livet så som egenvårdsåtgärder, förändrade relationer, yrkesliv och självbild. Bemötandet från sjukvårdspersonal har inverkan på hur personer med astma bedriver egenvård. Sjuksköterskans ansvar att erbjuda personcentrerad vård med stöd och god vård är av stor betydelse för personens delaktighet och fortsatta tilltro till vården. / Background: Asthma is the worlds most common chronic disease with over 260 million people affected. There are several different types of asthma, the diagnosis is made thorugh a clicnial overview and mainly through spirometry. The nurse’s responsibility is to carry out caring communication and reduce suffering for people with asthma. As well as providing person-centred care for these people, the person-centred care is about supporting the person’s autonomy and valuing the person’s identity. Aim: The purpose was to describe peoples experiences of living with asthma. Method: A literature review was applied as a method with seven qualitative and two quantitative articles and one article with mixed-method. The databases Cinahl and PubMed were applied in the search of articles. The quality review was carried out using Friberg’s review questions. The analysis was done in four steps by reading, reviewing, searching for similarities and differences and summarizing. Results: The results revealed four themes that were relevant: The changed life as an asthmatic, Experiences of changed self-image and relationships, Coping with life with asthma and experiences of self-care and support, Changes in professional life and personal finances. Conclusions: People´s experiences of living with asthma show that there are changes in everyday life such as self-care measures, changed relationships, professional life and self-image. how changes occur in life around the implementation of self-care measures, changed private relationships, professional life and self-image. The treatment of healthcare professionals has an impact on how people with asthma engage in self-care. The nurse´s responsibility to offer personcentred care with support and good care is of great importance for the person´s participation and continued trust in the care.